Så var GLADA julen slut, och vi önskar alla ETT UNDERBART 2017...

Julaftons morgon och småtomtar vill ha risgrynsgröt,
och snälla faster Malin hade kokat en alldeles egen gröt till Tomte-John som
har mjölkallergi,
viktigt att alla tomtar får gröt, hur ska dom annars orka med en låååång julafton.

Lilla Vincent slevade också i sig sin gröt,
och jag kan meddela att det blev helt soprent på tallriken,
och han ville ha mera !!!

Också Colin åt upp sin gröt och sen hjälpte han dom små nissarna med lite legobygge.

Det som var planerat att åka skridskor på julafton,
det fick vi allt ställa in för regnet strilade ned hela dagen.
Vid ett tillfälle ser vi att det övergår till snöslask och alla utropar....kolla det snöar...
i tio minuter kommer det slask, sen fortsätter regnet.
Och pysslandet inomhus fortsätter hela dagen.

Sen blir det julbord.
Och vad annat det är ju verkligen julafton.

Sonen och Colin tar för sig av det goda julbordet.

Lilla familjen på Tomtebo vid julbordet.

Undras vad Colin fick på sin tallrik när man ser denna min....

Sen skulle tomten komma....
men halkan hade försvårat allt så tomten kom inte fram till Tomtebo utan
skickade en vikarietomte från Grekland med solglasögon och allt...
Men det gick också bra och alla tre barnbarnen blev nöjda med tomten och paket.
Och Colin verkade väldigt tjenis med Tomten...!!!!

Oj här ser jag ett fel....Rantamor har missat att ta bort röda ögon på en mamma.
Här skypa vi med dottern som vi saknade denna kväll, och som har emigrerat till Barcelona.

Familjen Stormfjäll har firat sin julafton på Tomtebo, och denna gång utan tårar...
ingen rädder för tomten mer..

Mormor/Farmor sitter och myser med "sina" småkillar, bara flera kilo kärlek !!

Och John han njöt utav att få dricka julmust, något som inte hör till vardagen.
Men är det jul så är det jul....

Julen blev ju bara så där underbar som den ska vara,
trots att vädret inte var som vi ville ha det.

Nu är det slut på julfirandet, nu ska vi möta nyårsafton och ett nytt år,
vad det året har i beredskap vet vi ju inte alls.
Någon kommer att få några bra nyheter, några kommer att få dåliga,
vi vet ingenting.
Och jag har har hört så mycket om Carpe Diem, men jag lovar jag kan inte ens
fånga natten ibland, hur ska jag då fånga dagen,
men jag försöker, jag lovar jag försöker
Och hur mitt bloggande kommer att bli nästa år det vet jag inte,
men vi får se...vet en sak iallafall, det blir på mitt sätt !!!

Tjingelingen alla bloggvänner, alla bloggläsare,
både ni som kommenterar och ni som läser utan att kommentera,
ni är alla lika mycket värda,
och jag önskar er alla ett TREVLIGT SLUT PÅ 2016,
och ETT UNDERBART 2017.

En mycket annorlunda julafton när Rantamor sitter å bloggar...

Känns lite konstigt att sitta och blogga på självaste julafton,
tror nog inte jag gjort det förut.
Men denna julafton är heller inte som alla andra vi har upplevt, då har jag mest stått i köket när Kalle Ankas julprogram går på tv, och dukat fram ett julbord tillsammans med barnen.
I år har vi inte ens julmat, inga barn eller barnbarn omkring oss,
på tv dansar dvärgarna med Snövit, och Rantamor bloggar.
Men det är inte ett dugg synd om oss, vi har det bra och snart ska vi slänga in en renstek i ugnen.

Det här julkortet har följt med mig hela livet,
det är poststämplat 1923 och jag har alltid tyckt att det är så vackert.
Brukar plocka fram det varje jul, ett trevligt inslag i julpyntandet. 

En av dom två julklapparna vi har fått är en almanacka med bröderna Stormfjäll,
ett trevligt inslag att varje dag få ha dom på väggen,
och för varje månad få en ny bild.
Trevlig julklapp som uppskattad..

Den andra klappen fick jag av Colin mamman, och den klappen doftar så gott och
ska användas vid bastubad, hela kittet är bara så underbart och kommer att vara välgörande åt storkroppen.

I går hade vi uppesittare kväll med bingolotto,
där jag vann en ny lott så nu får jag spela ännu en gång...undrar om det ens var en vinst ???
inte hade vi någon skinka på gång heller så jag gjorde en västerbottenost paj med kantareller.
Rackarns gott.

Julafton som det är, så fotade jag av detta kort som jag tycker är rätt gulligt,
och bevisar kanske att...
tomten verkligen är far till alla barnen,
men som han ränner i stugorna nu på julafton så kan man ju förstå det,
och lite som jämngamla var dom ju också !!!

Undrar om Colins mamma och pappa har fått sina klappar som han köpte med sådan omsorg och paketerade in och skrev julklappsrim på ???
Lite nyfiken är jag allt,
och naturligtvis saknar jag barnen och barnbarnen denna kväll,
men inte mera än annars, jag vet att dom har det bra och det är för mig kärlek.

Nej nu ska vi allt börja med maten,
reninnanlår i ugnen, hasselbackpotatis och kantarellstuvning...
Här blir det inga julmatsrester till i morron.

Tjingelingen till er alla bloggvänner och ni som läser min blogg utan att passera kommentarsfältet....
vilket skulle vara kul om ni stannade och kommenterade !!!
Vill ju veta vika som läser min blogg...nyfiken.

Ha nu en riktigt trevlig Julhelg önskar Rantamor och Rantafar.

Dåliga hårdagar, och nya bakdagar hos Rantamor....

Jag börjar från början och det är håret.
Ni vet säkert att när man inte varit på topp, och kroppen inte har varit kry,
då mår man inte så bra när man ser sig i spegeln.
Varje morgon har jag sett ut som den där Fritjofsson, han vinprovaren,
håret har verkligen stått på ända, långt, grått och bara förjävligt fult,
Äntligen fick jag sitta hos min frisörska och se håret dala ned på golvet,
hon hanterade saxen som en annan hanterar skrivbordet framför datorn.....
Och det gjorde verkligen skillnad.
Nu ser jag öronen och knäna.

I gårkväll plingade det på dörren och in kom dom allra bästa grannarna man kunde ha,
ja dom som flyttade härifrån ...tyvärr utan att rådfråga oss.
Önskade oss en trevlig helg med en tomte en blomma och hemlagad nougat.
En sak är då alldeles säkert att Maskrosvägen blev då bra mycket fattigare sen dom flyttade.
Rantafar och jag saknar.....

Idag har det jäst igen hos Rantamor...
ja det jäser lite nu som då på olika sätt.

Men idag jäste det julnisselimpor igen,
det var som lite tomt i frysen, någon...hmm... hade ätit upp limporna,
men nu har jag julnisselimpor till folket när dom kommer till helgen.

Jag är då inte blyg som lägger upp mina hembakta limpor för andra gången denna månad.
Suck...jag rodnar !!!

Och medans jag ändå skryter så...
satt jag och drack kaffe och läste häftet där jag klistrat in recept,
och skrivit upp dom bästa recept man kunde ha på 80-90 talet.
Det var som innan man kunde googla fram recept, då när man klippte och klistrade,
då ni..
hade jag ett recept på thèkakor som var jädrans lättbakta,
bara en jäsning.
Och som en parentes längst ned stod det...
"enligt min familj var dessa bröd förbannat goda, gillades som tusan..."

Klart att jag provade på att baka dem igen,
men av den pissiga rygg jag äger blev det bara på tre deciliter mjölk.
Då blev jag också sugen på en räkmacka,
som jag inte gjort sen jag inte vet när ???
Men jag hade ingen majjo, men det var ju lätt att fixa...

Nu är det kväll, allt är bortdiskat och Rantafar kollar hockey på övrebotten,
han läker sin axel sakta, sakta...
Jag tror han överlever utan läkarvetenskap,  äktensskapsrådgivning, mödravårdsgivning och
fullkontrollpåadventsrådgivning.
Nu kommer Ernst, och tyvärr alla Ernstälskare han är ingen favorit hos mig,
ska kolla runt lite på bloggarna.

Tjingelingen alla bloggvänner, alla bloggläsare,
så glada att ni finns...

Nu gäller det att hitta adventsmyset och advents-staken....lite klent i år.

Eftersom det var första advent i går och jag naturligtvis borde ha hittat fram min adventsstake men... jag har ännu inte hittat någon inspiration, ryggen är fortsatt pissig,
och värken gör mig smått galen,
så i avsaknad av adventspynt så lägger jag upp en bild från fjolårets tomteväntan.
DET ÄR jobbigt att vänta på tomten,
den allra minsta nissen somnade, mellannissen är på väg att somna, trots att stornissen försöker förklara att man måste vara vaken när tomten kommer.
Ibland hjälper det inte, för JohnBlund kommer så behagligt, och tar en med ut i drömmens land.
Men dom små vaknade tills tomten kom, och jag lovar det var ingen behaglig upplevelse,
båda smånissarna skrek, tomten blev nervös och mamman skrattade hysteriskt.
Undrar om det sitter kvar i minnet hos dom små, och hur ska det gå denna jul ??

Tog ett foto genom fönstret för att bevisa att våra småfåglar verkligen gillar mina glöggmuggar fyllda med godsaker.

Har haft hjälp i helgen med pepparkaksbak, Colin och mamman har bakat,
och när dom åkte hem på söndag förstod jag att jag inte hade varit ens så närvarande
att jag hade tagit ett enda fotografi.
Ryggen gör att jag alldeles tappat greppet om min Nikon, och förresten om mycket annat också, det syns ju på mitt bloggande.
Men jag kämpar på och hoppas att komma tillbaka.
Det brukar ju vara segt virke i dom där finnkärringarna !!!

Tjingelingen från Rantamor en måndagkväll då november är slut,
och i år har jag ingen muminkalender ens, hur skall detta gå ???

Tjingelingen från Rantafar och Rantamor i norr !!

Så vackra kvällar i ett otroligt ljus har vi på vår resa,
tror att jag använder ordet njuta väldigt ofta i min blogg, men det här är att njuta livet.

Och att tända en brasa är aldrig fel, det myset är bara ett måste.

Sen träffade vi jultomten, han har ju semester så här års.
Eller var det jesus kanske, Rantafar tror han sent på kvällen såg han gick på vattnet,
åtminstone så länge han såg stenarna.
Men jag gissar på tomten, så vi är ännu lite oense om vem vi träffade.

Inlandsbane tåget kom tuffande och gjorde ett stopp vid Lapponia.

Blev många vackra solnedgångbilder innan Rantamor å Rantafar borstade tänderna och somnade.

Följande dag stannade vi lite utanför Kiruna för att äta lunch, och

sprang runt med Nikon och kunde ju inte låta bli den skäggiga gärdsgården.

Tänk att dom ska flytta hela Kiruna stad, dom hade redan börjat riva hus.
Och jag kan då säga att det behövs som inte batalas trängselskatt här uppe i norr.

Och medan jag fotade runt så passade Rantafar att tömma dasset, fylla på vattentanken och tömma gråvattnet.
När allt är i sin ordning så fortsätter vi vägen mot Abisko och Riksgränsen.
Nästa blogg om det funkar kommer från Norge.

Tjingelingen från Rantamor å Rantafar i norr.

GULD till KALLA och Whiskykrokus till Rantafar !!

I dag är det bara att ta mössan av huvudet och gratulera
Charlotte Kalla till GULD.
Vi satt bänkade vid tv, och spänningen uteblev eftersom guldet var klart så tidigt i loppet.
Men det var så kul att Kalla vann, och visade vilken härlig och duktig tjej hon är.
Men gladast idag var ju tjejen som fick brons, vilken äkta glädje,
hon hoppade och studsade så Rantafar trodde att hon nog vid  dopingprovet
bara hade att vrida ur trosorna.
Han är en rolig referator  den där Rantafar , han ser då allt !!!
Och när det äntligen blev guld,
så fick ju också Rantafar sin första Whiskykrokus för året,
och han var inte ensam om att vara sugen, för tomten satt där i snödrivan och dreglade,
och blev så glad över att se att vårens första whiskykrokus tittat fram.
Och så var det ju Sverigefinländarnas dag idag också,
alltid något att fira, 41 år sen vi flyttade från Finland.
Skål för GULD, och skål för oss, och skål för vårens första krokus !!!

Idag ringde också lilla Mor från Finland,
det är så roligt att hon har blivit så pigg efter sin operation,
som vi trodde skulle knäcka henne helt i fjol.
Nu är hon full av humor och livslust igen, det är krut i tanten,
så när jag ändå är igång, så skål för lillaMor också.
Skålen idag får sträcka sig till en thèkopp,
bubblet sparar jag till helgen.

Nej nu ska jag lämna plats för Rantafar som skall tanka ned hockey på datorn.
Kanske bli det en skål för Timrå ikväll också,
för jag tror det är skålensdag idag.....
också.

Tjingelingen från Rantamor.

Livets skörhet , skuld och varför....

Knut, i dag är det tjugondaknut och då ska julen ut.
Jag och Rantafar städade ju ut julen, och tomten, redan i fredags,
men när jag kollade ut i morse, så tro om inte tomten hade tjurat ihop på trappen.
Bara luvan som stod upp ur snön.
Det är då inte mycket go i tomten nu för tiden,
förrivärlden då plumsade dom på i djupsnön, då var det jävlaranamma,
men nu när dom städas ut, ja då sätter dom sig på brokvist trappen och bara tjurar ihop.
Tur han hade luva på så att vi inte skottade bort han, näe nu får jag väl ta hand om han och se till att han får komma in i värmen igen.
Idag var jag ut å lufta lungorna efter allt hostande å snörvlande,
och jag kom snabbt på att konditionen var nere på noll.
Hade någon kommit med en mikrofon under näsan på mig, och frågat hur jag tyckte att det kändes,
hade jag nog med tårar i rösten sagt som Kalla, är jag inte bättre än så här har jag inget att göra i motionsspåret.....
Men det är bara att kämpa på nu, kan ju bara bli bättre.

Det har varit upp å ned här just nu,
så mycket som händer runtomkring oss som är så svårt att förstå.
En människa som är mitt i livet, som bara inte finns hos oss mera.
Bara så svårt att förstå.
Var någonstans tappade han greppet om livet, eller när, och varför ??
Vi som var grannar borde ju ha förstått, vi borde ha sett, ett enda litet tecken
på den bottenlösa förtvivlan som fanns så nära oss....
Jag hoppas det finns ett svar någonstans för hans familj, hans barn
och att dom inte måste sitta där med skuld och fundera varför !!

Så skört livet är.
Och när allt kommer så nära blir man bara lessen,
och så kommer tankarna , kunde vi runt omkring ha gjort något ??
Vi kanske borde bli bättre på att ta hand om varann,
att verkligen se hur våra grannar mår.
Men jag tror att det är svårt att se , svårt att förstå, och vi vill ju inte vara nyfikna
och fråga och undra.
Man vill ju tro att alla har det bra.

Usch det här blev ingen trevlig blogg denna kväll,
men jag tror att jag måste skriva av mig för att komma vidare.
Någonstans fastnar jag ofta känslomässigt när något hemskt och ofattbart händer så nära inpå.

Ta hand om varann.
Tjingelingen från Rantamor.

Hejdå sa tomten å stack.....

Idag lessnade tomten på alla helger, vände oss ryggen och knatade iväg upp för trappen,
hejdå sa han bara sammanbiten, vi ses i december.
Han var nog rätt trött i luvan av att ha stått å tittat ut genom fönstret,
sett småfåglarna flyga fram å åter till matbordet,
och grannarna köra fram å åter med sina bilar.
Och bakom ryggen på han, har Rantamor å Rantafar hostat å snorat...
vem skulle inte lessna...
hejdå tomten som sagt... vi ses !!!
Då ändå tomten stack, så passade vi på att städa bort resten av julen,
känns riktigt skönt att få bort allt som påminner om helgerna som varit.

Vi har kryat på oss riktigt bra, nu är det bara Rantafars hosta som skräller elakt.
En dimmig bild från höstens hav.

I går kväll tittade vi på Jonas Gardell "Mitt enda liv.."
Så sant så, vi har ju bara ett liv, det är inte som när jag spelar spel med Colin och får extra liv,
nej i verkligheten har vi bara ett, och då måste vi bara ta vara på detta livet,
även om det kanske inte riktigt alltid blir som vi har tänkt oss.
Det är dagen idag vi har, gårdagen har redan försvunnit, och morgondagen vet vi ingenting om.
Tänkte i går kväll i 30 års perioder i livet.
Första 30 åren var så hektiskt , hela livet bara snurrade på, småbarn och familjeliv.
Nästa 30 åren (då vi nådde 60)  blev som lite lugnare vi jobbade på, och sen började barnen flytta hemifrån,
och en ny fas i livet blev precis som det började, Rantafar och jag.
Nästa 30 åren vill jag inte ens tänka på, (60 till 90)
nu vill jag leva år efter år.
Nu vill jag bromsa livet lite, långsamt om jag får be, vi har ännu drömmar att uppfylla.

Avslutar i kväll med en triss i killar med keps,
härlig dag i skogen där vi letade lingon och kantareller,
men det viktigaste var ju att grilla den där korven, skogsfika är ju bara för gott.

Som ni ser är jag kvar i fotogalleriet.
Är ju inte så mycket att fotografera just nu, med undantag av tomten då.
Och just det ja, vi gillar ju Gardell jag och Rantafar,
gillar att han balanserar mellan humor och allvar.
Men jag vet det är många som inte gillar, men så ska det vara, vi ska ju inte vara lika,
hur kul vore det ??

Tjingelingen i kväll börjar Mästerkocken, d brukar jag gilla att se.
Ha en bra kväll alla, nu är helgerna förbi och vi får ordning på dagarna.

Men så äntligen kom Tomten och det blev panik och hysteriska tårar.....

Fortsättning från dom tidigare julaftons bloggar.
Men nu får väl ändå tomten komma tycker Colin och John, och kikar nyfiket ut i mörkret...

också mamman och pappan som var så tröttimössan nyss har också vaknat till,
och spanar ut i fönstret,
och plötsligt får dom syn på tomten som kommer över gräsmattan med en lykta i handen.
Nu blir det lite oreda, och smått panik på Tomtebo.

Och så har då tomten kommit och vill ju hälsa på dom små killarna,
som båda skriker i högan sky....
Vad hände med den tomte dom väntat så på ???

Colin som har mera år, och mera vana förstår att man inte behöver vara rädd för tomten,
även om jag kan hålla med om att det där ansiktet glömmer man nog inte så lätt.
Allt lite läskigt !!

Och småkillarna skriker skräckslaget,
pappan försöker trösta,
och mamman får ett hysteriskt utbrott och skrattar så tårarna rinner...
Lite kaos blev det i lägret,

Men när tomten började dela ut paket slappnar dom två bröderna av,
och får dom bara sitta kvar i sina föräldrars famn, så kan dom nästan kosta på sig ett leende.

Och nog var ju tomten snäll, tänk att få en legohusbil,
och Colin han fick sin allra första mobil, en "aj fån" och lyckan var stor.

Och jag såg mamman krama tomten jag....

Men det var allt pappan som fick en puss !!!

Efter allt läskigt med den där tomten med öga, som Vincent sa,
så var det riktigt skönt att ladda lite i farmors famn innan maten.

Det här blev Rantafars och mitt första Julbord för året och det smakade himmelskt gott,

Och rökt sik, ungstekt havsöring, gravad lax, ägg och räkor, inlagd sill,
och så hade Colins mamma gjort en alldeles egen hovmästarsås...tumme upp !!

Och när vi sen åker hem på juldagen är himlen så vacker,
och vi kan bara konstatera att vi haft en mysig och helt underbar jul tillsammans
med familjen.
Tack familjen på Tomtebo för att ni ordnat så trevligt inför julafton.
Och tack hela familjen för att vi får så mycket kärlek och glada skratt.

Nu är det iallafall slut på min julafton,
många bilder blev det, och minnen.
Just nu sitter jag här med ont i halsen, lite feber och värk i kroppen,
och ändå var det inte jag som kramade tomten !!

Tjingelingen från Rantamor.