 |
| Ikväll är jag lessen... fick ett sms av LillaC`s mamma att Agneta har somnat in från sin svåra kamp mot sin cancer. Jag har ju inte bloggat så länge... men har haft med Agneta som favorit hela tiden. Har följt hennes kamp mot sin svåra sjukdom... hennes kärlek till sin familj... hennes underbara bloggar...med ett alltid hoppfullt mod...trots sjukdom... hon gav inte upp trots att sjukdomen nafsade henne i hälarna hela tiden. Hon levde för sina nära och sin trädgård...fåglarna...och speciellt koltrasten... hon kommer att finns i varje koltrast jag hör. Jag sänder massor av tankar till hennes fantastiska familj. |
 |
| Idag har vi haft en fantastisk dag på Borgasjön... där solen bara har badat över oss... och vi har badat näck båda två i ett varmt härligt fjällvatten... låtit solen torka våra storkroppar... för någon handduk hade vi ju inte tänk på att ta med. Vi åt räkor och nybakad scones... Njöt och förstod att vi har det bäst. Tog vara på vår enastående dag....fiskade och ingen blev FF. Men trots all njutning så packar vi ihop och åker hemöver imorron... längtar hem... Vi måste hem och ladda om....hem och vänta på att lilla Stormfjäll ska komma. Vi ska ju bli farmor och farfar... längtar. Så snart har jag hur mycket ström som helst... och kan titta in till er alla... Tjingeling....vi hörs. Tänk att Lappugglan jag fotade var utrotninghotad....där ser man.... |
7 kommentarer:
Underbar bild ,har tittat på Agnetas blogg hur tappert hon kämpat ,tyvärr blev det inga fler inlägg .Ni har det fortfarande underbart där uppe i nudistlägret.Kramis ,Nette
Ja Rantamor - när jag läser om Agneta så tänkr jag - inte helt osökt - på min bästa vän N, som har fått prova på gammakniven två gånger, förutom cellgifter mot lungcancer och strålning. Jag bara ryser och lider med Agnetas familj. Dessvärre vet jag att Ns familj kommer att uppleva samma sak.
Nej, nu är jag ledsen men samtigt så finner jag tröst i ditt inlägg: N och även vännen R (som också drabbats av cancer) är ju inte ensamma. Men hjälper det... nej inte ett skit ska jag säga.
Ja du, det blev en lördagskväll i sorg. Jag, liksom du, "kände" ju henne genom bloggvärlden, och jag ville så gärna tro att hon skulle klara det. Men innerst inne förstod jag nog. Man får sej en rejäl eftertanke, att inte ta något för givet, att leva i dagen och inte se bakåt, och det tycker jag du och din Rantafar är ett av de tydligaste bevisen på som jag vet! Nu hoppas jag att ni får en underbar sista dag i fjällen, och sen att det snart kommer en liten "Ranta" till!!
Kram kram
- Fina ord om Agneta, Rantamor !
*kramar om* Rantamor och tänder ett ljus för Agneta/caja
Usch, vad ledsen jag blir. Även jag har ju följt Agnetas kamp, men inte haft tid att hålla mig uppdaterad på ett tag.
Har följt Agneta och även haft kontakt med henne. Är så ledsen men blev så glad när jag läste dina fina ord...
Skicka en kommentar