tisdag 4 oktober 2011

Hundbiten eller biten av en hund - stor skillnad....

Tjingeling alla bloggvänner och
TACK
för alla snälla kommentarer och tankar på min Rantafar som...
inte blev hundbiten....utan biten av en hund.....
en jädrans skillnad ju.
Igår knallade han iväg till doktorn och fick en stelkramps-spruta efter som han
senast fick en när han var 18 år och gjorde militärtjänsten...
och det var före Galne Gunnars tid ska ni veta... =D
Till besöket hos doktorn...så blev han ompysslad av en sköterska...
som också var hundägare...
och blev riktigt arg....mest på hundägaren...
doktorn kollade på såret efter hundtänderna, och ville att vi skulle hålla koll på läkningen.
Som jag skrev är han waranbehandlad... och däigenom läker inte sårena så lätt
och är blödningsbenägna.
Och om handen blir minsta infekterad skriver doktorn ut antibiotika.
Men det ser bra ut ännu iallafall...
så allt kommer säkert att ordna sig.
Många har frågat vad det var för hundras...en blandras med grand danios...
stor som en kalv...iallafall...ett barn skulle aldrig kunna värja sig...
och vad jag förstått har dom inte tänkt ta bort hunden.....tyvärr !!!!!
Jag skulle inte vilja ha en hund jag inte kan lita på...
en annan fråga om vi anmälde händelsen....näe Rantafar ville inte,
men kanske är det dumt....om det skulle hända igen...menade jag.
Ett stort ansvar att vara hundägare...
och som Marie skrev i sin kommentar....
när hundägaren säger att.... hunden är så snäll och vill bara hälsa...
JAG kanske inte vill hälsa....
Jag har respekt för alla hundar och hundägare...men jag vill inte hälsa på alla hundar.
Varför valde jag en fiskmås idag...???
Tja...kanske för att det regnar ute....
för att jag tycker att den är vacker....
och betyder lite frihet för mig...och naturligtvis är just fiskmåsen
en följeslagare till Rantafar och mig eftersom vi fiskar så mycket.
Den följer oss med alla sina sinnen och vet absolut om vi har fisk, eller inte när vi kommer iland, eller inte
Har vi inget fått skiter den totalt i oss...
annars far den omkring och skriker min, min, min, min....

Nej nu måste nog den här Farmodern börja göra något nyttigt....
för vet ni vad....imorron får jag främmande av Lilla Familjen från Krokustretton...
och det blir LilleJ`s första långresa....

Tgingeling va spännande....
kanelbullens dag är det idag...om man ändå hade en sådan i frysen...
nähädå....

15 kommentarer:

Herr Nilssons Fru sa...

Skönt han mår bra/bättre Rantafar. För galna Gunnar ..haha ja den affären var ju kul, synd de försvann, eller ja här nere finns ingen längre varjefall.
Ni borde anmält JA!! för nästa gång kanske de inte går lika bra. För vad säger att de där var en engångsförtelse. Oh om Rantafar får men, gäller Er försäkring då om Ni inte anmält? Uch vad jag lägger mig i, men jag tycker de är viktigt att de kollar upp hundar som gör så här o varför?
En hund ska aldrig hälsa på folk som kommer, det är folket som ska hälsa på hunden i så fall och vänta in. Mina hundar får aldrig gå fram o hälsa på någon ute o skulle nu någon hemsk gärna vilja hälsa på dem ute så får de vänta tills hundarna sitter o de e klart att gå fram.

Herr Nilssons Fru sa...

där råkade jag skicka iväg kommentaren i rena farten...:) här kommer fortsättningen då..
Vad mysigt med besök av lilla familjen "ny" och din fiskmås var väldigt vacker.
Jo jag, jo jag vilar o så lite, men jag måste jobba...annars kommer chefen o jagar..nä skojar bara jag är snart klar o tänkter lägga ner jobbet för resten av veckan.
Kramiz o ha en fortsatt go dag.

Här är vackert o varmt idag fas

Kerstins foto sa...

Det är jättebra att allt verkar ok än så länge men nog tycker jag att det borde anmälas. Vem vet när/om det händer igen och då kanske det är ett barn. Förstår inte som djurägare att man inte tar ett större ansvar när hunden gått till anfall. Nog om detta. Vad kul att få besök av lilla familjen. Sniffa på bebis är nog den bästa drogen. :)
Ha en fin dag trots gråväder.
Kram

Anonym sa...

En kram till er båda i det hundbitna huset. Från en medkännande eva i Tyresö

Anonym sa...

Usch så otäckt med byrackarn.... Om den går och biter bäste Rantafar så bör den kanske få leva vidare för den kanske går sta och biter någon igen... Hmm Nu håller vi tummarna att det läker som det ska=)

Ann-Mari sa...

fy vad otäckt, att bli anfallen av en hund är alltid skrämmande! Hoppas såren läks bra. Jag förstår inte att man som hundägare kan vara så ansvarslös! Även tama djur har ju kvar sina instinkter, och även om det är tack vare dem de överlever i naturen, betyder det att man aldrig kan lita till 100% på dem. Det tror jag, även om jag är ägare till en mindre "väldigt snäll" hund :-)
kram på er!

Maria sa...

Det var ju skönt att det blev som de blev. Du har alldeles rätt, att det är ju inte alla människor som tycker om hundar och de måste vi som hundägare respektera.
Ha det gott/kramen

Leena sa...

Skönt att det verkar läka bra. Jag tycker nog också att ni skulle anmält, jag har hört att det räcker inte med en anmälan utan "om det händer igen" så blir det följder. Och då är det ju bra om ert fall är det första i alla fall. Om det nu är det.
Första bilden tycker jag är härlig, där går killarna med rejäla grabbkliv på vägen ... helt i samförstånd med varandra.
Och njut av LilleJ ordentligt, han är säkert läckrare att sniffa på än en kanelbulle.

agnetha sa...

Klart att ni ska/Måste anmäla detta. Säger som Anki Nilsson här ovan. Tänk om din gubbe får men av händelsen då gäller säkert inte försäkringen om ni inte ka uppvisa er anmälan. Å tänk om det händer igen o då med ett litet barn kanske erat eget barnbarn då kommer ni ångra djupt att ni inte hade anmält detta. Så anmäl!
Det är ju i de allra flesta fall inte hundens fel att det blir på detta sätt utan det är hundägaren som inte har fostrat rätt. Om man inte klarar av att ha en hund och i detta fallet verkar det ju också vara en ganska stor ras så ska man inte ha det ansvaret. Myndigheterna skulle ta hunden därifrån.
Gullig bild på dina två älsklingar. Förstår att det är fiske på gång igen!
Kram och ha det!
P.S. Jag har en längre tid haft problem med att kommentera här i Blogger. Hoppas att det funkar denna gång. Ofta faller kommentaren bara bort .

Lasseivomma sa...

Tur att det inte blev så illa. Ludde har också blivit överfallen av en Grand-danois-korsning en gång.
Titta din fågel flyger, medan mina har mycket svårt att koma iväg, att få upp dom i luften är nog lika svårt som att få dig tyst, på ett ungefär.
Menar inget illa med det, gillar ju dig och ditt tugg.

Rigmor sa...

Jaha, å jag sällar med väl till skaran "klartattniskaanmäla"...dels för ev problem som kan dyka upp i framtiden och sen kan det nästa gång gå riktigt illa. Förstår om din hundrädsla inte direkt försvann i och med det här...
Fin bild på måsen, älskar fiskmåsar, trutar och allt va de heter!! Här för man nöja sej med skator, med fjädrar på om någon undrar...
Kram

Anneli Esséus sa...

Jag håller med de föregående, klart ni ska anmäla! Nästa gång kanske det är ett barn, och kanske tom Colin som blir drabbad! Tänk på det!
Stackars Rantafar, vad var det för en galen hund som vill bita illa i hans skinn?
Han som är så fin...
Jag ska också ha barnbarn hos mig imorgon! Vi ska baka bullar.

BP sa...

Så skönt att höra att Rantafar mår efter omständigheterna bra och att såret läker som det ska. Vet inte om Rantar far äger ett gevär, men om jag vora han så skulle jag nog göra en Runar med hunden om du förstår vad jag menar. När jag läser det där om "snälla" hundar så får jag bara bekräftad att jag är rädd och byter sida på gatan när jag ser en kamphund eller XXL-variant.
Ha det så bra med lillaJ imorgon.

PS. Vi tog vårt avdelningsmöte på ett bageri idag och käkade var sin halva bulle. De var så stora att ingen av oss orkade äta en hel. Goda var dom också å varma... DS

Carina sa...

Skönt att höra att allt verkar gå åt rätt håll med Rantafars hand! Trist händelse! :-(

Kul med lite besök söderifrån :-) Hälsa familjen!

Här har vi det bara fint! Isac växer så det knakar, nu vid snart 3månader väger han 7kg o är 62,9cm lång, ingen liten kille inte :-) Pratar o skrattar som bara den, helt ljuvligt underbar! Julia mår också bra, har engergi för 100 o håller mor sin sysselsatt :-)

Må så gott i höstrusket!
Kramar från Åivo.

Ruth i Virginia sa...

Det första fotot hade lätt tagit första plats i Ama de Casas "På väg" tävling. Toppen. Kanon.
Utsökt. Rörande. och mer