torsdag 12 april 2012

Glödande kärleksbrev.. Rantamor-Rantafar...

Idag vaknade jag efter en hel natts skön sömn, utvilad skulle jag ta tag i  strykhögen
i tvättstugan, och sen ge konstgjord andning till mina flämtande garderober.
Och fina
Rantafar försvann ut i garaget...
men kom in tillbaka med en kartong med nostalgi...
hur tänkte han nu då...kan nog säga att han hade lite otur när han tänkte eftersom
strykhögen är kvar ostruken... och garderoberna är hjärndöd....
Jag hittade mina gamla dagböcker som jag skrev i tonåren...men jag lovar jag öppnade dom inte.....men därimot hittade jag
mssor av glödanade kärleksbrev, som jag och Rantafar skrev till varann när han
låg i lumpen...
och jag bodde hemma hos mina föräldrar med vår lilla dotter.
Herregud va vi var kära 18 och 19 år gamla....
Vi hade smeknamn på varann som vi hade glömt bort, vi längtade och trängtade...
här satt vi idag 41 år senare och skrattade åt våra kärleksförklaringar...
och bestämde gemensamt, att i sommar ska vi ta dom med till Borgasjön...dricka lite vin
vid stranden, och elda upp våra kärleksbrev, dom är ju bara till för oss...
och inte fan ska barnen sitta sen vi är borta å skratta åt våra kärleksheta brev.
Nej det kommer att bli en mysig kväll vid Borgasjön.....tro mig det kommer en blogg om d...
Hittade också detta märke som vi fick vid kärnkraftsomröstningen...
liten kulturskatt...
var det år 1976 kanske ???
Ochså modetidningar med mönster och allt från 1962-63-64...
Rätt härligt att bläddra i dom, och se att mycket av modet har i omgångar kommit tillbaka.
Sydde faktiskt lite kläder som ung, men det var nog min syster som var
den duktiga sömmerskan, som sydde och vågade vara annorlunda...ett litet mods,
och jag fick ärva hennes hippa kläder som hon sydde när hon flyttade till Stockholm,
så jag var helt klart rätt stolt över min syster.
Ja det är jag ju fortfarande.

Ja så blev denna dag, en dag i nostalgins tecken, och nu har kvällen kommit
och mina föresatser att vara duktig, sket sig.
Men får ta nya tag imorgon, då ska jag inte läsa kärleksbrev !!!

Tjingelingen alla har ni kvar era kärleksbrev...????
Dagens kärleksbrev blir nog några sms på mobilen...hur kul är det om 40 år ????

15 kommentarer:

Bettan sa...

Vilken härlig nostalgi. Du har nog rätt vad det gäller dagens kärleksbrev, det är ju inte helt enkelt att spara alla sms med alla mobil byten man gör genom åren :)

Trevlig kväll!

Oljekritan sa...

Åh vad fint, att ni har dem kvar, breven!! Och nog inte så vanligt i dag, med kärleksbrev på papper...sms mail...facebook..osv..rart
Kul att hitta gamla minnen..och fina tidningar..säkert mode som håller.häftigt att våga vara annorlunda ha det man vill och gå sin väg som syrran din....
INTE har jag kvar mina kärleksbrev, tyvärr...jo ett som jag fick förra veckan ;-)..kram kram o puss

Gunnel sa...

Vilken nostalgikick! De brev vi skrev till varann när Göran låg i lumpen har jag redan rivit sönder och kastat. Jag tänkte som du att de var inte ämnade att läsas av andra. Vilken lycka att hitta gamla saker som man nästan glömt att man hade.

BP sa...

Släng ALDRIG kärleksbreven, elda INTE upp dom heller!!! Okej, om det hade varit en förre detta älskare, men det är ju Rantafar, din man, vi talar om!!!
Kul att konstatera att det finns flera "ekorrar" än bara min make här i detta avlånga land;-)

PS. sms what the f"#% is that;-) DS

Kerstins foto sa...

Men kära nån, vilken skatt ni har där. Både i brev och annat. Tänk att ni har sparat breven i så många år. Det är bra jobbat, men nog är det synd och skam att bränna dom. Låt ungarna rodna lite, vad gör det om hundra år? :)
Lycka till med att göra nytta i morgon. Jag skulle nog läsa breven igen. ;)

annelie sa...

NEJ NEJ NEJ! Släng inte era kärleksbrev! Är ni helt från vettet!?
Och varför skulle barnen skratta åt att läsa dessa rader, det tror jag inte ett dugg på!
Jag skulle vara överlycklig över såna brev, det är ju din man, era barns pappa!
Vete fan om jag inte skulle rama in dem.....

Marianne S sa...

Vilken nostalgitripp. Kul att dagböckerna och breven är kvar. Jag skulle nog inte bränna upp dom. Möjligen lägga dom i en plåtask och gräva ner dom på en vacker plats.

Tänk vad snygga klänningar det fanns då. Många av som skulle jag kunna tänka mig att använda nu. Som dom svart/vita.

Ha en trevlig helg.

Leena sa...

Skönt ibland att dyka ner i minnena, och speciellt om man kan göra det tillsammans med den som man delar minnena med.
Jag har inte kvar våra kärleksbrev som blev många under de två åren som jag bodde kvar i Helsingfors för att bli färdig med studier. Sy kläder är roligt, det har jag gjort mycket förr. Nu gör jag det inte alls, tänk att det kan bli så ...
Ha en fin helg!/Leena

Marianne sa...

Blir alldeles "piggig" av er romantik men herreguuu,ni ska väl inte bränna breven????De är ju en skatt som man kommer att behandlas därefter och f,resten ska ni väl inte till de "sälla jaktmarkerna" i brådrasket :-)

Några brev har vi inte men jag skrev nyss om "vår sten" som kostade gubben min blod svett o tårar när han skulle manifestera vår kärlek,tsss!
Ha det gott båda två,kram!

4U2 sa...

Jo då, har kvar massor med brev men de finns bland en massa av mina kartonger som maken stoppat undan bakom så mycket saker så jag kommer inte åt de. Kanske lika bra ;)

Camilla (Rantis) sa...

hahaha...vilket upplopp det blev över Rantamors kärleks brev, bränna eller icke bränna ...
=)

...Bruda tidningarna är ju hel sköna, passar nog in i musikrummet de med....

...jag hostar vidare!!
*hosthost*

Skärgårdsbilder från Oskarshamn sa...

- Halloj i norr.
- Kul med de gamla flammande kärleksbreven. Så det blir nog inget problem att sätta eld på dom....:o)
Men glöm inte att dokumentera den kvällen med lite bilder.
Omröstningen om kärnkraften var på våren 1980.
- Och hemma på min gata i stan var det förenat med livsfara att bära just det där märket.....
- Ha en bra helg i Lappland !!!
Hälsar Henning och Blondin-Ida...:o)

Anonym sa...

Ni är bara för underbara!! Kram på er från enda pojken i gubb-gänget

Benita sa...

Vad roligt med gamla kärleksbrev! Inte kan ni bränna dom.

Dagens ungdomar vet ju knappt hur man postar ett brev.

Ruth i Virginia sa...

Nej, nej, nej - Bränn inte breven!
Det är historia. Mina barn och ett par barnbarn har sagt att dom vill ha breven jag sparat. Antagligen inte lika heta och eldiga som Rantamors och Rantafars men fulla av ömhet och omtanke.

Om ni inte vill att breven ska läsas så länge ni lever, kan ni ju lägga in dom i ett fack, som inte får öppnas, förrän ni två kilat om hörnet.

Få kärleksbrev skrivs nuförtiden, så PLEASE, bränn inte!