 |
| Psst...hallå simpan här !!!! Nu ska ni få höra hur det gick för mig, för Rantamor hon bara sket i mig... tog sina foton och sa...ta ut den vindögda simpan för nu har jag nog av hans stirriga ögon. Rantafar den snälla bar ju ut mig... i skogen... har ni någonsin hört att en simpa skulle klara sig i skogen, jäkla Rantafar... Jag låg där hela natten å hyperventilerade och rörde på mig bara för att hålla värmen. När solen gick upp trodde jag att räddningen kom, men va fan, då började plötsligt något vitt dala ned på mitt huvud, har inte en aning om vad det kan vara, men jag kan ju gissa på grovsalt ???? Men så kom räddningen...en skatjävel landade alldeles intill mig... tittade luktade och rynkade på näbben...och jag såg vad han tänkte... "han är så ful att jag inte ens kan äta han..." Men jag bad skatan att..."ingen tycker ju egentligen om dig heller, så varför kan du inte hjälpa mig ???" Hur då, frågar skatan...jo ta mig i näbben och flyg över havet och släpp ned mig där. Tjaaa...tänkte skatan...va fan, en gång i livet ska jag väl göra en god gärning, ska bara se att inga andra skator ser mig... så nöp skatan tag i mig....ajjj.......försiktigt säger simpan där han hänger i näbben på skatan, som flyger högt över träden och över havet, och släpper ned simpan...plaaaskkk... Tack, tack....hinner simpan gurgla fram när han dyker ned i vattnet... ska då aldrig, aldrig fastna i Rantamors nät mera, för hon hade då ingen empati alls, konstigt de för hon är inte så vacker hon heller, men skatorna skrämmer hon säkert bort. Detta var Hornsimpans berättelse.... |
 |
| I morse flög denna lilla pippifågel i vårt köksfönster... han borde ju sett glasrutan för den var ju så skitig, men han hade väl bråttom eller så var han jagad av en liten sparvhök... |
 |
| för varje år vi börjar att mata fåglarna så kommer sparvhöken och tror att detta är ett smörgåsbord för han. Den tuffa lilla pippin kom på fötterna efter en halvtimme ,och när jag sen tittade till han med Nikon, så blev det två foton och sen flög han så stolt iväg...skönt de. |
 |
| Idag har Rantafar rökt sikar...ja inte då sådana indiskashiker, utan havssikar...åt en hel rökt sik, så nu blir det nog lite Inside till kvällen... men gott var det, och Rantafar den fina, snälla förde in en rökt sik till den rejäla gubben som flyttat in bredame oss, och han blev då skitglad. Vi åt en riktig tapas tallrik med räkor, pilgrimsvandrandemusslor, (hihi) ägg, färsk annanas, päron, rödlök, sikrom och lite annat jox på lite kavring... rejält mätta blev vi iallafall, och jag vet inte ens om det kan kallas tapas, jag bara inbillar mig det. Tjingelingen goa snälla bloggare som tittar in till mig, och ni som inte ens alls är bloggare... älskar er alla.... (nu blir det en varm bastu...) "vet ni att en kropp oftast tar slut i skorna...." |
13 kommentarer:
Tusen gånger hellre en sik (och rökt sik mmmmm...) än en simpa (eller sindärklånt som sambon brukar säga)!
Hoppas bastun var skön!
Kul simläsning ,maten är ju i en klass för sig ,kram nette
Men, ju mer du berättar desto starkare känner man för den stackars simpan ;) Hoppas den simmar i sin simp-himmel tillsammans med alla andra simpor och känner sig vacker och uppskattad! ;)
Jag hoppade till när din blogg dök upp och jag stirrade in i simpögonen. Här har vi varken grovsalt eller snö än, men vi har en del småfåglar som kommer här och äter nu. Än har jag inte sett till någon sparvhök, men brevduvorna går det inte att släppa ut nu längre, för då minimeras de katastrofalt. Ha det så mysigt.
Nu får du förlåta mig för evigt men på tal om rökt sik. Vet du vad dom åt på Indira Gandhis begravning? Jo, rökt sik.....
Jag vet, det är inte det minsta roligt men ändå skrattar jag varje gång jag hör den...
Kramar
Tack tack för ett underbart Inlägg!
Förgyllde min kväll lite extra innan sängen kallar.
Trevlig Helg önskar jag dig!
Vink vink.
Men gud jag började nästan gråta när jag läste om Simpan - är lite djurkänslig sådär ibland.....följt av den där pippin som krockade med skit(iga)fönstret. Trodde jag hamnat hos nån djurplågare ....ha ha ha. Har läst vidare hos dig och du är helt klart en härlig person (som lagar och äter god mat) med roliga inlägg och helt fantastiska bilder. Tack för påhälsningen hos mig så jag hittade hit till Simpa och dig ;)
Kram Ullis
Nu tycker jag att du är lite för kräsen. Stuvad simpa är faktiskt en delikatess. Det blir inte så mycket mat på varje, men det som blir är väldigt bra. Jag har inte ätit det på 50 år, men minnet sitter starkt.
Dessutom ska man inte mobba någon bara för att den inte är så snygg eller söt, det vet du väl.
Ha det ändå bra i den annalkande vintern. Vi fick faktiskt första snön i går.
- Halloj i norr.
- Det var en ful fan....:o)
- Däremot har jag njutit av era fisketurer på havet !!!
- Ha en fortsatt bra dag !!!
Hälsar Henning och Blondin-Ida....:o)
hej på dej!
vilka underbara vackra bilder och din text får en att bli så glad! tack för de, rantamor!!
susanne
:D. Sitter här och skrattar.
Simpor, skator, sparvhökar och småfåglar, sikar och sicket smått och gott har vi gemensamt. Måste nog berätta hur det gick för vår sparvhök som dök....men en annan dag.
Ha det bara allra bäst!
Tjingelingar på dig Rantamor
Simpan ser sa valdigt lessen ut.
Men DU ar underbar (inte bar under, hoppas jag).
Ruth i Virginia
Vilka störtsköna bilder både i detta och förra inlägget!
Skicka en kommentar