En bortglömd jästbitsjävel, och sommarvackerlängtan....

Satt idag och kollade på sommaren genom mina foton.
Hittade många underbara somriga, ljuvliga minnen, som fastnat i min Nikonglugg.
Som detta sommarens underbara foto av Lille John, och hans första möte med just sommarens
vackra inramning på en sommaräng.
Förlåt sonen jag vet att det var din oklippta gräsmatta, men vem bryr sig en sommardag då lille palten ska fira sin ettårsdag, om en sketen gräsmatta är klippt eller inte.
Och vem bryr sig idag, när snön ligger tung över alla gräsmattor och inte en jävel ser om min gräsmatta är oklippt eller inte...
som Rantafar brukar säga, vad gör det om hundra år.....
och när dom hundraåren gått växer det nog mossa i arslet på dom flesta av oss av oss....
och fortfarande kämpar någon med sin oklippta gräsmatta...
Oj va jag kom långt från ämnet : sommaren.
Så roligt att ha ett fotoalbum att dyka ned i när snön dansar hiphop utanför fönstret,
och bildar en säker arbetsdag åt Rantafar imorron.

Ikväll ligger vackra råvaror och väntar på att bli en underbar fisksoppa.
Har kokat fond på räkor och ska tillsätta saffran,
och då tror jag att jag kan förföra fina Rantafar efter en sådan middag.
Tjoooohooo...
Undrar fan om jag inte ska slänga ihop en liten deg och baka ett gott vitlöksbröd till...
jo det ska jag, har ju en jästbit i kylen som ligger där alldeles ensam och bortglömd.

Annars är det mest sport på agendan här hos oss,
Rantafar är alldeles slut, och kan för sitt liv inte förstå, hur han ska hinna med allt,
för allt går samtidigt, och han har bara en tv, och ett huvud med två ögon....
Men just nu har han tagit en paus och löser korsord.

Tjingelingen en lördagkväll nu har jag inte tid att skriva mera för jag skulle ju leta fram den där jästbitsjäveln i kylen....
Puss å kram...