fredag 29 mars 2013

Långfredag var tystnadens dag när jag var liten....

Rantafar han fick en sån fin kyckling till påsk när han var liten...
jag tycker den är så söt, och tar fram den varje påsk.
Hur gammal kan den vara 55år kanske....
Men den är en riktigt Glad-Påskelig...Påsk.
Till skillnad från Rantafar som växte upp i stan , tillåmed i Londonstan...
så växte jag upp på landet bland alla kossor,
och jag kan ju bara säga att, nu när man hör den där låten om fadern... med Uggla,
att när jag hörde faderns röst....
då var det fan bara å springa....fort.
För den rösten hördes ofta när jag gjort något fanstyg, annars såg jag inte pappa så ofta,
han jobbade och var familjens stora överhuvud som bestämde, var, när och hur.
Inga smekande händer där inte, dom var hårda när dom mötte min kropp,
uppfostran kallades det visst.
Men så var det bara, och jag älskade nog min pappa ändå...
och nu menar jag att till skillnad från Rantafar så virkade jag mina egna påskkycklingfamilj....
Nu har Rantafar funderat hela veckan varför jag har tvättat och sparat äggskal varje dag ????
Men idag förstod han när jag serverade en påsktallrik till han,
den var fylld med,
hovmästarsås, cremefrech, räkor, rödlök, och löjrom,
och två kaninöron av sparrisknoppar.
På tallriken fanns skinka,
rökt kalkon,
löksill,
sparris, gurka,
och patè.
Hur jädrans påskit och gott som helst,
Rantafar hittade en snaps på vägen till påskbordet....han är som en blodhund.
Hihihihi...
Jag storgillar mitt påskpar i svartvitt,
hönan å tuppen....
lite kantiga och eljest....
Dessa två surpuppor fick också komma fram denna påsk,
vet inte vad jag ska säga, för jag blir varje år lite fundersam att varför dom är så himla
förbannade, men jag tror att,
den som ska vara hönan har inte fått ägglossning,
och då är det ju skrivet att det inte är så himla kul, påsk å allt.
Lyssnade på radion samtidigt som jag skrev bloggen,
Magnus Uggla hade  en fuling....
Jesus satt nedanför korset när en lärljunge släntrade förbi å funderade vad han skulle göra ikväll ....långfredan,
"jag har inget spikat..." sa jesus.

Nu får jag väl alla troende emot mig,
men jag har ju redan simpansvänner som förföljer mig så va tusan....
några till gör väl inget.
Och jag tror att inget är för heligt, att det inte går att skoja om det....
När jag var liten fick jag inte ens skratta när det var långfredag....
idag har jag skrattat massor....
så jag undrar vad som händer med mig ikväll !!!!

Gla Påsk på er alla....
från en tjingelingande Rantamor....

16 kommentarer:

Molle sa...

Jag har väl inget heller spikat för helgen
De blir väl bara att vara ledig å ha det skönt
Glad påsk från 08'an

BP sa...

Kan - som vanligt - inte låta bli att asgarva när jag läser här.
Det börjar väl med äggskalen som är uppradade på spisen (?) och väntar på att brukas. Vilken idé att fylla dom med så fina godsaker - å du slipper t o m diska dom efteråt - om du inte sparar dom till nästa år vill säga;-)
Pyntig är du också, å de gamla minnena är såå söta, håller med dig. Även surpupporna och det svart-vita påskparet gillar jag.

Tror du/ni måste ha en stor vind/källare för att förvara alla dessa pyntiga saker.

Pricken (höll på att säga "spiken" på i:et var nog Ugglas fuling. Asgarvade. Å om du läser min blogg så har jag vissa anspelningar jag med. Kan liksom inte låta bli - precis som du.
Dessutom älskar jag Magnus Uggla:-)

Carina sa...

Glad Påsk till er! Hoppas ni får en riktigt lugn o skön helg!

Kramar från Åivos påsktroll :-)

Herr Nilssons Fru sa...

Vad mycket fina påsksaker du har, här har faktiskt inte en enda påsk sak kommit fram i år.

Kramiz

Nette Cecilia sa...

Jag hade en likadan som kycklingen men min var en hare ,jag minns ännu hur goda karamellerna var i den ,glad påsk ,Nette

Hantverkarglädje sa...

Jo du, dina sura höns är säkert gammelpigor. Nu för tiden heter det så vackert singel och visst, det är ju oftast självvalt. Annat var det ju förr.

Susjos sa...

Åh, jag känner igen den första tuppen som är rantafars, men var har jag sett den tidigare...?
Glad Påsk!!!

Fjällripan sa...

Så fiffigt att använda äggen så där :)) Ser gött ut! Å finfina tuppar, höns o kycklingar, spec dina virkade. Skönt att vi slipper vara tysta på påsken nuförtiden, det var minsann lite strängare "förr" i tiden.

Ha det fortsatt påskmysigt med de dina :)

Kraft´n sa...

Glad Påsk, det förstår jag att ni har
men jag vill ändå önska er det.Sitter med snålvattnet rinnande när jag läser din receptblogg/Anders

Ingrid sa...

Vad läckert du gjort med äggen, ser riktigt gott ut!
och vad gäller flygresan sket det sig för mig med.. mina småhäxor hann aldrig få flygtillståndet..

Eva i Tyresö sa...

Tänk att nästan exakt likadan påsktupp från början av 50-talet står på vårt påskbord.
Den är så fin och vi lägger lite godis i den nu varje år.

Snäckskalsdalen. sa...

Åååååå, precis exakt ett sånt påskägg hade jag också, sånt som Rantafar har alltså! Färgerna var inte riktigt exakt precis domsamma, men resten och det var nog också så gammalt, men mitt finns inte längre!
Fast nu minns jag det väldigt tydligt.
Långfredagen var man stilla och tyst, så var det bara, och här i det schartauanska nästet på västkusten var det väldigt påtagligt. Men det har gått över så att säga.
Vilken fin mat du gjort, som vanligt!
Kramar

Min plats i solen sa...

Det är skönt att saker och ting förändras. Utvecklas, förbättras och att vissa saker helt enkelt försvunnit. Både vad det gäller "uppfostran" och långfredag.

Ni har det gott, du och Rantafar, och jag blir alltid lika glad när jag kikar in här hos dig och får ta del av en liten, liten del av er vardag.

Ha en fortsatt fin påsk!

Kram Lotta

Ann-Mari sa...

Det är ju nog tur att vissa saker förändras, som uppfostran tex, fast respekt bör ju nog finnas.
Er påskmat ser för läcker ut! Och snyggt upplagd!

badtant.bloggo.nu sa...

Du är då helt underbar på att berätta. Då jag läste din vits kom jag att tänka på en gåta. Vet ni vad banditerna som hängde på korset bredvid Jesus sjöng?......, Vi hänger med, vi hänger med......En fotsatt fin Påsk. Kramen

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...

Hej kära Rantamor !

Så glad jag blev när jag såg jag fått en kommentar så rar.

Så många gulliga gulingar Du har.
Jo det var trevligt, men inte alls så mycket mat som Du hade och som vi brukade ha.Det får bli nästa gång.

Vi träffas allt för sällan, skulle kunna tro det var flera hundra mil oss emellan. Men ca 40 min med bil, och med kommunala medel tar det nästan två timmar.

Men då är det desto roligare när vi ses.

Kram Mi