måndag 28 oktober 2013

Besök av lilla familjen Stormfjäll....

Nu var det ett par dagar sedan Rantamor hörde av sig,
och det beror inte på annat än att vi haft besök av lilla familjen Stormfjäll.
Söndagen bjöd på sådant fint ljus i skogen,
och vad gjorde Rantamor där...jo
Vi gick till lekparken för att busa lite....
Så kul att man får barnbarn så att man kan få bli lite galen och barnslig,
och får gunga i lekparken.
Nu står det ju Rantamor under dessa två foton men det är ju omöjligt hon som fotat,
eftersom hon sitter å busar med John.
Det är John`s pappa som fotat.
Men detta foto tog Rantamor allt,
och jag gillade motjuset som sipprade in i kojan som söte John hittade i skogen.
Johns lillebror Vincent växer så att det knakar,
och ännu kan storebror finta bort den lilla, men vänta bara den här killen kommer
att vända upp å ned på det mesta på Krokusvägen.
När han var här några dagar så lärde han sig krypa fram dit han ville,
och fort gick det, och massor av bus hade han i blicken.
Pappan som snart ska vara just pappaledig i ett halvt år kommer INTE att bli sysslolös,
och behöver absolut inte premunera på någon dagstidning,
inte en suck att han skulle hinna läsa den.
För med dessa två killar har man då inga fritidsproblem,
men söt som socker är dom.
John fick måla för första gången med Farmor och var en jätteduktig konstnär,
B.Lindström släng dig i väggen....javisstja han har visst slängt in paletten...förlåt.
John skulle absolut ha ha med sig hörselkåporna när han kom,
och ibland var dom säkert bra att ha och sjunka in i sin egen lilla lekvärld,
och så behövde han ju inte lyssna på dom vuxna som tjatade.
Imorse klev jag upp och hämtade den lilla skatten hos hans mamma,
och fick lite egentid med han innan dom andra vaknade och var frukosthungriga.
Klart att storebror hörde det, och han kom också tassande ned till Farmor.
Skönt med morronmys.
Slutar min helgblogg med ett motljusfoto av mamman och pappan Stormfjäll
när vi var i skogen och grillade korv.
En mysig helg helt enkelt,
och idag åkte familjen hem.
Om det blev tyst...???? jo otroligt tyst,
och
nu är vi verkligen barnbarnsbakis i kväll och lite trötta,
och fortfarande lider vi av den envisa hostan båda två.

" det finns få saker som är så kortlivade
som ett nystädat pojkrum...."

Tjingelingen plingen från Rantamor....

har inte hunnit besöka blogger i helgen heller, men ska tassa runt hos er alla,
jag lovar.

23 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Ser samma ljus i dina bilder som det var här igår .Härliga bilder på familjen ,kram Nette

BP sa...

Så himla kul att se John och Vincent växa upp. Har ju följt dom sedan de föddes och såååå fort de har vuxit upp. Det syns först och främst på John faktiskt.
Åsså en sak till - det där med höstljuset. Vet inte hur du gör men du får till det suveränt i alla bilder, speciellt på den med föräldrarna. Jag har svurit i flera dagar nu då mina bilder bara ser "bläcka" ut - alltså som i blä, grrrr, "#%¤!!. Du förstår.

PS. Bröderna är väldigt lika varandra tycker jag å är nog mamman upp i dagen, eller har jag fel? DS

PS2. Maken hostar också fortfarande. Han är inne på tredje veckan. DS2

Nitas sa...

Ditt inlägg får mig åter att sitta och "storle" så söta dom små är och ja jag ser en stor blivande konstnär som målar så papperet inte räcker till :))) // Kramar

Lindsjö taxar sa...

Härliga bilder....här har vi en annan storm som heter Simone just nu :-)

Gröna Anemone sa...

Så många gulliga barn... en härlig familj med pigga ögon!
Ha en fin vecka!

Gunnel sa...

Underbara barnbarn. Jag sitter här nu och väntar på att min lilla prinsessa ska komma. Man klarar t.o.m. av att vara lite småkrasslig om man bara får nosa lite på dem. Krya på dig. Det har varit drygt.

anneli sa...

Ja jisses vilket vackert ljus det är i första bilden!

Och du, så fin du är i ditt ofärgade hår! Jättefin.
Sen blir jag förstås lite avis på att du har haft dina små hos dig, det blir ju sällan nu för tiden, men själv göra, själv ha.
Och som sagt, det finns ju tack (gode gud)Skype.
Vad fina dom är de små grabbarna!

Kerstins foto sa...

Men dra mig baklänges, första bilden är ju makalöst fin, ja alla är fina förstås men den första är otroligt fin.
Förstår att det är tomt och tyst nu. Vi lånade smågrabbarna hela lördan och det var livat värre för att sen bli otroligt tyst när de åkt hem. Så fina dina små är. :)
Ha en fin tisdag.

Molle sa...

Härliga familje bilder
Hoppas hostan ger sig

Äventyret framtiden sa...

Det finns bara ett ord för detta inlägg: UNDERBART!

Karinkram

Ama de casa sa...

Ok, det var en HELT godkänd anledning till bloggskolk ;-)

Helt underbara bilder, och kul att du lämnar ifrån dig kameran emellanåt så vi även får se dig :-)

Snäckskalsdalen. sa...

Å, vilka godisungar, så söta hela högen och glada och lyckliga ser dom ut! Må dom få vara så hela livet!
Agneta kram

ansepanse sa...

visst är de gudomligt söta, både de här två barnbarnen och så ditt äldsta barnbarn :)
kramar

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...

Hejsan Rantamor !

Helt förståeligt att Du hellre umgås med familjen Stormfjäll än sitta vid datorn.

I morgon kommer dottern med båda sina barn F1 tösen 13 år F2,lilleman 9 år. För de har sportlov. Efter elva och vi tar en sväng förbi Pappa /Morfar och tigger lite kosing, kanske han orkar följa med, men knappast troligt.

Berättar hur vi hade det.

Kram Mi

FarmorMormorA sa...

Härliga dagar med härliga barnbarn! Visst är det roligt att riktig få "flippa" ur ibland. Och så praktiskt att få "skylla" på barnen :-) Kramar

Hajan sa...

Jäklar vad härligt Ni haft, och VAD Jobbigt med hostan. Ursäkta om jag frågar en sak, har ni inget mot hostan. Nu låter jag som en gammal morsa, och det är jag ju.
Menar bara väl, eller Ni kanske är
astmatiker ?
Nu tänker Du så här, nu får väl käringen ge sig i alla fall. Jag gör det och tacksr för ett fint inlägg i din blogg. kram från Hajan

Ama de casa sa...

sv: Jag antar att dom kommer att fixa så att hissen går ända upp. Ibland önskar jag att dom kunde fixa det så på mig också :-)

Anonym sa...

Fantastiska, jättetrevliga kort. Barnen är ju rena underverken! Älskar bilden på lillen med hörselkåporna. Han ser ut som om han håller på och rapporterar en hockeymatch eller liknande.
Så glad att du delar med dej av fröjden.

Jag hoppas få hit min Saigon-familj nästa sommar; har inte träffat dom på 2 1/2 år! :(

Ruth i Virginia

Susjos sa...

Så himla aöta de är dina barnbarn! och deras föräldrar också :)
Man blir nästan (ja jag skriver nästan) sugen på att få några barnbarn var det lider, men inte riktigt ännu!

Hoppas hostan ger med sig nu! Och tack för dina fina ord på min blogg!Det värmer ska du veta♥

Hyrestanten sa...

Ljuvliga bilder!
Jag blir alldeles varm inombords när jag ser de små gossarna. Har träffat mamman Stormfjäll redan när hon var i den storleken och det är fantastiskt att nu få vara med på ett hörn och följa den fina familjen.

ansepanse sa...

Sv: mm, vi hade tur med Simone som vek av en bit ifrån oss :)
det finns mycket fint på Rusta :)
önskar dig en fin dag
kramar

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...

Hejsan Rantamor !

Det var så härligt att få rå om dottersonen en stund medan vi väntade på pizzan och när vi skulle handla godis åt Morfar,han trodde att han skulle få allt,Inte lätt han är trots allt bara 9 år.Men han fik ännu en påse att plocka i till sig själv,Morfar skulle ha ett kilo, det blev nog knappt hälften. Får köpa på Netto.
Han vill helst ha choklad.

Vi hade inte setts sedan 7 Juli, men jag minns att vi for till min föräldrar var tredje månad
Men hade telefonsamtal däremellan.

Men nu finns ju FB. Dottern ser ju att jag är okej, då jag skrivit i statusen.Nu är hon hemma för barnen har höstlov.Jobbar hemifrån.
Med sådant jobb
som jag hade, skulle det inte
funkat.lokalvård, kaffekokning i allra första början.Städa är inte fy skam.

Hur skulle det annars se ut.

Nu ses vi nog inte förrän efter Jul. De fick med sig famijens klapp.Skickar väl något per post.
Kanske de kommer vad vet jag.

Kram Mi

Anneli - A'la Foto sa...

Härliga familjebilder! :O)

Men den översta bilden är helt magisk! Varför är träden så vita? Det ser ut som bomull i toppen på träden! Supervacker!

Vad menar du att det skulle vara livsfarligt för din familj om du pussade en katt på nosen? Jag gissar på allergi men är den så stark att lite doft på dina kläder kan döda din familj? Usch...det låter verkligen otäckt! :(