 |
| Dagen idag blev som kvällen igår slutade, fylld av ångest och beslut. Ibland i våra liv får vi dåliga rapporter om våra anhöriga, och det drabbar nog oss alla. |
 |
| När ens förälder har levt ett långt liv, och man fått som barn leva med en en förälder i så många år, |
 |
| då skulle man nog vilja att mamma bara fick somna in, från alla sina plågor och sjukdomar. Jag skulle känna att jag var en väldig egoist om jag ville att mamma skulle få plågas vidare, bara för att jag skulle få ha en mamma kvar, som jag kunde ringa till å berätta.... |
 |
| sen att jag den dagen hon är borta skulle sakna henne oerhört, är nog bara normalt. Vem vill inte ha en mamma att ringa till, när man upplevt något i livet man vill dela med henne. |
 |
| Idag blev inte heller vädret som det var igår, inget vackert plattvatten, och med hotfyllt hängande moln... |
 |
| som kom och gick. Ibland hittade solen sig fram mellan alla moln och lyste upp fjällen, vackert, vackert... |
 |
| Och åskan hördes mullra bort över Borga, så vi skyndades oss iland, åska på sjön vill vi inte veta av. |
 |
| Vädret idag var så omväxlande, mellan alla regnskurar så var det så vackert på fjällen. Vi surfade mellan alla skurar.... |
 |
| och fick en hel del vackra fiskar. Vi har det så bra och njuter bara så oerhört... |
 |
| Oj var detta mitt sista foto idag... men det var vår lunch, världens godaste Rantafars stekta hamburgare, med Rantamors recept. Ni ser ju va bra vi funkar tillsammans, och hamburgaren smakade underbart den med. Tjingelingen från Rantamor, ikväll regnar det och knattret på bobilstaket är allt mera angenämt än dom små jävla knott som väntar utanför.... |
10 kommentarer:
Att e en gammal människa lida/tyna bort är inte bra. Tycker att din mamma bara borde få somna in utan att plågas. Det är ett lidande som en gammal människa inte förtjänar. Man ska få dö med värdighet, inte som grönsak. Det är vad jag tycker.
Det är verkligen inte ert år i år (bortsett från fjordresan) vad gäller vädret heller. Tycker väldigt synd om er, även om bilderna är otroligt vackra. Hamburgaren - yessssss! Fiskarna lär nog snart också bli en paradrätt à la Rantamor antar jag:-)
Lidande och sjukdom är inte något man vill att någon ska få uppleva,mina föräldrar har det inte så bra heller .Så vackert hos dig ,tänkte just på dig då jag var och fotograferade en sådan värld som du hade i ditt förra inlägg ,plattvatten och sååå vackra moln kommer kanske nästa vecka först på bloggen,försök göra det bästa av helgen där i er fina värld ,kram Nette
Kramar från Åivo
Ack ja, inte kul att bli gammal och tyna bort sakta. Jag vet ju hur pappa haft det. Så det var skönt att han fick somna in till sist i sömnen. Men sorgen slår till ändå,även fast man vet att det bästa har skett. Livet och döden, borde få vara lite mer enkelt,men det är det inte.
Har tittat lite bakåt i din blogg, och vilka fantastiska foton från ditt fantastiska ställe i fjällen, andlöst vackert!!! Och dessa fiskar-vilken lyxmat!!!!
Dina bilder tillsammans med texten var känslosamma. Gav en aning om hur du känner just nu.
Vid 86-års ålder är jag inte rädd för att dö, men jag är rädd för att det blir smärtsamt. Det är svårt för både den gamla och för barnen. Vill helst bara kola av, när jag är ute vattnar blommor eller spelar ping-pong. Min syster dog vid 98, då hon stod vid spisen och kokade gröt till frukost.
Ruth i Virginia
Ja du kära Ruth i Virginia, du skriver så enkelt och härligt att jag sitter här i bobilen och skrattar, läste högt för Rantafar som tyckte du är en riktigt kruttjej.
Fortsätt vara det och fortsätt spela pingpong.
Men varför i hela friden kan du inte sätta upp en blogg så vi kan följa dig ???
Näe nu ska jag göra frukost till Rantafar och mig så vi får gå på tur...
fisketur.
Tjingelingen från Rantamor.
Jag är tacksam att båda mina föräldrar fick gå bort relativt snabbt. Tog fyra-fem dagar. Såpass "lång" tid ändå så jag hann dit och ta farväl. Mamma var jag hos när hon dog, och hos pappa samma dag som han somnade in.
Lite egoistiskt kändes det bra för mig, men "knall-fall" är den väg jag själv vill gå. Fast inte än.
Underbara bilder igen trots vädret.
Den där färsen... Har ni skjutit en älg också? ;-)
Har fullt upp med de små som du kanske förstår. ;) Men ville titta in och se hur du har det och läser om din oro. Har mamma din blivit dålig? Så tråkig att läsa, många varma kramar till dig från Malmö!
Kram! jobbigt då ens föräldrar är sjuka! Svårt se dem lida och dör de knall och fall blir det en chock. Genomgått båda men med facit i hand var nog knall och fall att föredra fast det var chockartat i början! Man är aldrig förbered fast man vet att de ska dö... Vi har ju alltid haft dem.
Det var mycket vackert skrivet och precis så jag ofta känner. "Måste ringa mamma och berätta!"
Skicka en kommentar