bredvid sin bror Malte... men vi kände inte så mycket, men när vi kom till Åke, när Rantafar sa att nu ska han knäcka en öl på altanen, där han alltid i tjugo år , varje gång vi kommit till Borgafjäll, suttit med Åke och druckit en öl och pratat om vad som hänt sen senast.... då kom tårarna, sorgen, saknaden...och vi grät tillsammans. Vi saknade, vi mindes och vi grät igen.... Men vi vet idag att vi har bara bra minnen, många minnen att prata om. Vi vet att vi har blivit rikare på minnen tack vare Åke, hade vi inte träffat han, hade vi gått miste om allt detta. Nu har vi våra så trevliga minnen, och dom som han berättade om den gamla tiden, om hans familj och hur dom överlevde trots alla vedermödor. Vi har trots sorg ikväll, så har vi blivit rikare på minnen, och en kontakt som vi inte visste att vi skulle ha när vi sökte oss till Borgafjäll. Vi njuter av kvällen vi kommer bara att fortsätta att njuta.
Tjingelingen från Rantamor i fjällvärlden. |
14 kommentarer:
Det är bra att man har minnen. Ingen kan ta ifrån en dessa. Är de positiva är det en bonus.
Hoppas ni får fint väder däruppe i Borgafjäll så att ni kan njuta för fullt!
Hörde att kantareller är färre i år, i stället är det Karl Johan som verkar vara överallt. Har ni samma erfarenhet?
"Bittersweet". Minnen både gläder och gör ont på samma gång. Men utan minnen vore det ett blekt liv.
Glad att ni är tillbaka till
Borgafjäll, som ni gjort till ert eget.
Ruth i Virginia
Ja det är härligt med minnena, även om saknaden och sorgen är stor...
Tänkte nästan svänga in till Borga och hälsa på er i onsdags!! men det var ju tur att jag inte gjorde det då ni ändå inte var där :D men nästa gång kanske! :))
Livet kan verkligen vara bitterljuvt. Vilken skön känsla ändå att veta att varje gång ni kommer dit har ni fina minnen kvar.
Må så gott
Förstår att ni saknar er vän. Det måste klart kännas extra mycket när ni är på platser ni alltid träffats på förr. Då får man försöka trösta sig med all glada minnen man har. Kramar från mig i söder.
Hej kära Rantamor !
Vad vore livet utan minnen, torftigt.
Underbara fina trolska Borgafjäll med sjö och berg.
Där skulle nog jag trivas.Bortsett myggen.
Må så gott,
Kram Mi
Så länge man bär en vän i sitt hjärta finns han kvar. Alltid!
Kramar till er båda!
Ibland får man leva på minnen. Och sedan är det också härligt att leva i nuet.
Ha det trevligt uppe i fjällvärlden!
Visst är det så med de kära som lämnat oss att på något sätt finns dom kvar i våra hjärtan och kommer till oss då och då.
Hoppas ni får en bra vistelse i Borgafjäll.
Underbara Rantamor, tusentack för din vackra ord till och om vännen Åke. Jag fick också en nostalgikick i dag. >När jag tänkte på min gubbe, så många fina höstar vi haft med vår båt, skogsvandtingar , bärplockning osv.
Tbland bliver det lite svårare, men han har det bra där han är
och jag har ju mina underbara barn. men ibland bliver det lite värre.
kram från Hajan
Så fint och målande skrivet om Åke! Minnena finns ju kvar och att en människa har berikat ens liv så mycket kan ju ingen nånsin ta ifrån en.
Kram!
Så fint du skriver jag fick också en tår i ögat när jag läste men minnena har ni kvar ,kram Nette
Vilken tur ni har haft som fått träffa Åke och har alla minnen med er! Njut nu av livet i Borgafjäll! Kram!
Hej du!
Det är inte lätt när någon går bort och det är inte lätt att se ens förälder lida så jag kan tänka mig att ni inte haft riktigt solskensdagar just nu.
Nej du det gör inget alls att du inte hörde av dig,sådant måste man ta som det passar. Det går säkert fler tåg som det heter. Jag hoppas ni ändå har det trevligt där i Borgafjäll och att ni får regelt med öringar. Ha det så gott.
Skicka en kommentar