Året var 1970, vi var tok-kära. Snacka om att vi lekte en sommar. Blev gravid och plötsligt skulle vi bli föräldrar. Men vänta nu...vi skulle berätta för våra föräldrar först. Satan. Vi var 17 och 18 år...bara barn, vad tänkte vi på ??? Inte en aning vi tyckte att det skulle bli så myskuligt.
Tyckte inte våra föräldrar.
Nähä.
När vi hade berättat för Rantafars mamma (hans pappa kollade nog på nån fotbollsmatch) så kom domen....då redan hade vi garderat oss...vi åker till Sverige , sa vi.
Men min blivande svärmor sa :
Du kan åka vart fan du vill, fast till Kina...men min son tar du inte med dig....
Oooops. Jaha.
Allvarlig som vi var, så var vi övertygande om att behålla detta barn, bära eller brista.
Kina....hur fan skulle jag klara mig i kina...???? Kunde man övehuvudtaget leva där....av vaddå...ris, näe nu jävlar.....
Nu var det lite krigsföring...och möten om hur vi skulle ordna detta. Vaddå ????
Kärlek , jag säger bara kärlek. Min pappa var oerhörd...lugn som en filbunke, om det nu inte skulle gå vägen , sa han, då tar vi hand om Rantamor och hennes barn. Tror det var första gången jag var stolt över min pappa.
Hade aldrig älskat min pappa mera än då.
Vi gifte oss i Jakobstads kyrka, och jag var vettskrämd. En prästjävel som jag inte ens minns vad han sa, och jag hade fått i uppdrag att bjuda han på vår bröllopsbjudning.....jag tänkte inte annat hela tiden, och jag lovar jag bjöd han....men han kom aldrig.
Svärmor var sur, du bjöd han nog inte, sa hon...johodå...men jag sa aldrig vart vi hade vår fest.
Jävlar i min låda, prästskrället kom aldrig, och nu är han död, kommer säkert att spöka för mig i natt.
Men svärmor gifte oss, och det med besked, för vi är gifta fortfarande.
Skulle inte tro att prästen hade något med det att göra...inte heller svärmor eller någon annan. Vi gifte oss nog för vår egen skull.
Imorron är det 40år sen, jag älskar dig så Rantafar, vill aldrig mista dig. |
12 kommentarer:
Vilken kärlekssaga, och sann är den också.
Grattis och lycka till !
Får tårar i ögonen...kärlek igen. Jag tror att man direkt vet när det är äkta, när det är på riktigt och då förstår man också att ta vara på livet. Själv fick jag pussa några grodor innan jag hittade prinsen, men det var det värt!Ibland går inte livet rakt som på räls, men jag har aldrig tvivlat på att det finns ren och sann kärlek, och nu vet jag både för egen del och att det finns fler!! Att leva för dagen är ett viktigt motto här också, i morgon kan det vara för sent.
Ha en riktigt skön helg nu och NJUT!
Kram
å det är jag som är KÄRLEKSBARNET!!
=)
sån tur att ni inte lyssna å Fammu å att ni inte drog till Kina,
för ve å fasa att äta shusi varje dag...
Hihi!
Ha en helt uuunderbar dag mina goa underbara föräldrar, det är ni värda å mer där till!
Ni är bara så underbara, bästa föräldrar man kan ha!
Grattis!!! Vilken underbar kärlekshistoria :D...den bästa biten var det där din far sade; jag fick tårar i ögonen <3.
Vilken livssaga och vilken tur att ni inte lyssnade på vad de sa utan trodde på er kärlek. Grattis till de 40 åren!
Åh..vad det låter gott att höra, Kärleken segrar!! Vilken enorm lycka kan man tycka att Ni har varit gifta i fyrtio år..Känns skönt att höra i dessa tider..STÖRST av allt är kärleken!! Skål för Er, och GRATTIS,hoppas Bubblet sitter i länge!! Kram Karina
Blir bara stum efter att läst din underbara blogg! Från början till slut så innerligt go och fin.
Ha det hur bra och gott som helst i helgen och fortsätt ta väl hand om varann!
GRATTIS önskar SA!
Grattis älskade mamma och pappa, 40 år med en massa kärlek och stor vänskap.
En kärlek att se upp till och att ta efter.
En extra kram till pappa idag, hoppas er dag blir fin.
Kramar från mellandotra.
Härligt när sagor får lyckligt slut, GRATTIS till 40 år av kärlek;-)Och du skönt att du hoppade över Kina;-)
Grattis på bröllopsdagen!! Hoppas ni får en riktigt fin dag!
Tack för de tänkvärda orden :-)
Många kramar,
från alla oss i Åivo.
Jag blir alldeles rörd av det du skriver, sitter här med en tår i ögat till och med. Grattis och jag vet att ni kommer ha en fantastisk dag tillsammans.
Grattis kramar!
Åh Rantis!! Du är så fin. Blir varm i hjärtat som bara den! Vilken underbar berättelse. Kärlek, kärlek, kärlek!! Tack!
Skicka en kommentar