En tjuvkopplares bekännelse bakom järnridån.....

Äntligen, äntligen kan jag avlägga en hemlig rapport från Rantamor.
Jag finns här bakom järnridån, avlusad och förhörd om mitt leverne, och alla svordomar .
Att ta emot oönskat besök är absolut förbjudet...att hångla upp Rantafar ännu mera förbjudet.
Att lägga upp en blogg omöjligt...om man inte som Rantamor sitter och tjuvkopplar upp sig bakom galler....

I förhållande till alla andra anstalt (tror jag) får jag så mycket mat här att jag storknar.
Mat och kaffe och kaffebröd och mera kaffebröd plågar dom mig med.
Degen runt magen guppar ...och vägrar att hålla sig innanfö byxorna...
Men ni ska fan inte tro att jag inte blir påtvingad mera mat...mera kaffebröd.
Äter jag inte...så påstår fängelsechefen att det inte duger och rynkar pannan och jag får ännu mera kaffebröd och bakelser.....eller dåligt samvete för vägran och som straff mera kaffebröd.......

Tur att :
rastgården är stor
att jag får vistas ute korta ögonblick
att jag får gå ensam på skithuset
att jag kan simulera att jag svimmar ibland...
eller åtminstone dånar lite....



Har som ni ser börjat att planera en flykt....jag knaprar med min insmugglade gaffel i väggen när alla sover....
När får man åka hem ???
Jag vill...jag måste ju hem till alla mina bloggvänner.
TACK för alla kommentarer...snälla älskvärda kommentarer som får mig att arbeta ännu hårdare med min gaffel.
Jag ska ut...



Kolla vad Rantafar har smugglat in till mig...
Heureka...eller hur fan dom säger...
Jag säger tryck å drick...
Älskade Rantafar han kommer att ta mig tillbaka till mitt hem, jag vet det.
Nu...till dess...underbara bloggvänner får vi hålla ut....snart är det mörkt igen i min bloggvärld, men uppe i Haparanda kommer ljuset tillbaka.
Tro mig.

Tjingeling....och en röd skål...det är väl lördag ???
Eller...har ju tappat all verklighetsförankring här bakom järnridån !!!!!
Puss på kinden.....