Rantamor tar en paus....

Nu längtar vi...nu vill vi bara sjösätta Sally.
Ån bara väntar på att båtarna ska komma i vattnet.
Fiskarna står som spön i vattnet...vill vi ju bara tro, fiskare som vi är.
Och snart tar vi upp kampen mot säljäveln....
Nätena är "stoppade" å klara, dom stora helveteshålen är ihopdragna....
Vi tänder ljus på klipporna och har en vårseans....
Ser ut som DiLeva och hans fru...om han nu har nån....
Vi sjunger..."Aspelöv å lindelöv...å rumpa full i nötter...lian,lian, lianlianlej..."

Vi längtar ut på havet.
Att sitta i båten och njuta av det underbara.
Att ta in på någon klippa...och njuta och förstå att vi har det så bra.
Ödmjuka inför naturen.
Ödmjuka inför livet.
Vi kanske inte mår så bra...men upplevelserna kan ingen ta ifrån oss.
Vi må ha en usel sjukpension....men en rik upplevelsecentra.
Vi förstår oss på att njuta av varje sekund livet ger oss.
Vi bråkar sällan.
Vi är rädda om varann.
Man måste förstå att....livet alltid tar slut nångång, därför blir det så viktigt att leva.

Eftersom jag vet att min blogg kommer att vara tyst ett tag.
Jag kommer att ofrivilligt lämna er alla mina bloggvänner.
Men jag lovar att komma igen...
lovar att förklara mig...
berätta varför.
Tills dess mina kära vänner...
var rädd om er och dom som står er nära.
Fan..man vet ju aldrig när man närmar sig höganästommasenapskeramikkrukan...!!!
(lovar att förklara)
Tjingeling....Rantamor tar en paus....