Kabdul...nu har jag kommit till Kabdul, visst fan heter staden så... nu har nog någon jävel stavat fel på skylten....kabel, det är väl ändå ingen stad, man kan väl inte ändå landstiga på en kabel, tänk om han Robinson Kruse hade gjort det, då hade han ju träffat en elektriker, inte en fredag...idag är det ju lördag. Jag hittade en båt, som jag i hastigheten stal för att komma undan mina fångvaktare. Inte var det mycket att paddla med , men i skydd av mörkret så hittade jag land och smög mig in i staden Kabdul... och vilka jädra demonstrationer det var där, och alla slängde stenar på varann och var förbannade hela tiden... Jag är rädd !!! Krafs, krafs.... |
17 kommentarer:
1. Dags att åka hem tror jag, väldigt dags alltså.
2. Älskar storyn, men det visste du väl.
3. Den svartvita bilden på Rantafar alias kabdullha är enastående.
4. Bara du kan uppfinna ett sådant ord kabdullha:-)))
5. Gå och kissa nu, du är ju i grannlandet. Böter för sådant finns ju bara i Sverige;-)
6. Älskar ditt ilägg och önskade att jag hade samma fantasi som du. Du är bara bäst:-)
Jisses vilka äventyr du är ute på. Undras vad du hittat på för hyss eftersom alla är efter dig. Du får försöka kamoflera dig så du kommer helskinnad hem och kan fortsätta blogga. Jag håller tummarna.
- Halloj i norr.
- Det var en skräckinjagnde Kabduhlan du träffat på. Hoppas du snart är hemma på säker mark....
- Ha en fortsatt bra dag !!!
Hälsar Henning och Blondin-Ida...:o)
Nej nej det där bara liknar rantafar. Han är ju en rätt glad och trevlig typ han men hur kan abdullan vara så himla lik honom?
Du klarade dig tydligen utan abstinens och jag som kikade efter en husbil då och då.
haha..underbart inlägg...!
Ha en fin Söndag nu :)
Men kära vän vilka äventyr du är ute på,jag blir alldeles matt,hehe...
Nu får du banne mig pallra dig hem om jag ska skicka marodören Bamse hund upp till dig. Då lär du få häcken full och motion kan jag lova..***
Han gnager sönder det du vill ha utbytt sen skickar du honom tillbaks igen.
Ha det gott nu,och för jösses skull ta det lite lugnt...
Kramar♥
vilka äventyg Rantamor är med om, nu får ni nog vända kosan hemåt igen :) det låter ju nästan "livsansfarligt"
Sv: tack snälla :)
kramar
Är ni kvar, du och kabdullah i Kabdul? Kommer ni inte ut....jag tror ni har det bra!
Japp, blå blomman, bergsvallmo.
Agneta kram
*S* Obetalbart! :)
Misstänker att ni redan är hemma om inte den där kabdullan tog dig. Ser att du varit i rondellen och passerat den där tullen =) Hade jag vetat att ni var i Happis, eller jag menar Kabdul igår så hade jag faktiskt kunnat åka till ön idag ... har varit ledig idag.
Ha det gått och hoppas att resten av resan blev lugnare. =)
Jag måste erkänna, att jag inte har en aning om vad Rantamor skriver om. Inte EN aning!
Dum, eller ?
Förstod inte förra inlägget heller.
Läser iaf, få se om det går opp ett ljus efter nästa kapitlet.
Ruth i Virginia
Visst, här finns massor att fota! Kom hit! ;)
Och jättekul att möta ännu en bloggvän att fota med. Snart vågar jag inte träffa fler, för nån gång måste det ju gå åt helsike. Men inte den gången!
Det är fantastiskt egentligen, de jag har träffat hittills har ju blivit vänner för livet. Bloggvärlden är allt bra härlig.
Men usch då kära Rantamor vilken hemsk mardröm Du råka ut för, blev nästan skrämd jag med,när jag läste och läste flera gånger om.
Bäst att Du håller Dig på hemmaplan och på den vanliga Rantamors-planeten.
Var rädd om Dig.
Kram Mi
Ha ha du ela go :)
Dagens första skratt för min del.
Härlig berättelse.
Ha en go sommar du med tillsammans med den snygge Kabbdullah :)
Hahaha..härligt!
Tack för att du finns du härliga människa!
Kram Lollo :)
Är du kvar där?
Hade jag vetat igen så hade jag även kunna komma idag till Kabdul och befriat di, nu visste jag inte så jag sitter faktiskt fast själv - i siffror.
Förresten bastun blir inte stor, men med relax och med ett litet duschutrymme är det 15 kvm.
Båten ska vara akterruffad, ska fiskas. =) Vilket sambo saknar mycket från förra stugan. Men ... vi är snåla och vill inte betala så mycket, inte helt enkelt.
Ja, jag hoppas verkligen att hans problem går att åtgärdas på något sätt - mediciner som inte går ihop, reumatiskt som de inte hittat tidigare, MS,och allt annat som vi funderat över. Jag är livrädd.
Undra på att Rantafar ser bestämd ut...bli kallad för kabdullah!! Nu tror jag, eller vet, att du kan känna dej ganska trygg med han på bilden...!! Å det är då en jädrans tur att ni är på väg hem, tycker det har varit en turbulent resa!!
Ja du...det här med barn...döttrar...ibland tror man, tycker man, att man är jämnårig och har samma åsikter, men så...på ett eller annat sätt får man reda på att det var nog bara jag som tyckte...*gapskratt*!! Och ibland behövs det inte ens sägas, att man är rätt mossig och ute...det syns på ansiktsuttrycket!! Men vi har en väldigt bra relation, som ibland kanske blivit lite ansträngd eftersom hon en period var ensam med sin mycket sjuka son. Nu har sonen en fantastisk pappa som alltid varit närvarande, men det här med att ha ett så sjukt barn, ja det hanterar man så olika. Hennes livskamrat nu är en trygg och jordnära kille, han klev rakt in i mitt hjärta, och tydligen i hennes också!! Så nu känns allt betydligt lugnare, även mellan dot´ra och mej. Det här blev lite prat mellan oss...*blink,blink*...tror vi förstår varandra rätt väl!!
Ha det så gott, och semestern här kunde ju börja sämre...!!
Kram kram
Skicka en kommentar