måndag 30 december 2013

Ett nytt spännande 2014...

Så här på årets nästan allra sista dag, så gör jag som så många andra bloggvänner,
lägger upp en nyårshälsning till ER ALLA.
Och eftersom just denna kaffetermos har följt mig och Rantafar i så många år,
så får det bli ett foto från hösten och en av våra skogsutflykter.
Nu tror jag alldeles säkert att vi skulle kunna ta en skogstur i morron och hitta trattkantareller,
kanske inte dom spänstigaste, men helt klart användbara.
Har ett gäng trattkantareller i stekpannan ikväll, som ska bli lite snacks på nyårsafton,
en kväll vi ska fira med Colin och hans päron.
Spännande att se vad vi blir bjuden på för gott, (gratis ÄR gott..hehe)
jag har lovat göra efterrätt och lite smördegsostpinnar, ja å så trattis-snacks,
men vad vi blir bjudna på är hemligt och spännande.
Och så får vi en dag med Colin, har ju inte träffat han under julen,
så vi har allt saknat storkillen vår, kan ju inte kalla honom för LillaC mera som jag förut gjorde på bloggen.
Jamen alla goa underbara bloggvänner,
som jag har vant mig vid att kika in till, och som gett min vardag så mycket,
och tack för alla kommentarer som jag alltid blir så GLAD över,
utan just ER blir det ingen blogg heller.
Och så vet jag att det finns många som läser och följer min, ibland, lite galna blogg,
kul att ni följer med...
till just
ALLA ER,
vill jag önska ett
RIKTIGT UNDERBART ÅR,
2014.

Tjingelingen säger Rantamor vi ses nästa år.

" om du vill uppleva något vackert
som regnbågen...
då måste du kunna stå ut med regnet också..."

söndag 29 december 2013

December utan snö...då bröt tomtarna ihop.

Förra bloggen gick lite överstyr för Rantamor,
men så kan det bli för det svänger snabbt mellan skratt och gråt här på bloggen,
men jag tycker att det hör livet till.
Idag tog vi en sån där "tadigikragen" promenad, eftersom det mest har handlat om soffsport för Rantafar just nu, så blev det långkallingarna på och ut.
Vi gick ned till Sally och hälsade på, och där låg hon å myste torr å fin och utan snö.
Den lilla å vi brukade åka när vi ska ut på havet var alldeles knökafull med vatten,
så här i slutet på året brukar det ju normalt ligga is där.
Och vår lilla brygga håller allt på att flyta iväg.
Vårbäckarna porlar i solen, visst ser det mysigt ut...
om det nu inte var för att det är december som är kalendermånaden.
Jag blir nästan lite glad, för detta betyder att vintern i år kommer att krympa lite.
Det enda som liknar snö är skummet i bäcken.
Solen tackar jag lite extra för idag, för den har vi inte sett på flera dagar,
och visst gör ljuset en skön terapi för sinnena, det är som att sticka en laddningsadept till hjärnan, och den börjar genast slicka i sig och ladda.
Det här fotot tog jag för att visa att här uppe i norr fyller vi på vedförråden rejält....
och kanske är det just veden inuti som håller upp hela byggnaden !!
Vi var inte ensamma ute på promenad idag,
det vimlade av folk....ja iallafall 4 vuxna + två barn och en hund som såg rätt less ut.
Och jag vet inte riktigt hur vi gick, men vi mötte farbrorn med den trötta hunden två gånger,
samhället är ju inte så stort.
Om det är bristen på snön,
eller om det är för att julen är slut, men tomtarna i Nordmaling har brytit ihopa... alldeles.....
När vi kom hem tog Rantamor tag i den där förbaskade inglasade duschkabinen,
som helt har tappat sin lyster, efter alla kroppar som har sprungit in å tvålat in sig och så ut igen.
Jag skurade jäklar anamma först med ättikvatten, och sen med universal medlet,
och nu skulle ni bara se så snyggt det blev.
Nu glänser duschkabinen som en elefantballe i månskenet på savannen.
Och handfat, toalettstol ja allt fick sig en rejäl omgång,
och nu är jag tillfreds och så nöjd, och jag vet att jag inte behöver göra det mera i år,
ja om nu någon av oss inte skulle hinna fram riktigt å skita ner oss...har ju hört talas om vinterkräksjuka !!! men det ska vi ju inte tro.

Ute är det redan mörkt, Rantafar väntar på juniorhockey,
och själv ska jag förvandla en laxbit till en förhoppningsvis, god middag.

Tjingelingen från Rantamor så här i slutet av året.

" när dina vänner börjar säga att du ser ung ut,
är det ett säkert tecken på att du håller på att bli gammal..."

lördag 28 december 2013

Oj ...jag ber om ursäkt Rantamor halkade på målsnöret..2012/13

Tänkte om att jag går tillbaka till de första foton 2013 så skulle jag hitta en skatt,
hittade detta foto,
som jag nog inte ens har lagt upp på min blogg.
Knäckt ägg med två gulor i ett snapsglas....
Hur hade jag tänkt där ???
Kanske att varje ägg innehåller en gula inte två som delar sig i en röv....
Jag fotade och tänkte inte mer på detta än att jag inte kan lägga upp dessa på bloggen.
Nej och...
varför finns detta i mitt fotogalleri ???
Kan enbart skylla på att det är någon...något av våra barn som har tillfört mig detta,
nu broderade jag verkligen i mitt förflutna liv,
men detta har jag då aldrig broderat...lovar.
Det skulle nog mera ha varit...
jaaaaa vad som helst...gud är god eller nåt..jag vet inte
hör bön eller små små ord av kärlek....
något kärleksfyllt och där tårarna hade droppat....
men inte den här klena trösten, och i en fattig familj också.....
Ber om ursäkt....

Tjingelingen en lördagkväll...svenska småkronorna vann...
Timrå vann, Löven vann och Oskarshamn tog poäng...
och jag tog ett glas rött mitt i all dramatik,
men vet ni nu ska jag allt lägga huvudet på kudden, och drömma mig bort mot sommaren 2014...

" håll i en riktig vän med båda händerna...
så att hon säkert blir kvar..."

I dag öppnade jag minneslådan....

Satt igår kväll å kikade tillbaka till sommarens höjdpunkt,
vår resa till Daimanjaureh.
Kunde riktigt känna känslan i kroppen, hur underbart det var, hur vi njöt av den storslagna naturen, av stillheten och att bo i tält med hela kalfjällets natur som granne.
Att varje morgon vakna till detta igen, kunna packa ryggan och dra iväg
på dagens nya äventyr.
Och som vi vandrade , som vi fiskade och som vi bara njöt,
tänk om jag hade kunnat fånga lite i min hand och stoppa ned i en burk,
som jag idag hade kunnat öppna och njuta av.
Jag hade alltid min Nikon med,
man hade ju kunnat springa på en björn....
men jag fick nöja mig med några vackra fjällblommor,
Allt som växer tilltalar mig och fastnar gärna på mitt minneskort.
Här har Rantafar rensat sin fisk, en fjällöring som är så röd och vacker,
och allt slutade med att den hamnade i folie ovanpå elden....mums !!
I matsäcken fanns det oftast rökt renkött, så vi åt riktig gourmè mat,
och denna resa hade vi packat lagom med mat, eftersom det blir fisk varje dag,
och den lessnar vi inte på, vi kan äta den varje dag och njuta lika mycket ändå.
Rantafars otröttliga flugfiske gav otroligt mycket fisk detta år,
och jag bara älskar att vara åskådare när han dansar med linan i luften,
som sen hamnar i vattnet, där flugan sakta glider över vattnet...sakta sakta,
och plötsligt händer det, öringen hugger och så börjar den långa leken när fisken ska landas.
Inte alltid lyckas vi få den i håven, och då får fisken en andra chans, ett annat år.
Försökte också med uttröttande metoder att fånga en fisk med Nikon i vattnet,
Lyckades sådär, men visst ser ni den prickiga öringen ???
Ja vad ska jag skriva....tror att jag bara njuter av bilden !!
Skulle smygfota Rantafar men fokuset fastnade i riset,
men jag älskar den här bilden för JAG kan ju iallafall se Rantafar, om än lite suddigt.
Som avslutning av resan till Daimanjaureh så vill jag tillägga att havet här hemma
också kan vara riktigt vackert en skön sommardag.
En båttur ut till solvarma klippor, en liten cava, räkor och vitlöksbaguett,
också något som har sparats i min minneslåda.

Roligt med en tillbakablick så här på årets sistaste (jaja lys rött du bara stavningspolis..)
dagar.
Idag är det lördag och enligt Rantafar en riktig sportdag.
Vad Rantamor ska göra vet jag inte, men hon hittar allt på något

Tjingelingen från en tillbakatittande Rantamor.

"..en bankman är en person,
som lånar ut sitt paraply när solen skiner,
men vill ha det tillbaks när det regnar..."

torsdag 26 december 2013

En jul med både tradition och nytt inslag...

På självaste julafton kom hela stora muminfamiljens överraskning,
Muminskeppet, gissa om alla mina figurer från årets kalender, blev överlyckliga.
Den äventyrliga Snusmumriken, Spöket och den arga bitska Lilla My, äntrade skeppet genast,
alla dom andra ställde sig runt om skeppet, sjöng och bestämde sig för att fira jul.
Muminmamman skyndade sig in och dukade fram ett stort julbord där alla i Mumindalen fick plats, ingen, ingen skulle känna sig ensamma på julafton,
för det får inte förekomma i Mumins värld.
Så blev det slut i min Kalender, och jag kommer allvarligt att sakna att jag inte kan
smyga upp varje morron, och öppna min kalender, men så är det bara.
Nu får jag allt börja jaga ett hus till min stora familj....
Hittade ju faktiskt ett hus till dom hos familjen Stormfjäll,
men jag är ju lite osäker på om att min muminfamilj hade blivit vräkt efter julen, och det hade ju blivit katastrof, tänk alla figurer som hade yrat på runt Krokustretton.
Och förresten tror jag att muminpappa vill att huset skall vara blått, för det tror jag är viktigt för att alla ska trivas och känna sig hemma.
Ja så kom julafton, och vi landade som vi planerat på ett sandat men annars glashalt Krokustretton,
och vi började dagen med en jullunch,
där alla trängdes och ville först i kön...först i kön,
och här ser det ut som morfar`n vann...men så var det inte för farbror Staffan satt nog redan vid bordet och åt när fotot togs,
han hade precis som Dogge, ställt sig först i kön....
Sen blev det spännande värre för plötsligt ser John tomten i fönstret,
akta dig tomten så du inte halkar....kom in, kom in säger John och vinkar i fönstret.
Och så knackade tomten på och frågade om det finns nå snälla barn,
undrar hur många gånger tomten har ställt sin fråga ???
Och visst fanns det snälla barn,
för säcken innehöll bara paket till John och lille Vincent.
Och John var ju så imponerad på att det fanns så många paket i tomtens påse,
så den osäkerhet han först kände i pappas famn försvann snabbt.
När barnen hade fått sina klappar, och dom tindrande ögonen började klia
utav trötthet, och värme utav alla oss åtta vuxnas varma kärlekfulla famnar,
då dukades det upp en tre rätters god middag.
Eftersom jag var för hungrig vid förrätten och för trött vid efterrätten senare på kvällen,
så blev det bara foto på varmrätten.
Men varmrätten var inte bara kan jag säga,
pappan i huset kunde ha jobbat på en stjärnkrog, för det var så gott,
både för ögat och gommen.
Ett underbart stekt renlår, med ungsstekta grönsaker och en glöggsås som var otroligt god.
Lite annorlunda mot traditionen av ett stort julbord, och väldigt, väldig uppskattat av oss alla.
Sen avslutade vi kvällen med ett julklappsrace, där alla hade köpt tre julklappar var för 100kr,
och där tärningsöga 1 eller 6 gjorde att vi fick välja paket,
när alla paket var valda fortsatte vi att knycka paket av varann,
allt under tolv minuter....det blev kaotiskt julkul,
och Rantafar som hade buttert mumlat att han skulle minsann inte vara med på något sådant, blev så hysterisk involverad, att han utbrast mitt under leken att...
det här var ju riktigt kul.....
Så kom juldagen och äntligen fick John (eller var det pappan),
bygga upp den långa tågbanan där två lok tuffade iväg alldeles själv, över och under broar.
Brio har då utvecklats sen våra barn var små,
nu finns tillåmed X2000, med tak att öppna och gubbar att stoppa inuti.
Och nog får ni väl hålla med om att det ser ut som att pappan har roligast på detta foto !!
Och medan storebror njöt av tågleken med sina föräldrar, så njöt farfar och lilla
Vincent av varandra, lillebror som annars gjorde allt för att se till att tåg och vagnar spårade ut,
och därför fick han smeknamn som huliganen och sabotören,
men det är inte lätt att vara åtta månader och inte få vara någonstans och härja,
inte hänga i juldekorationer, inte köra brorsans tåg eller traktor, inte kolla julgranens alla fina dekorationer.... 
och framför allt inte störa broren när han varvade ner med lite Nicke Nyfiken,
för då åkte han på en riktig smocka.
Men då var det gott med alla famnar den lilla gullungen kunde njuta i,
förresten tog han sina första stapplande steg i julhelgen,
det är bråttom, bråttom för att krypa fort gör ju så ont i knäna när det är just bråttom !!!
Sen skulle det bli ett familjefoto innan vi åkte hem.
Och snälla alla fotografer...hur fotograferar man en helt galen familj???
Men jag gillar ändå dessa foton full av rörelse , bus och kärlek,
mot det stela "kungafamiljen" poträttet.

Tack för denna jul !!

Nu är vi hemma, Rantafar njuter av hockey, Rantamor (som inte är klen längre) gör som hon ska, hon bloggar,
men nu har tvättunderverket stannat så nu ska det hängas lite kläder.
En annandag jul, då man helt klart borde kunna klippa gräset en gång till iår !!!!

Tjingelingen från Rantamor och trevlig fortsättning
och TACK för alla GRATTISAR jag har fått, ni är så snälla alla...

måndag 23 december 2013

JAAAA jag VANN, tack alla ni som röstade....

Tomten kom tidigare än jag vågat hoppas på i år,
för kan ni tänka...
jag VANN i finalen med mina foton från skogens skafferi.
Och det är ju alla ni som har gjort det möjligt, att jag nu snart står med ett
presentkort från Ving, och en fotobok så att jag kan lära mig mera
om fotografering.
Så TACK tusen TACK alla bloggvänner som röstade.
Inte dåligt att vakna dan före dopparedan och vara vinnare !!!
Tack också till Helena som tålmodigt håller på med sin fotoutmaning,
så att vi fotonördar kan delta, och lära lite av varandras fototeknik.
Så till min Muminkalender,
igår kom denna söta drake och överraskade hela muminfamiljen,
och mig med, inte helt lätt att hitta något att skriva om den.
I alla fall är det Mumintrollet som fångat draken,
och han trodde inte sina ögon,
" du ska få vara min hemlighet"...viskar mumintrollet.

I dagens lucka kom Snusmumriken, en riktig kändis i Mumindalen.
Han är en vänlig, klok ensling och en äventyrare ut i fingertopparna.
Varje vinter vandrar han söderut och bor i tält lite varstans.
Men på många bilder kan vi se honom sittandes på en bro vid mumindalen och
spela på sin "munharmonika"...
Han röker pipa och hatar förbuds-skyltar.
Snusmumriken vill gärna vara i fred, vilket mumintrollet har väldigt svårt att acceptera.
Nu ska vi fira jul,
och hoppas att vi idag kommer ned till dom här...
(Rantamor är allt lite klen just nu....)
två små nissarna.
(fotot stal jag från sonens blogg....men det är ju jul och jag behövde två söta nissar....)

Nu hoppas jag att alla bloggvänner, ni som följer min blogg,
ni som troget kommenterar på min blogg
att ALLA ni, får en helt underbar jul.
Allt behöver ju inte vara perfekt, eller som det varit alla år,
huvudsaken är att vi kan njuta av helgen.

En varm julkram till ER ALLA från Rantamor och Far.

" tomten handlar olika saker i affärer.
Ibland har han mask på sig,
men ibland uppträder han som en vanlig människa med mycket pengar...."

Mathilde 7år.

lördag 21 december 2013

Laxdrällssoppa, spöket och snorkfröken och fortfarande i FINAL....

Idag...ikväll (det är ju mörkt ute) är jag ännu helt euforisk (fint ord)
över att jag är i trissfinalen.
Tänk vad lite som kan få Rantamor att gå i den spagat hon inte ens kommer i näheten av.
Och utan spagaten, så kokade Rantamor en håll för öronen nu...en satans god fisksoppa av laxdrället.
Varför svär du...brukar Ruth skriva...jag vet inte, fick kanske inte göra det när jag var liten och söt, sånt passar inte för en liten flicka i polkahår och rosa underkläder,
minns ni dom med långa ben med gummiband.....i bomull.
Men hur kom jag nu in på det, skulle ju skriva om den goda laxdrällsoppan jag kokade ikväll.
Den blev underbar och igen hummade vi,
undrar om våra grannar tror att vi är några urtidsmänniskor som alltid när det blir kväll...
hummar....
(viskar lite....det var iallafall skitgott.)
Tillsatte till den goda fonden jag kokade igår lite nykokt räkfond,
i med slantade morötter, vitlök och broccoli....
lite kryddor av alla de slag,
och så kan man servera en god fisksoppa av laxdräll, räkor och lite scampistektaräkorpåsidanom.....
urgott tunnbröd som bakas i Nordmaling....
vi är helt sålda av alla smaker....
Från Laxdrällsoppan till spöket...
idag fick jag en kommentar av en tjej från Jakobstad i Finland (där Rantafar växte upp)
hon kunde sin muminhistoria och förde mig till Youtube klipp Fyren E26,
och där kunde jag titta på en film om hur muminfamiljen åkte till en ö,
där det fanns en fyr, och där skulle muminpappan skriva en bok, men så hittade dom ett spöke,
som hade blivit kvarglömt av ett spökskepp,
alla andra spöken åkte ifrån honom.
Varför?
Jo för att han var rädd...vem ville ha ett spöke som var rädd ???
Igen halkar vi in i 2013 och kan se att...
vi inte får vara rädda, vi måste följa den takt som livet har, att vara en utanför mängden gör att vi blir ensamma...
och då är det gott att en snäll, omtänksam muminfamilj finns,
som tar om hand alla dessa svaga i samhället.
Tack du okända Pernilla Granlund i Jakobstad.
Idag i min kalender kom,
Snorkfröken.
En syster till Snork, men mest känd som mumintrollets flickvän.
Hon är söt, snäll och fåfäng...och inte ett mumintroll utan en snork, skillnaden är att snork kan ändra färg efter sinnesstämmning,
och älskar pärlor, snäckor och diamanter och har en guldring runt sin fot, och den har hon fått av mumintrollet.
Snork är ju också en som skulle passa i kungahuset....lite fåfäng med guld på foten.
Varför lägger jag upp min bock...
tycker faktiskt att han är rätt snygg.
Och detta är en produkt av att jag pulade in tre ljus i min lykta i bastukammaren,
hela havet stormar...
och mina ljus brann ihopa och hade jag nu varit Ernst hade jag tagit patent på det hela,
men nu är jag Rantamor och blev helt förbannad, innan jag fick ut ljushelveten ur lyktan.
Ikväll lyser bara ett ljus.

Vet ni det går att rösta ikväll också om ni hade av någon anledning missat min kampanj...
Rösta här....
Finns åtta att rösta på men det är väl klart att ni röstar på Rantamor,
men vem tusan sa att jag var ett ego ????
=)  =)  =) ????

Tjingelingen fredag...men jösses va skriver jag.... naturligtvis är det lördagkväll från Rantamor,
som snart ska förpassas in i bastun.

" Maria var höggravid på julafton,
ändå ville hon ut å rida...."

Emilie 8 år.

Där du Madde som inte ens kunde komma på Nobelfesten,
du borde skämmes.....

fredag 20 december 2013

JAG ÄR I FINAL.....YR Å GALEN.

Jag ÄR i FINAL på trissen från söndagen.
Gissa om jag är GLAD och STOLT och jag vill att ni alla skall rösta på RANTAMOR
HÄR.
Nu är jag verkligen riktigt egentänkande och med inte en tanke på mina 7 andra medtävlande.
Är så stolt och så glad att vara i finalen,
Rantafar blev så glad att han tog en Whiskey....
och så sprättade vi en liten cava som vi hittade i kylen....
jag bara älskar överraskningar och finaler.
Men det är ju klart att jag gillar alla finalister...eller gör jag ens det...
jag vill ju bara vinna, nu är jag taggad....äntligen i final !!!!
Idag i min muminkalender kom Stinky.
En riktigt hårig filur, som ofta avger en hemsk stank eftersom han äter det mesta,
beskrivs som en skurk, eftersom han är oärlig och gillar
verkligen att förstöra för alla andra.
Men han är inte riktigt genomelak, för ibland vill han verkligen hjälpa andra...men
bara när han tjänar på det själv.
Undrar bara hur många sådana som vi möter i vår vardag ????
Här sitter några av mina tomtar och väntar på jul....
Bredvid står en riktigt cool tomte som väntar på tomten den riktiga,
sen drar han ut på stan.....samhället.
Eftersom det var fredag så gjorde jag lite fredagsmys,
bakade dessa köttfärsinbakadesnippor....läs snippor....
Kan meddela att dom var riktigt goda...
vi hummade flera gånger när vi åt.
Köttfärsfräs med mozarella och västerbottenost på toppen är då inget att runka på näsan åt.
Sen kokte jag en Gelè till julbords-skinkan på aronia-tranbär...
och nu hoppas jag bara att gelèhelvetet blir tjock.... å att den blir god vet jag för det har vi avsmakat,
lite julkryddor i och det är en hit för mig och Rantafar.

Nu kommer kvällen en fredagkväll, då Mark Levengood ska underhålla oss...
en liten figur som tagen ur min muminkalender....
som Jonas säger har man varit i mumindalen vill man bara in igen....
jag vill också leva i mumindalen, och möta alla dom figurer jag presenterar i min kalender.

Ju mer jag tittar på programmet om sveriges hjältar,
så förstår jag att Timell och den där Ernst skulle ha sett liite längre ut i världen än stockholm....
orangeriet och alla tillbyggda uteplatser blir lite gråa ikväll...

Tjingelingen snälla rösta på den där Rantamor....

" tomten är inte överviktig...
han använder nog bara parabola steroider....