Ett paket till Rantamor från Tomtemor....

I går damp det ned ett paket i Rantamors postlåda,
spännande, spännande, och Rantamor blev glad,
och inuti paketet hittade jag tre glastomtar.
Avsändare stod det Tomtemor ???
Gissade ganska snart ut att det var Ettan av våra tre barn som var Tomtemor,
och så förstod jag också, att det var hennes bloggkompis Anni, som hade gjort glastomtarna, hon är ju så duktig med sitt hantverk.
Tror jag ska hänga tomtarna i fönstret, eller jag vet inte riktigt ännu,
men TACK så mycket Camilla, du hittar alltid annorlunda tomtar till mig.

Själv kunde jag ju inte låta bli att köpa mig en adventskalender i år heller,
barnslig som jag är,
och det blev en Mumin-kalender precis som i fjol, såg att det var många figurer jag saknade.
Måste allt jaga ett hus till mina muminfigurer, hittade inget i Finland,
hade min Far levat hade han nog snickrat till ett hus till mig.....
helt säkert!!

Här kör John omkring med lillebror på gammelmormor Sallys rollator,
och att det var kul ser vi ju på lillebrors glada min.
Hittade dessa foton i min kamera och jag gissar att det var deras pappa som fotat.
Alltid spännande när någon annan håller i kameran och klickar.
I morron åker vi ned till dessa buskillar,
deras föräldrar ska på julfest och vi tänker ha "lillajulfest" med småkillarna.
Ska bli spännande !!!

Har gjort pepparkaksdeg som jag ska baka tillsammans med John & Vincent,
och jag provbakade några peppisar idag eftersom jag hade gjort degen av
mjölkfritt smör, var jag tvunget testa om det gick bra.
John är ju allergisk mot mjölk och mjölkprotein, så det gäller att hålla reda på vad allting innehåller.
Men denna pepparkaksdeg är så lättbakad och dom blir så spröda och goda,
recept finns nu på min Matbibel.

Tjingelingen plingen från Rantamor.

"det första Lilla My gjorde var att halka på det isiga berget,
och sätta sig mycket hårt.
Jasså, sa Lilla My ilsket.., ska det vara på det viset...
men så kom hon att tänka på hur en My ser ut
med benen i vädret...
och då skrattade hon länge för sig själv...."

(Trollvinter)

3 x älskad....

Måste bara få lägga upp ett foto, som jag tog på våra finaste småkillar,
som alla andra mormor/farmor blir jag ju otroligt varm i hjärtat av att titta på fotot,
för mig blir dom så levande och så mycket dom, precis som dom är.
Vår snusförnuftiga, pratsamma och älskade Colin,
vår spralliga, charmerande storebror och älskade John,
och vår fundersamma, betraktande, småbusiga älskade Vincent.
Ni ser att det gemensamma ordet blir..... älskad !!

När vi kommer till Finland och John fick syn på det lilla huset som min far har byggt,
så blev han glad, och övertygad om att det är mumintrollen som bor där.

Nu vill jag presentera mat,
inte så ovanligt när det gäller Rantamor,
men nu var det inte hon som hade kockat, utan vi satte oss ned på a`la carte på vasabåten, och beställde tournedos (stavas det ens så...)
Skitgott var det iallafall.
Och vi var dom enda på hela kvällen som åt där, så vi blev ordentligt uppvaktade,
och hade ingen alls chans att ta en springnota....

Vi slog till med en efterrätt också,
havtornspannacotta...
lät väldigt intressant och såg riktigt gott ut,
men den smakade sisådär.
Men middagen var helt okey, och vi var nöjda att båten tuffade in till hamnen i Umeå.
Vårt hem är ju ändå där vi bor, jag och Rantafar.

Tjingelingen från Rantamor till er alla bloggare och läsare...

" ibland räcker det inte att vi gör vårt bästa,
eftersom någon annan redan gjort det bättre..."

Nu är Rantamor tillbaka....

Varför har Rantamor varit bloggtorkande...
jo det var så att dom två barnbarnen kom med sina Föräldrar, och vi åkte till

Finland med Vasabåtarna, John var riktigt förundrad hur det hela gick till...
och farmor försökte förklara.

Efter timmar av båt-tuff så var vi framme i Vasa,
och hela den lilla familjen tittade i fönster för att kolla.
Innan dess hade jag, Farmor... lekt massor i den barnhörna som fanns,
jag och John hade så kul.

När vi kom till Finland så kom också Colin å Mamman dit,
så bra och så sammanghängande i släkt-trädet...
Min Mor är så trött, så trött, och känner att hon har levt färdigt.
Så många ingrepp på hennes kropp och hon upplever att det är slut.
Jag kan verkligen som barnet förstå,
när man inte orkar mera, när det är slut på allt det positiva,
när dagen förvandlas till smärta och sjukdom, då ger man upp,
då finns inte den där sången om att leva vidare.
Ge upp.
Förklara att det finns andra som ska leva vidare....

Jag vill leva vidare.
Vi vill leva vidare.
Ännu har inte glöden hos oss försvunnit.

Jag är så glad att barnen med sina barn besöker sina far/mor föräldrar,
så viktigt att barnen får veta sina rötter.
Och kärleken mellan dessa generationer går ju inte att ta miste på.

Nu är Rantamor på banan igen...
Tjingelingen !!!!

Jag har varit i mumin-landet och har hämtat hem en massa ordspråk...
"stick iväg"...
sa lilla My, jag kan verkligen klara mig själv...ibland.....

Blogguppehåll hos Rantamor.

Rantamor har varit lite överjäst i helgen,
ibland jäser det alldeles för fort, och hon hinner inte med och då blir det tomt,
i bloggandet.
Och jag har ju inte heller hunnit in till er bloggvänner å kommenterat.
Kommer nog att fortsätta med jäsningen veckan ut,
men i nästa vecka ska jag släppa väder, det kommer att höras ända ut i bloggvärlden.
Till dess...
ta hand om er alla, vi höres.

Tjingelingen från Rantamor.

Bara lite på kanterna....

När vi hämtade Colin på skolan i onsdags, så satt vi ute i bilen å kunde konstatera att...
oj vad dessa 7 år med Colin har gått fort.
Och första året, av många i skolan, och av studier finns framför killen,
och när han sitter i baksätet och vi åkte mot Tomtebo så frågade jag vad han vill bli när han blir stor...
"du blir nog en professor..."fyller Moffa i.
"Näe, säger Colin, jag kan inte bli någon professor, för en
professor har inget hår längst uppe på huvudet, bara lite på kanterna..."
Så nu vet vi det....bara lite på kanterna...hahaha.
"nej jag ska nog köra glassbilen...tror jag" säger killen.
Alltid något när man inte uppfyller en professorsutbildning !!!
=)  =)  =)

Måste passa på att tacka för alla gratulationerna på vår bröllopsdag,
åren går och det finns många trådar genom vårt liv,
och vi försöker att suga ut allt det gottaste, det som vi tycker gör livet stort och intressant.
Finns så mycket i livet att glädjas åt,
att vi sällan hinner ha tråkigt.

Fast ibland balanserar även vi på en smal tråd,
och beträder livet på egen risk.
Men finner man den människa, som är fullkomlig, då har man också förmodligen funnit en människa som inte talar sanning.

Ibland är vi så nyfikna på att glänta på en ny dörr,
vad finns där bakom, nya utmaningar, nya vänner och underbara upplevelser
Och skulle vi bli riktigt besvikna, så stänger vi den dörren och

kikar bara genom nyckelhålet av nyfikenhet, och så tassar vi vidare i livet,
för vidare i livet vill vi, för att få uppleva flera dagar att fira tillsammans.

Onödiga tankar, elaka tankar och alla världens orättvisor,
skulle jag bara vilja kasta i en tunna,
för det är ju sådant som blir energitjuvar i livet.

Fredagkväll på Maskros, och vi är särbos, Rantafar och jag, men när Sverige kör igång fotbollsmatchen då bli vi nog allt stugbo igen.

Tjingelingen och en trevlig kväll önskar Rantamor.

" titta aldrig ned på någon annan,
annat än om du håller på att hjälpa upp någon..."

43 år tillsammans....

Vet ni att för 43 år sen så gifte sig två tonåringar i Jakobstad i Finland,
dom då tantgrannarna skrattade och sa att...
"deet kom då aaaldrig å hålla..." skrock...skrock...skrock...
Kunde man ju kanske tro, två helt galna människor, som trodde att dom visste allt om livet,
men som nog inte visste ett piss.
Men som lät livet lära sig, att inte allt inte bestod av drömmar endast,
det var mera än så, kärleken var bara ett av livets alternativ,
sen kom allvaret, överlevnandet, vardagen och livet....
Vi förstod rätt fort att livet i vårt land, i vårt liv skulle knäcka oss,
vi måste bara flytta bort fort, för att se oss två...oss tre... eftersom vi snabbt fick barnet,
måste absolut ha varit pastorns fel som vigde oss,
han hade nog en inseminerande ful blick, han såg så arg och fördömande ut...
Men barnet som kom ut var då otroligt lik Rantafar.... ???
Och "tantgrannarna" som skrattade skulle jag kunna visa fingret idag....men dom är nog döa !!
Tror jag...

I gårkväll hade vi beställt en bröllopssvit på Tomtebo,
och vi hade ett krav att minibaren skulle vara välfylld.
Och vi började med att hämta Colin, den stora killen, på skolan,
och han hade väntat på oss, och vi åkte hem till han och spelade "Africas Stjärna",
eller som den heter idag "Den försvunna diamanten...", medans vi väntade på att Colins föräldrar skulle jobba klart.
Så kom dom hem, och blev bara så effektiva med middagen att vi inte ens hann med.

Plötsligt satt vi med en så underbart god middag,
Kalvfilè med ungsstekta pärer och chrèvre som var stekt med päron med lök och....
ja vad var det mer ..jo valnötter,
såsen hade Colins pappa gjort och vi vet inte vad den innehöll Sherry,
men den var för jävligt god.
När vi ätit så försvann Rantafar med sin Lövenmåg på hockey....

Vi fortsatte med efterrätten som Colin hade gjort,
mamman hade gjort vitchokladpannacotta i chokladskålar,
men Colin hade garnerat med en massa hjärtan till mommo&moffas bröllopsdag, och hallon.
Om det var gott.....jaaaaa super gott.

Men mommo måste du ta foton hela tiden ????
Näe men bara ibland.
Sen blev det nattning av Colin, och det fick mommo ta hand om och det var jag stolt över.
I morse efter den där "svenmuppakvällen" så blev vi väckta klockan sex av Colin,
med en gummiorm och kuddkrig....Colin njöt....
Colin skulle på "fritids och skolan" och hans päron skulle på jobb,
sen satt vi där ensam och kunde bara summera att vi återigen kan fira vår bröllopsdag.
Underbart bara.

Nu är vi hemma, och ikväll har vi ätit lite gomat,
scampiräkor och vitlöksbröd...
och till förrätt varmbrieost och Rantamors hjotronchatney....
Och så kom allra snällaste grannen Lars med det rökta renköttet ikväll,
och det smakade då så underbart att vi sitter å hummar ännu....
Fy fan va gott !!!
Vi hade lagt fyra renstekar till rökning, och jag lovar det kommer att kittla smaklökarna !!!

Nu ska jag försöka att fokusera på bloggarna,
och släppa att jag och Rantafar varit gifta i 43 år,
och nu ska ju den nygifta se på hockey.....har jag hört det förut ???
Och jag sitter å bloggar.
Vi är ju bra lyckliga !!

Tjingelingen från Rantamor gift i 43 år.....

Nej nu jävlar är det slut....

......fiskat för i år.
Säsongsavslutningen på havet, för nu ska Sally upp.
I går gjorde vi vår sista svep med nätena och,
i avsaknad av säljäveln, så fick vi hela 49 sikar !!!!
Så vi kunde dela med oss på Maskrosgatan.
Vi har då aldrig fått så många fiskar förut, så nu är det stopp i fiskandet,
och vi hoppas att ungarna vill hjälpa oss med att tömma en del fisk ur frysen.

Men ävem om det var en riktigt vacker dag , för att puttra ut med Sally,
så börjar det att bli kallt.
Några enstaka båtar ligger kvar i vattnet eftersom dom har stugor ute på öarna.

Vattnet har stigit oerhört i ån så nu är den riktigt vacker,
efter allt lågvatten i sommar.

Den lilla träbåten som var halvt uppdragen har igen hamnat ned i vattnet,
och blivit fylld av regnvatten som frysigt till is.
Stackars lilla båten kommer ju att sjunka om ingen bryr sig om den.

Vi hittade en liten stuga på en av öarna, där vi strandhögg och åt vår matsäck,
och visst ser Rantafar ut att njuta av novembersolen ??

Sen var det bara att åka iväg till vår "slaktplats" och ta hand om fisken,
Vi rensade ur dom som fortfarande ville simma, och förpassade dom till havet igen.
Några flöt upp till måsarnas stora glädje,
för plötsligt fanns det 40-50 måsar där som skrek och slogs om fisken och fiskrenset.
Vi såg inte en enda mås när vi landsteg, hur kunde dom veta att det fanns mat ????

I gårkväll var vi på LevarHotell och hade årsmöte i bostadsrättsföreningen.
Revisorn var nöjd, och det kändes gott att veta att föreningen har god ekonomi.
I morron ska vi på lite äventyr igen....
så vi höres på torsdag.
Nu ska jag se vad alla bloggare har för sig,
har varit en dålig bloggvän ett par dagar.

Tjingelingen från Rantamor.

" kom ihåg att...
vi får aldrig en andra chans
att göra ett första intryck...."

En vandring i mitt samhälle Nordmaling....

Vallstugorna finns i Nordmaling, och denna klocka har haft samma tid,
sen vi flyttade hit för sju år sen.
Vad Vallstugorna står för vet jag inte !!!
Men eftersom jag idag skulle fixa tre foton för trissen så blev det lite flera...
100 när vi var hemkommen.
Och vi var ute i två timmar.

Och jävlar i min låda vi har en tatueringslya här i Nordmaling...
har funderat på om jag ska tatuera en öring någonstans....
kanske på armen...
men det blir säkert inte av...och armen vore ju bra för vem vill ha en öring i arslet !!!
Nej en fisk ska vara tatuerad på ett stort område....och det har jag, ja arslet är ju också stort nog, men vem ser den dådå.....

Bredame tatueringshelvetet så finns en mjukis affär,
där dom säljer garn som duktiga tanter håller på att sticka otroligt fina alster av.
Nu skrev jag tanter , men jag vet att det var alldeles fel, för det är ju unga tjejer som stickar,
det är ju en riktigt modefluga just nu.....

Nu är ju inte vimlet i Nordmaling så stort,
men denna farbror blev nog sugen på att göra en tatuering....
eller så kollade han på vad PRO hade för aktiviteter nu i veckan.

Kollade in att vissa överaktiva människor redan hade tagit fram sina julstjärnor,
som lyste upp novembermörkret.
Men det ÄR för tidigt enligt Rantamor,
åt helvete för tidigt.

Kolla nu vad Rantafar gör....
tittar in på guldaffären !!!
Men så synd att den inte var öppen, för det hade varit kul att se vad han kom ut med !!!
Som ni ser så det ÄR INTE mycket av aktivitet i lilla Nordmaling på en söndag.
Gatorna gapar tomma och ödsliga.

Vi hamnar vid kommunalkontoret,
lika illa där alla har ju söndag, farsdag och ledigt.
Jaha ja och inte har dom fått fast den jäveln som trängde sig in hos den småbarnsmamma,
och politiker,
och misshandlade henne, för hennes politiska åsikt...
så får det bara inte vara....

Vi bara vandrar vidare,
en tvåtimmarspromenad med 100 foton på Nikons minneskort.
Blir nog en blogg till på denna promenad.

Eftermiddagen kom så fort på,
och solen dalade ned och gav underbara foton över havet.
Gillade detta foto som jag tog av Rundviks sågverk,
blev läckert med den svarta röken som lägger sig mot den vackra himlen....

En söndagkväll, en farsdagskväll och jag har gjort en kyckliggryta till Rantafar,
han verkar rätt nöjd,
sitter å softar i sin favoritfotölj,
och funderar på vad han ska se på tv ikväll.
Bron som vi följer har fått konkurrens av Johan Falk...
vi får nog se Bron i repris...
Visst har vi I-lands problem....

Tjingelingen från Rantamor.

"jag tar alltid ut glädjen i förskott,
för annars kanske det inte blir  någon glädje...."

Mitt samhälle.

Nu vet jag ju att jag bor i ett samhälle,
rätt litet också,
men naggandes god.
Här ett foto från Vallarstugorna....

Och sen har vi ju en kyrka, det brukar ju finnas i varje by å samhälle.
Vi har bott här i sju år men jag kan inte skryta med att jag varit inne i kyrkan...
men jag har gått runt å fotat lite på utsidan....

Men här har jag varit inne desto fler gånger, men idag en söndag är det stängt,
men personalen är så trevlig.
Vi kallar denna butik för grön ica, eftersom vi handlar mat på röd ica....

Så bor vi Rantafar och jag ,i ett litet samhälle i "Norrtoppen" som heter Nordmaling.

Kolla flera bidrag hos fototriss.
Och så kan man vinna en övernattning i Stockholm på Castanea vandrarhem.

Lathet ÄR inget handikapp...

Idag en otroligt dimmig lördag,
så hände det något i vår lilla by...eller smhälle, vet inte riktigt vad det är...
Kerstin hjälp mig.....
Men vi hade Loppis på byn eller på Oasen som vårt samlingsställe heter.
Jag gick dit...och Rantafar med (lite otippat)
och utanför på handikapp-parkeringen står denna skylt.
Rätt bra va.
När vi gått en stund på loppiset så möter jag Rantafar som har liiiite panik,
jag går hem nu, säger han här hittar jag ingenting...
Inte jag heller.

Men jag vandrar hemåt ensam, eftersom Rantafar redan är hemma och sitter i sin fotölj och ser hockey....
Och kolla vad dimma vi hade idag, detta är vårt värmeverk....

Och marken har frusit ihopa och det är is på vattenpölarna....

Och egentligen hur i alla världen ska jag hitta hem,
tokdimma överallt och ingen Rantafar att hålla i handen.

En promenad känns bara bra, men jag har ont i utsidan utav lårbenshelveten,
varje gång vi lägger nät så sitter jag med nätbackarna mellan benen,
och det ÄR en onaturlig benställning och musklerna på utsidan lårena får jobba....
Att man ska ha så många konstiga muskler överallt där man inte ens visste att det satt muskler.

Kvällen kommer...
och nu har jag fått en sjuk ovana att baka på lördagkväll.
Förra lördagen bakade jag saffransbullar,
ikväll bakade jag stekpannetunnbröd....

Som att jag inte hade tid att baka under mina veckor när jag ju inte jobbar utan
bara måste baka i helgen...
nej det är nog bara en dålig ovana jag har fått...

Men det blev gott och vi var utan bröd i frysen,
och jag gillar att baka.
Så varför klaga....

Rantafar klagade inte utan mumsade i sig det nybakta tunnbrödet,
med smöret rinnande utmed fingrarna.
Mums....så gott !!!

Tjingelingen från Rantamor.....

" rätt synd att man inte kan byta problem med varann,
dom flesta vet ju hur man löser andras problem...."