Återuppståndelsens mirakel....

Det har varit lite glest med blogginlägg i veckan,
men som jag skrev, så åkte jag och Rantafar ned till Lille John och hans föräldrar i måndags.
Med fick min heldöda dator också följa, och det blev tre intensiva operationsdagar för sonen att kunna tömma datorn, och återställa allt.
Återuppståndelsensdag....
Vad som hade hänt är nog att datorn var utbränd, och behövde lite extra omvårdnad av en riktigt duktig och jädrans envis son.
Tänk att vi fått till en sådan duktig son, fast jag måste ju tillstå att han nog föddes med en tom hårddisk, och har själv fyllt på den, med mycket bra saker att kunna...
som att göra mat också....
här smakar han och lille John av en god gryta, och den lilla sa genast...mer !!!

Här står tre generationer runt köksön å fixar mat....
även om det nu är så att.... det endast var sonen som jobbade, och resten var publik och provsmakare.
Och John har tagit ett stadig grepp om farfars tröja, för att han skulle veta vars han skulle, och att han skulle stå kvar så att John fick ha lite koll över vad pappan gjorde.

Och mycke god mat fick vi, och kulmen var nog onsdag kväll när han serverade en
toast med Kalixlöjrom....
och
renytterfilè med ungsbakade rotfrukter...
och
en underbar nedkokot reducerad rödvinssås med lingonchutney.
Vi slickade tallrikarna, så jag tror inte att dom behövde passera diskmaskinen ens.... =)
Sveriges mästerkock varför i helvete har han missat att anmäla sig ????

Maten i all ära, men vi hade nog mest sett fram emot att få träffa den lilla söta killen,
som finns i Krokustretton familjen.
Och vi behövde det verkligen, det blev som en varm skön balsam för själen...
jag kände att jag verkligen behövde detta, och jag har stoppat fickorna fulla med pussar och kramar, nu kan jag bara sticka ned näven och ta för mig när jag känner att jag behöver lite extra kärlek.

Kolla Farmor va många tänder jag fått...
och så kan jag minsann knäppa foton lika bra som du kan.
Kameran har mamman haft när hon var liten, bra att spara leksaker så att dom kan gå i arv.

Och inte bara jag tankade kärlek...
kolla hur Farfar njuter av den lilla, som också njuter i famnen.
Fotot blev så suddigt och illa, men jag bara älskar det ändå, det ser ut som att kärleken omger dom båda, och verkligen syns på fotot.
För visst är det så...ni ser det väl också...eller är det bara en kollrig Farmor som kan se det ????

Nu har vi iallafall landat och är hemma igen...
och vem väntar på oss med den bistra och anklagande minen om inte vår ryska nötkråkespion.....
"va fan har ni varit..." kraxar han på sin konstiga ryska dialekt...
"vill veta...vill veta..."
Och den här spionjäveln måste det vara något fel på...allvarligt,
jag kunde stå bara ett par meter ifrån han och han flög inte iväg innan han ätit sig less.
Och just nötter gillar han...men Kalixlöjrommen vi fick av sonen,
kommer han inte åt, bara så han vet !!!!

Annars brukar ju alla fåglar bara få panik när Rantamor kommer med sin kamera,
och till slut såg det nog ut som att den ryskaspionen spottade ut snusen och flög iväg....

Här håller det på att bli fredagkväll,
min rygg är så helvetespissigtdålig att jag varvar mellan att hänga mig...
ligga på spikmattan och allt annat jag kan komma på,
men jag har en hel kyckling i ugnen, som jag har på fri hand fyllt med,
citron, äpple, plommon, russin, spiskummin, ingefära, vitlök och rosmarin....
har penslat med smältsmör, pressad citron, pressad vitlök, och min nya Bruchetta krydda
som jag köpte på Iittala av mamman.
Har ugenen bara på 150 grader så att allt ska bakainsig och bli saftigt,
vad det smakar återstår att smaka ikväll....

Tjingelingen bloggandevänner och läsande vänner,
ha nu en underbar helg,
för nu ska jag hänga mig....(i min ryggbänk).

" det är alltid på vilket sätt man ger en gåva...
som är mera värt än gåvan själv..."