Och jag riktar min kamera mot fjälltoppen istället, och ser att molnen igen håller på att dra ihop sig för kvällen. Och dom väldigt irriterande "småsvien" eller "brännsvien" har kommit, och dom biter som satan, så vi packar ihop efter en stund och vandrar till bobilen. Rantafar har kommit över sin tappade öring, och är mest lessen för att han vet att öringen simmar runt med tre meter lina, och en flugkrok i läppen, hur kommer han att klara sig ??? Inte alls, men så är det med fisket. Nu har Rantafar drucit en öl och jag ett glas rött och nu tänker vi avsluta dagen.
Men måste tillägga att... Rantafar har badat i bäcken ikväll, inte ville han lägga sig skitig med Rantamor. Hahahaha...
Tjingelingen alla nu är ordningen återställd och vi är två i bobilen, om morrondagen vete vi inget, men ikväll njuter vi av att igen vara två. Kom på imorse att jag pratade med mig själv, och att jag svarade och skrattade... Hm.... |
6 kommentarer:
Vad bra!
Nu är ordningen återställd i bobilen :)
Natti natti!
Va härligt ni ser ut att ha det däruppe i Norr :)
underbara bilder :) återigen
vilken historia, jag förstår att Rantafar hade en del ramsor att dra som inte passar i kyrkan :)
samtidigt, stackars fisken
skrattade gott åt att du pratade med dig själv och verkligen svarade också :)
kramar
Vad tur att ordningen är i ordningsställd och Rantafar tryggt hemma i bobilen.
Jag vet precis vad han sa! Alla som fiskar säger nog detsamma. =)
Men fina och underbara bilder har du fått trots både väder och fiskeförlust, eller kanske tack vare det.
Prata med sig själv, det gör jag även om jag inte är ensam - det är nog ett större problem, eller mer ger en större fundering. =)
Ha det gott där i skogen och själv är jag nöjd nu när även jag har Net1 och uppkopplingen flyger dit jag vill - utan väntan.
Synd om fiskespöt, synd om kroken, synd om firren, synd om Rantafar. Han borde ju kunnat hoppa i och rädda rubbet tycker jag. Men jag ser att han är ankngen tungklädd om man säger så;-)
Ni är få riktiga vikingar. Jag menar med tanke på de varma köäderna Rantafar har på sig kan det ju inte vara mera än max 10 grader i vattnet. Å ni badar i det ändå. Burrrrrrrr, 24 grader i vattnet, där går min smärtgräns.
Å du om man pratar med sig själv får man ju åtminstone rätt svar, kanske lite långtråkigt i längden;-kr
Visst är skogen en härlig psykologhjälp!
Rantafar har en viktig uppgift i ditt liv... och du förstår precis när han inte behöver dig utan ensamheten... Goda förutsättningar för ett gott förhållande... ;-)Det känns tryggt att ordningen är återställd. Jag hoppas ni får en fin helg... ;-)
Skicka en kommentar