 |
| Så börjar vår resa mot Dajmanjaureh, och vårt eget lilla paradis. Vi lämnar Storjola.... |
 |
| och Sannaren där allmän väg upphör... framför oss finns dom milslånga fjällvidderna mot Norge. Vi lägger oss att sova efter att vi tokpackat allt vi vill ha med oss upp på kalfjället. Lite svårt att sova och koppla av allt vi har framför oss.... men vi snarkar allt till det en stund. |
 |
| För plötsligt vaknar vi med mycket pirr i magen, och upptäcker att vi inte alls är ensamma om att invänta helikoptern. Två vändor till Slipsiksjöarna innan vi som ska längst bort är på tapeten... Och jösses va öl pojkarna ska ha med sig, kan detta verkligen lyfta... jo, dom unga killarna från Ö-vik, får allt dela på sig och flyga med dom erfarna Bollnäs gubsen.... och ölen ransoneras i två flygningar..... |
 |
| Äntligen kommer helikoptern och hämtar oss.... |
 |
| och jag sätter mig längst fram för att ha bra fotograferings ögonblock, med stränga order av Rantafar att INTE öppna något fönster och hänga utanför. Min stövel som synes.... |
 |
| Lite strörenar synes på fjället men dom flesta har gått över till Norge för att äta upp sig, får vi veta av helikopterföraren. |
 |
| Men vi flyger över så otroligt vackert landskap, det är Sverige när det är som bäst. Inte kan väl någon säga att detta inte ÄR vackert ??? Nydeligt... |
 |
| Och plötsligt... alldeles för fort är vi framme där vi har tältat två gånger tidigare, vid den lilla kullen vid Dajmanjaureh...... |
 |
| Allt medans Rantafar och Anders packar ur helikoptern så smyger jag under helikoptervingarna lite längre bort för att fotografera..... och så plötsligt lämnar helikoptern oss ensamma i fjällvärlden... och tårarna rinner utmed mina kinder, så stort är det trots att det är tredje gången.... jag grinar varje gång.... |
 |
| Vi får upp tältet och Rantamor pumpar upp madrasserna... snart är vi klara med det praktiska.... |
 |
| och kan kika ut genom tältduken och bara njuta av att vara där vi verkligen vill vara..... fjället det fina, vackra och ensamma. |
 |
| Jag kilar upp på kullen och fotar Rantafar vid tältlägret, vet att nu trivs han, nu njuter han... och jag me. |
 |
| Vi äter lite gott... rökt kalkon och slänger ut lite av de snapsar som lilla familjens bjudit oss på inför resan. Välkommet gott i den kulinariska natur vi befinner oss i.... |
 |
| Varje kväll har ett slut, så även denna underbara dag när vi flög till Dajmanjaureh. Vi sitter ute å njuter av naturen och solnedgången, förstår att vi nog bara har det som bäst just nu, vi vänder oss till varann och bara förstår, att vi nog fått mera kärlek av naturen än någon av oss förstått. Det gäller bara att lyssna, förstå och njuta. allt bara finns där framför oss obetalbart och upplevelsefullt, våga att bara njuta utan rädsla, vi finns ju bara här en kort stund.... Tjingelingen den första dagen av fem..... Ikväll är vi kvar i Borgafjäll och regnet smattrar på bobilstaket.... Kramen. |
14 kommentarer:
Solnedgången ser fantastisk ut!
Vilket speciellt landskap det är däruppe på kalfjället...
Alltså - jag leter fortfarande efter stöveln i helikopterbilden. Båda helikopterbilderna är fenomenalt bra!
Åsså invigde ni ju en större och finare tält också, eller minns jag fel?! Ni fick det ju i present eller...
Är glad att din rygg pallade luftmadrassen, det hade inte min gjort kan jag säga.
Åsså har du vinterkläder på dig igen och är barfotad samtidigt. Men så minns jag fjolårets regniga äventyr, nu hade ni ju som tur är åtminstone SOL, det visar ju dina bilder:-)
Den sista bilden är nog min klara favo... bortsett från bilden av snapserna då;-)
Kul att du delar med dig av en för mig helt främmande värld som jag njuter av framför skärmen!
Om det inte bara hade varit för hotet om myggor....då hade jag också gjort detta för det verkar helt underbart och som rena drömmen.
Agneta kram
Wow, vilken resa ni gör. Förstår att sinnena är fulla av intryck, trots att ni varit där flera ggr nu. Blir djupt imponerad av att se dig i helikoptern, jag skulle aldrig våga sitta så där och se marken nedanför mig. Gillar dina bilder, speciellt den med snapsarna, passar perfekt som reklambild. :)
Ha det fortsatt fint där uppe!
Så fint du beskriver din känsla där i ödemarken! Nästan så att jag också får tårar i ögonen. Och vackert är det! Den sista bilden kan du sälja för stora pengar, så fin är den.
Hoppas fortsättning kommer snart!
Åh, vackert! Härligt att få uppleva naturen på det där sättet! Spännande med helikoptertur också! Jag har bara åkt helikopter en gång, på Färöarna. Där använder de helikopter ganska mycket mellan öarna.
Vilken känsla det måste vara att befinna sig där uppe. Häftigt!
Wow - så fantastiskt och tänk så mycket vacker ödemark det finns och det kanske är tur att det är lite besvärligt att ta sig dit så det får förbli ödemark...
Åh vad härligt! TREDJE GÅNGEN! Det måste vara fantastiskt där uppe och med en sån transport!
Och du, visst har jag tänkt intervjua mannen med saxofonen. Men varje gång vi gått förbi har Staffan varit med och han tycket jag är pinsam när jag gör såna grejer, ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha!
åh, det är så vackert och stilla och härligt, förstår att det kommer några tårar av hänförelse
kan bara säga: jag skulle också vilja
kramen
Ja jag kan inte begripa att så många åker utomlands när vi har ett så varierande land som vi har. Skåne till lappland vilka skiftningar! Vi bor i ett oerhört vackert land tycker jag och än har jag inte sett hela, men jag väntar på att få uppleva norra delarna. Dalarna har jag varit i som längst och nu väntar norrland. Bilderna dina är underbara.
Men åh... jag blir berörd när jag läser om er tripp. Hur den berör dig och Rantafar :)
Kram
Förstår att ni njuter där uppe i fjällvärlden! Ensamma med denna natur. Tystnaden....
Och så fisket på det. Härligt!!!
Härligt ställe det där ,kram Nette
Skicka en kommentar