December utan snö...då bröt tomtarna ihop.

Förra bloggen gick lite överstyr för Rantamor,
men så kan det bli för det svänger snabbt mellan skratt och gråt här på bloggen,
men jag tycker att det hör livet till.
Idag tog vi en sån där "tadigikragen" promenad, eftersom det mest har handlat om soffsport för Rantafar just nu, så blev det långkallingarna på och ut.
Vi gick ned till Sally och hälsade på, och där låg hon å myste torr å fin och utan snö.

Den lilla å vi brukade åka när vi ska ut på havet var alldeles knökafull med vatten,
så här i slutet på året brukar det ju normalt ligga is där.
Och vår lilla brygga håller allt på att flyta iväg.

Vårbäckarna porlar i solen, visst ser det mysigt ut...
om det nu inte var för att det är december som är kalendermånaden.
Jag blir nästan lite glad, för detta betyder att vintern i år kommer att krympa lite.

Det enda som liknar snö är skummet i bäcken.

Solen tackar jag lite extra för idag, för den har vi inte sett på flera dagar,
och visst gör ljuset en skön terapi för sinnena, det är som att sticka en laddningsadept till hjärnan, och den börjar genast slicka i sig och ladda.

Det här fotot tog jag för att visa att här uppe i norr fyller vi på vedförråden rejält....
och kanske är det just veden inuti som håller upp hela byggnaden !!

Vi var inte ensamma ute på promenad idag,
det vimlade av folk....ja iallafall 4 vuxna + två barn och en hund som såg rätt less ut.
Och jag vet inte riktigt hur vi gick, men vi mötte farbrorn med den trötta hunden två gånger,
samhället är ju inte så stort.

Om det är bristen på snön,
eller om det är för att julen är slut, men tomtarna i Nordmaling har brytit ihopa... alldeles.....

När vi kom hem tog Rantamor tag i den där förbaskade inglasade duschkabinen,
som helt har tappat sin lyster, efter alla kroppar som har sprungit in å tvålat in sig och så ut igen.
Jag skurade jäklar anamma först med ättikvatten, och sen med universal medlet,
och nu skulle ni bara se så snyggt det blev.
Nu glänser duschkabinen som en elefantballe i månskenet på savannen.
Och handfat, toalettstol ja allt fick sig en rejäl omgång,
och nu är jag tillfreds och så nöjd, och jag vet att jag inte behöver göra det mera i år,
ja om nu någon av oss inte skulle hinna fram riktigt å skita ner oss...har ju hört talas om vinterkräksjuka !!! men det ska vi ju inte tro.

Ute är det redan mörkt, Rantafar väntar på juniorhockey,
och själv ska jag förvandla en laxbit till en förhoppningsvis, god middag.

Tjingelingen från Rantamor så här i slutet av året.

" när dina vänner börjar säga att du ser ung ut,
är det ett säkert tecken på att du håller på att bli gammal..."