onsdag 25 januari 2012

Pissnödigt vittne....

En lyxonsdag idag som började med en promenad på Puttesväg...
vi har snöigt och vitt, men ändå tycker jag att jag får in mycket blått i kameran,
så jag gjorde vinterbilden i svart/vitt.
Efter avslutad promenad väntade en varm bastu+fotbad.
Lyx, lyx....
Måste bara få berätta att det häromdagen ringde på dörren....
och döm om min förvåning om det inte står "ett töcken där vittne" där igen.
Jag tackade för mig och stängde dörren...rätt artigt...senast....
men nu hade dom skickat ett "tant vittne"...
som står där och ser pissnödig ut och säger att hon har nyheter att berätta...
va....frågar jag...
ja glada nyheter...piper hon fram...
och så hör jag något om att hon tolkat om bibelns budskap....
Jag förstår att man kan tolka denna bok lite hur som haver...
göra en höna av en fjäder...
så jag säger...
nej tack vi är inte intresserade....
ja men ni har ju ett finskt efternamn på dörren...surrar hon och blir än
mera pissnödig....
ja...och vad har det med glada nyheter i bibeln att göra ????
Så jag ber tant vittnet att ta sin handväska och sina glada nyheter... och vandrar vidare.
Lite dåligt samvete hade jag....
hon kanske hade behövt få låna toaletten ???
Men då hade jag nog aldrig blitt av me henne, hon hade bergis låst in sig,
och suttit där och läst alla glad nyheter för mig... genom en låst dörr....
Ja, ja vad ska man säga....
Nä... biskop skulle man bli, då behöver man inte springa å ringa på nå dörrar...
och så får man ha en så fin mössa..
och bara vara synlig när det blir trevliga kaffekalas....tror jag !!!!
Nu har lilla konstnären vår åkt hem...
han målade så fin tavla igår...
eller han påstod att det var en spelbana som vi ska spela nästa gång han kommer...
spännade...
och mina fickor är fulla med kramar och pussar som jag kan använda när
jag börjar längta...
och skulle dom ta slut, så har han gömt lite här och var i huset,
så det var bara å leta, sa han...
Söta unge.

Tjingeling alla fina bloggvänner...
ha en finfin kväll...
och...
det är bättre att äta gröt tillsammans , än oxfilè ensam....

13 kommentarer:

Lasse i Vomma sa...

Du skulle nog ha lyssnat på tanten, vittnena har säkert någon typ av biskop, och säkert ville dom värva dig. Jag tror att det kunde göra dig gott, fast förresten så vet jag ju att du har en egen religion och där är du biskop.
Nja frun är inte så sur, jag ska fixa raggmunk tills hon kommer hem i morgon så fixar det sig nog. Kanske kan jag rosta lite pumpa också...

Gunnel sa...

Jag tror biskopsmössan är alldeles för kall att använda vintertid. Den har väl inga öronlappar? Men du funderar kanske bara att ha det som ett sommarvikariat?

Gunnel sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gunnel sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
BP sa...

Två borttagna kommentarer - hhhrrmmmm tror vittnet läser din blogg;-)
Bra att du inte släppte in henne. Dom blir man då aldrig av med. För mig får alla tro precis vad de vill, bara dom inte försöker pråcka på mig deras tro och åsikter. Har en kollega som är med i någon kyrka. Han försökte två gånger att frälsa mig efter att ha läst min blogg där jag någon gång hade skrivit nå't om Nirwana. Det gick inte så bra om man säger så...
Colin blir konstnär... sedan, efter att han har utbildat sig till fotograf hos dig;-)

Mimmi sa...

Testa med att ha vitbalansen inställt på skugga.. då får du inte de färgtoner.. jag har alltid min på skugga nu :)
Men ojoj så mycket snö ni har... det var verkligen vackert att titta på .. men ni får gärna behålla det .. för jag vill inte ha så mycket snö hit ;)
kram :)

Fjällripan sa...

Haha härlig avslutning på din blogg :)) Men jag blev faktiskt mer sugen på oxfile ;))

Jobbigt när de knackar på så där, lika jobbigt med telefonförsäljare som aldrig ger sej...men här är det faktiskt länge sen vi fick hembesök nu...men det ringer desto mer...!

Ha det så bra! så skönt det lät med bastu efter prommisen :)

Vitsippan sa...

Hejsan Rantamor !

Är allt bra däruppe.
Tur Du inte släppte in na.Till mig kom de två ggr, jag sa nästa gång ni kommer får ni komma in kanske, sedan har de inte varit här.

Lika bra det, för vi har inte samma tro.
Du är för rolig, tog ett tag innan jag fattade galoppen.

fniss,fniss.

Kram Mi

Kerstins foto sa...

Du den där vintervägen ser väldigt fin ut. Härligt ställe att promenera på.
De där vittnena har ingen farstu emellanåt. För ett antal år sedan kom det ett kvinnligt vittne till oss. Jag låg i hammocken (det var en fin sommardag) och läste en bok. Det där vittnet hade inte tillstymmelse till farstu så hon satte sig helt sonika med mig i hammocken. Smått chockad fick jag bort henne men det tog en stund. Sen jag flyttade in till stan har jag sluppit dom. :)
Ha det!

annelie sa...

Rantamor i biskpopsmössa? Jo jag tackar jag, det vore väl en syn för gudar.
Jag tycker inte alls du behöver ha dåligt samvete, jag hade gjort precis likadant, jag avskyr när det ringer på sånt folk. Skönt nog har det inte hänt på många år. De törs säkert inte för det osar nog svavel utanför min dörr.

Rigmor sa...

Håller mej för munnen och fnissar i smyg...vissa själar tror jag inte någon frälsning rår på!! Näe...hon visste då inte va hon gav sej in på, tantvittne, inte vill vi ha vår Rantamor helig och skenhelig!! om man nu ska ha någon religion så tror jag på det goda, och där är du redan biskop!! Tror inte jag "mött"någon med mer kärlek i sitt hjärta...
Mannen i huset och jag har olika taktik att elda...han eldar med förstånd säger han...och jag brassar på som om vi låg i vindskydd utomhus...vilket gör att frampå småtimmarna kippar både han och jag och de feta kattdamerna efter luft!! Men det är ju så attans gott att krypa ned i sängen, brasan sprakar och kastar skuggor i taket som är bättre än den bästa film på tv!!
Ha en bra torsdag vännen i norr!!
Kram kram

Maria sa...

Dom kan vara riktigt envetna när dom kommer å vill förkunna nåt, ja vad de nu e. Härligt med barn som är så kreativa. Vinterbilden var helt underbar, så fin.
Kramen

Snäckskalsdalen. sa...

Vilka fantastiska bilder, helt makalöst vackra!
Och inte släppa in någon så där, det var riktigt gjort, det är bara så, där är jag väldigt sträng!
Agneta kram