Vad hade hänt om jag skrattat på långfredagen ???

I går var det lååångfredagen.
När jag var liten så var jag uppfostrad så, att vi inte fick skratta eller leka ute den dagen,
vi skulle vara lågmälda, tysta och sorgsna skitungar.
Först efter klockan sex på kvällen fick vi andas ut å vara dom barn vi var.
Varför ??
Ja det visste jag inte då, och inte idag heller, jag bara teg å led.
Idag kan jag verkligen sakna att jag inte en enda långfredag trotsade regeln,
och begav mig ut och bara skrattade,
vad hade hänt dådå, hade jag fått veta om synden anföll mig ??
Nu får jag nog aldrig veta det, men det närmaste jag kan komma sanningen är att jag
hade fått en rejäl hurril av pappa,
vem hade sett en liten tjej som bara ville ha roligt, och tokskrattade på en långfredag...ingen!!
Idag verkar dagens barn verkligen sitta inomhus och vara tysta och tråkiga,
men det kan ju bero på att dom har internet å ajfååån, inte för att dom måste va tysta.

I går på den allvarsamma dagen,
då bakade jag mitt livs första knäckebröd.
Men jag gjorde det tyst !!

Och för att vara en jäkla nybörjare så var jag alldeles nöjd,
smaken var riktigt bra, men det blev inte vackert.
Men vem har sagt att det vackra är det gottaste ??

Vi knaprade på av det nyfödda knäckebrödet...

och idag så gjorde jag ett litet påskbord,

och bjöd in snälla grannen Lars,
som kom med nyrökta räkor.
Rantafar hade rökt en massa fisk, med familjenamnet sik,
vips med lite ägg och röror å gosaker så hade vi ett litet påskbord.

Nu är det kväll och Rantamor sitter å sippar på ett glas vitt,
hoppas att ni alla har en trevlig påskafton, både våra barn och barnbarn,
och alla ni bloggare och vänner som följer mig.
Påskpussen !!