tisdag 25 oktober 2011

Så vacker du är Mor.

Så vacker du är Mor.
Jag kommer hem och möter år som har
fårat ditt ansikte
som har skingrat dina tankar
som har gjort dig så liten och trött
och förvirrad.
Jag växer i ömhet,
bevisligen skulle jag behövt
massor av timmar...massor av dagar
bara för dig.
När jag finns där, stryker jag din kind,
tar dina händer i mina
ser in i dina trötta ögon...
jag ser en Mor som gav mig livet,
som gav mig en barndom.
En Mor som fanns intill mig när
jag själv blev mor.
Tålamod och kärlek.
Ömhet.
Närhet.
Jag är så långt ifrån,
men jag ger av min kärlek tillbaka,
min vecka hos dig blir av kvalitè.
Vi pratar...och vi minns,
vi skrattar och vi gråter åt alla minnen.
Men jag vet...
jag kan aldrig någonsin ge tillbaka
det du gav mig.
Livet.
Så vacker du är Mor.


Tjingeling...ikväll blev det en liten kärleksdikt till min Mor.
För visst är hon vacker ???
Ibland när jag kommer "hem" önskar jag att allt skulle vara som förut när
jag var liten... när jag var ung....
men så blir det aldrig mera.
För varje gång jag åker ifrån henne...
så vet jag att nästa gång vi ses är allt annorlunda igen...
Men det är allt klös och humor i min Mor...
där kan man verkligen höra historier så man rodnar..
kanske inte äpplet fallit så långt från päronträdet....

21 kommentarer:

Fjällripan sa...

Vackert och fint skrivet om din mor.

och eftertexten rolig, så här fick man lite av allt :) Ha en bra kväll!

Lilla C's mamma sa...

Usch sådär får du inte skriva, då rinner mina tårar ju...Men vackert och så sant...generation efter generation...

Kram,
//M

veiken sa...

Så fint och så rörd jag blev. Alla mammor borde ha barn som ger kärlek till dom........
Ha det gott!
PS. Hon är fin, din mamma! :)

Nette Cecilia sa...

Nej men så fint du skriver ,det där var nog en tiopoängare ,när ger du ut din första diktsamling.Hon får nog vara stolt över sin dotter,kram Nette

Pumita sa...

Inte bara rar, nyfriserad och fin är hon också! Hoppas att du visar för henne vad du har skrivit för då blir glad och stolt. :)

Pysselfarmor sa...

Så vacker dikt du skrivit till din mor. Avstånd är smärtsamt ibland. Ja mera när åren går och föräldrarna blir äldre. När mina föräldrar blev litet krassligare så grät jag hejdlöst i flera mil under ett par år när jag åkte från gården. Trodde alltid att det var sista gången jag kramat om dem...och den dagen kom oundvikligen. Din dikt berör mig väldigt som du kanske anar...
Hoppas din värk släpper snart!
Kram

Kerstins foto sa...

Jahaja, där lyckades du få det att bli blaskigt i ögonen. Så fint du skriver till din mamma. Lika fint som hon är på bilden. Nu ska jag torka ögonen och få mig en kopp te.
Makens tå? Du skulle inte tro det om jag talade om det. ;) Du får höra när vi ses.
Kram

Mimmi sa...

Visst är hon vacker .. och så underbart vackert du skriver också.Jag sitter och får tårar i ögonen när jag läser detta här
kram/Mimmi

Camilla (Rantis) sa...

söta lilla Mommo.... ♥♥♥

Lotta sa...

Ja du, detta önskar jag att hon får läsa. Då skulle även hennes tårar rinna nerför kinden som de gör på mig nu.
När du skriver så vackert om din mamma saknar jag mina föräldrar och syster jättemycket.
Det är så tomt utan dem.
Jag hade också fantastiska föräldrar.
Var glad å länge hon finns för dig.
Hon är ju supersöt.
Jag tycker hon liknar min mamma för hon var inte heller precis blyg kan man säga
Skithistorier morgon, middag, kväll.
Hon satt på posten och där fick hon höra den ena värre än den andra.Kunderna berättade.På den tiden var det gemytligt.
Ha det super där uppe.
Kramizzzar

Monica sa...

Jätte vackert skrivet och jätte vacker mor. Jag önskar att jag hade min mor kvar i livet, än idag kan jag tänka om det hänt något särskilt, jag måste ringa till mamma och berätta, ne det funkar ju inte, hon har ju ingen telefon, då åker jag till kyrkogården, slår mig ner och berättar vad som hänt och hur mycket jag saknar henne och hur vackert det är i naturen och att jag plockat bär för det älskade hon, kram till alla underbara mammor =) kram till Rantamor som också är en mor <3

Rigmor sa...

Lilla söta vackra mamma...så vackert du beskriver! Å vilket vackert ansikte, med alla fåror och rynkor som vittnar om ett långt liv. Att inte se skönheten i det gamla, ja det är...jag vet inte vad, men synd om människor som inte upptäckt vad äkta skönhet är. För att inte tala om alla vackra ådrade händer, som kan berätta om hur ett långt strävsamt liv varit...
Kram på sej Ranta mor!

Anneli Esséus sa...

Så fint, underbart!
Jag önskar jag hade en sån relation till min.

Anneli Esséus sa...

Klart du ska! Du är bästa mormorn och bästa kocken ju! Och massor av annat också förstås!

http://hannafialotta.blogg.se sa...

Fint inlägg!

Gunnel sa...

Vilken vacker dikt! Jag sitter här och tänker på min egen mamma och tårarna rinner. Även om hon inte finns kvar så har jag i varje massor av goa minnen av henne. Kram

mormia sa...

Det var en vacker dikt om lilla mor, ja vi får vara glada så länge som någon förälder finns kvar.
Ha det gott/kram

Lasseivåmma sa...

När jag läser din dikt blir jag lite sentimental. Jag börjar visst också mjukna.
Inte retas väl jag, jag försöker bara få igång den där roliga, lite bitska Rantamor. Det är i och för sig ganska lätt, så jag är väl inte särskilt bra på det heller.
Nu ska Ludde schamponeras, det är inte hans bästa gren, skitigt vatten är däremot mysigt.
Ha en fin onsdag.

Anki Nilsson sa...

Snyft...du skriver så vackert o bra så jag börjar gråta ju. En otroligt fin dikt till din mor. Oh ja, hon är mycket vacker..

Kramiz Anki som har ett tomt o tyst hus nu...

BP sa...

Din mamma är en otroligt vacker kvinna. Varje ansiktsdrak har något att berätta.
Å du liknar faktiskt din mamma!

blommor och kvistar sa...

underbart vackert!!!
trevlig helg
susanne