Tjiihii...jag kom i FINAL...(röstfiske..)

Oj så glad jag blev att komma till FINALEN i söndagens FOTOTRISS.
betyder en hel del att få beröm, och nu tänker jag sträcka på mig lite extra,
för att domaren Veronica, som själv tar så himlans finfina matbilder (och andra foton också),
röstade mig till final...
Tack, Tack...
Nu vänner är det bara att rösta....ja vi är ju åtta finalister, och alla har fina foton som dom gillar.
Klicka in på FOTOTRISS å kolla....

Kan inte låta bli att lägga upp ett så nytaget foto att det nästan inte ens kallnat ännu,
av lille John Vilde som ligger å tar igen sig på Farmors å Farfars köksgolv,
tillsammans med govovven som han fick av gammelmoster Gitta i Finland.

Men nu har vår lilla gounge åkt till Umeå med sin pappa för han ska ju hälsa på Colin.
Colin har längtat hela dagen på att hans kusin ska komma så att dom får busa lite.
Det blev tvärstyst i huset, men på hemvägen i morron ska vi få en kram innan dom drar vidare hemöver till en mamma som saknar sina killar skulle jag tro.
Här står Farfar med John i famnen och kollar alla pippifåglar som äter och flyger omkring.

Näe nu har Rantafar bränt på en panna kaffe...
och om jag inte tolkar han fel så hamnar jag nog ut på havet en stund...

Tjingelingen.

Lite som samma tänk....

Om ni funderar varför jag inte har uppdaterat mig,
så beror det på att jag har främmande, och inte vilket främmande som helst,
lille John Vilde och....

hans pappa är på besök....
detta foto tog faktiskt John  idag på sin pappa...kan man kalla detta pappaledighet ????

Men nu är det ju så att pappa och son har som samma tänk...
vi läser och slappar lite...
skönt bara att komma hemifrån lite och få en annan lektyr att läsa.

Farmor är då bara nöjd att få rå om killarna sina,
laga lite god mat och mysa på...
och busa lite också, vad är bättre än det.
Ikväll har vi haft bastu, och pappa och farfar sitter fortfarande och disskutiserar
i relaxrummet....lite killsnack.
Rantamor är renbastad bloggsugen och ensam i vardagsrummet...

Tjingelingen alla snälla bloggvänner Rantamor är tillbaka i verkligheten.

"förr i tiden hade flickorna oskyldigt blåa ögon när dom gifte sig....
men då hette dom inte ens flickor utan töser...."

Jag gillar..

Söndagstrissen ska föreställa något vi gillar...
och vad gillar jag då, frånsett min familj och barnbarn, och fjällen och fisket,
bloggandet och framförallt skrivandet, naturen och skogen...ja det är verkligen mycket att välja mellan, men idag väljer matvraks Rantamor något helt annat för...
Jag gillar verkligen att leka med olika maträtter, ändra i recept och hitta på.
Bara kolla kylskåpet och frysen och få fram en meny.

När maten är upplagd gillar jag verkligen att fotografera den,
suck...brukar Rantafar säga, får jag äta snart.
Och eftersom jag har ett bra ljus i dusch/toa rummet, och en vit bänk så åker ju maten ofta in dit innan Rantafar får äta...tjihi som sessan sa.

Men Rantafar väntar en stund, och får belöningen för sin väntan,
för ofta har jag också slängt ihop en efterrätt .
Så mitt gilla denna gång får allt bli att göra en meny, och sen att få fota allt,
ibland lyckas jag och ibland lär jag av misstag.
Och än har ju finaste Rantafar överlevt... =)

Kolla mera vad andra gilla hos Fototriss.
Och just denna omgång av trissen är det tävling hos Coolstuff.

Mamman bjöd på gomat och Rosa armbandet....

I dag åkte vi till coola söta Colin och hans mamma i Umeå,
pappan i huset jobbade långlördag i "matgruvan", så vi passade på att pussa på hans familj lite.
Colin har ju blivit stora killen som går på förskolan, och om vi idag fick gissa vad han kommer att gilla som skolämne, så är det verkligen matematik.
När det gäller pengar har han kanonkoll, och han samlar på guldtior och suckar högljutt för att alla använder kortbetalning och det aldrig blir växel över, som han kan skicka ned i plånboken.

Sen gillar han att simma, och visade stolt två nya sim-märken...
och så vill han höra när mommo lärde sig simma i ån, och att jag inte fick doppa huvudet för att det var så mycket skit i vattnet, därav simmar mommo med högburet huvud.....
får tillåmed lätt panik och hyperventilerar i duschen...

Och jag fick en present av Colin...å hans mamma,
det vackra armbandet som Lindex säljer till förmån för ROSA BANDET.
Tack mamman för att du visste att jag bara ville ha det, och för att du vill att forskningen ska få mera pengar.

Colin hade köpt lego och byggde ett rymdskepp, och eftersom det var efter ritning så fick inte mommo vara med.
Men efter maten kilade vi iväg in i hans rum och byggde lite "frihandslego",
för det är mommo bra på....

Mamman gjorde en god fisksoppa till oss...

Jag som bara älskar fisksoppa, njöt med slutna ögon....och fick ett glas vitt till...

och gott bröd....

Mamman i huset köper alltid nya detaljer överallt, så jag brukar ta en tur i huset,
alla mina foton idag är fastklickade av Mac-Tamron, var ett tag sen jag fotade macro....

Nu är det kväll, vi är hemkommna, och nu börjar Rantafar att bli hungrig igen,
och så skinnlös som han verkar ikväll så ska jag nog lämna tangentbordet och börja förbereda för en kvällsmiddag...innan han börjar nafsa Rantamor på smalbenen...
=)

Tjingelingen ha nu en riktigt underbar kväll alla...

"mannen slutar aldrig att göra celler,
men han kommer i en sorts ålder han också,
tror det heter panikåldern...."

Stina 9 år.

Pssst...hornsimpan här....

Psst...hallå simpan här !!!!
Nu ska ni få höra hur det gick för mig, för Rantamor hon bara sket i mig...
tog sina foton och sa...ta ut den vindögda simpan för nu har jag nog av hans stirriga ögon.
Rantafar den snälla bar ju ut mig...
i skogen...
har ni någonsin hört att en simpa skulle klara sig i skogen, jäkla Rantafar...
Jag låg där hela natten å hyperventilerade och rörde på mig bara för att hålla värmen.
När solen gick upp trodde jag att räddningen kom,
men va fan, då började plötsligt något vitt dala ned på mitt huvud, har inte en aning om vad det kan vara, men jag kan ju gissa på grovsalt ????
Men så kom räddningen...en skatjävel landade alldeles intill mig...
tittade luktade och rynkade på näbben...och jag såg vad han tänkte...
"han är så ful att jag inte ens kan äta han..."
Men jag bad skatan att..."ingen tycker ju egentligen om dig heller,
så varför kan du inte hjälpa mig ???"
Hur då, frågar skatan...jo ta mig i näbben och flyg över havet och släpp ned mig där.
Tjaaa...tänkte skatan...va fan, en gång i livet ska jag väl göra en god gärning,
ska bara se att inga andra skator ser mig...
så nöp skatan tag i mig....ajjj.......försiktigt säger simpan där han hänger i näbben på skatan,
som flyger högt över träden och över havet, och släpper ned simpan...plaaaskkk...
Tack, tack....hinner simpan gurgla fram när han dyker ned i vattnet...
ska då aldrig, aldrig fastna i Rantamors nät mera, för hon hade då ingen empati alls,
konstigt de för hon är inte så vacker hon heller, men skatorna skrämmer hon säkert bort.
Detta var Hornsimpans berättelse....

I morse flög denna lilla pippifågel i vårt köksfönster...
han borde ju sett glasrutan för den var ju så skitig, men han hade väl bråttom eller så var han jagad av en liten sparvhök...

för varje år vi börjar att mata fåglarna så kommer sparvhöken och tror att detta är ett smörgåsbord för han.
Den tuffa lilla pippin kom på fötterna efter en halvtimme ,och när jag sen tittade till han med Nikon, så blev det två foton och sen flög han så stolt iväg...skönt de.

Idag har Rantafar rökt sikar...ja inte då sådana indiskashiker,
utan havssikar...åt en hel rökt sik, så nu blir det nog lite Inside till kvällen...
men gott var det, och Rantafar den fina, snälla förde in en rökt sik till den rejäla gubben som flyttat in bredame oss, och han blev då skitglad.
Vi åt en riktig tapas tallrik med räkor, pilgrimsvandrandemusslor, (hihi) ägg,
färsk annanas, päron, rödlök, sikrom och lite annat jox på lite kavring...
rejält mätta blev vi iallafall, och jag vet inte ens om det kan kallas tapas, jag bara inbillar mig det.

Tjingelingen goa snälla bloggare som tittar in till mig, och ni som inte ens alls är bloggare...
älskar er alla....
(nu blir det en varm bastu...)

"vet ni att en kropp oftast tar slut i skorna...."

En Hornsimpas tankar och drömmar...

Idag har jag känt mig så här, lite platt, tråkig, hängig och rätt ful !!!!

Försökte att gaska upp mig lite, och lade lite makeup, men kände att nej tusan det blev inte alls nå bättre. Måste göra något åt min hud, besöka någon hudklinik och fråga,
vari ligger mina problem,
ingen bryr sig om mig, jag ligger där på botten av samhällsstegen,
inte så att jag har problem med droger å skit,
utan mera att alla undviker mig.
Undrar om jag luktar illa också ???

Men nu då så här i profil, ser jag inte allt lite mera intressant ut dådå ????
Kanske lite botox skulle hjälpa mig, lite fylligare läppar och vassare kindknotor...
så där som dom däringa Hollywood-fruarna,
Näe nu får jag ta tag i mitt liv, inte kan jag ligga här i Rantamors fotostudio å deppa ihop,
ner i havet med mig...
och vet ni vad det värsta är,
jo inte ens säljäveln vill ju ha mig, Å Rantafar svär när jag fastnar i hans garn...
och Rantamor skriker så där fjolligt, å tycker jag är äcklig att ta i...
Skit i å ta i mig då.
Just nu ligger jag i skogen och väntar på, att om ens skatorna vill ha mig i morron bitti,
hur jävla roligt är det att vara Hornsimpa !!!!
Inte ett dugg, tänk om jag ändå blivit en öring.....

Tjingeling, från en hornsimpas liv och bekännelse.

Kålsoppsfisar och mera trattisar.....

Fortfarande kämpar vi som två ekorrar och samlar till vårt vinterförråd,
vi är helt jävla galna, mera svamp hamnar ner i min korg...
och Rantafars påse, för han vill inte använda en svampkorg, det ser alldeles för fjolligt ut påstår han.
Att vi sen har en massa torkad svamp i fina glasburkar, som inte ens ryms in i skåpet...
ännu iallafall, men jag ska städa och dona om lite, då brukar det alltid bli plats.
Det blev en timma drygt i en kall men trattkantarell rik skog,
vi skyller på att vi behöver frisk luft !!!!!
Och just frisk luft kanske vi behöver ikväll också, och i natt....
har ju kokat kålsoppa idag, som vi ätit till middag, och redan nu sitter Rantafar med en deckare i sin hand och läser...och det mullrar lite oroväckande i fotöljen.
Skulle tro det är dags att placera stenar i täck-kanterna inatt, så att dom inte flyger iväg,
och kanske också glänta lite på sovrumsfönstret...

men det är kallt ute, så då fryser jag väl ihjäl, så frössen som jag är.
Kan tycka att den här årstiden är den värsta för min arma storkropp, då kylan tränger sig igenom mig och förvandlar allt till en helvetisk värktröskmaskin, som bara tuggar på och tuggar på.

Fick min boktidning idag där jag kan beställa...
brukar ligga å kolla i den vad det finns för böcker ute på marknaden , och fastnade för en bok som heter "Kaffe med rån.." av Cathatina Ingelman-Sundberg.
Handlar om pensionärer på ett äldreboenda som lessnar på alla inbesparningar, och bestämmer sig för att göra ett brott för att få komma in i ett fängelse istället,
där man får god mat med kaffe efteråt,
där man får vara ute på rastgården och andas frisk luft, egen tv och eget rum...
Måste bara få läsa denna bok, verkar vara helt i min smak och med min humor är det skrivet också,
och att få bli bekant med gängledaren Märtha 80+ , vem skulle inte vilja det ???

Nej jag kanske ska bädda ned den fisande Rantafar, han ska ut i morronbitti och lägga nät med sin nya kompis Lars...
Rantamor borde putsa sina enormt skitiga fönster...
idag tänkte jag, och bara tanken fick det att börja regna en skur.
Så då sket jag helt enkelt i fönsterputsandet.
Och det var ju bra mycket roligare i svampskogen idag, och nu när det blivit sena kvällen,
och mörkt och då ser mina oputsade fönster ut som alla andra fönster på Maskros.

Tjingelingen , nu måste vi allt tända lite många värmeljus.

"man kan ju inte hindra åldrandet,
men för det behöver man ju inte bli gammal...."

Då är det lätt att le.........

Idag är det en tisdag fylld av höst och vidsynthet...
en hel del sälinärheten..
men vi ser då ingen....

Vi puttrar ut i en höstdimmigå...
lite så där eljest....

Möter svanar som tror att dom kan åka skridskor på vattnet...

Möter hösten, allt det som bara vissnar ned....

Men vi lyckas fånga två finfina öringar och fem sikar...

Fotar mera som har tagit höstvidunderligt....

Och framförallt dessa vackra röda öring-filèr, som absolut inte gått genom någon fotoshop utan bara ser sådärut....
Tjingelingen alla goa snälla bloggare...
ni är bara guld värda...
"när man vaknar och känner livet, då är det lätt att le...." 

Svår.

Svår uppgift har dessa svanar, som tänkte åka skridskor och isen hade inte lagt sig ännu.....
Attans också och Rantamor som är på gång....spring...
Tisdags-Tema är Svår...

Varför i helvete lär vi oss aldrig......

Så blir det morrron...oj d blev visst tre stycken r, så det var en rejäl morron,
klev upp vid sextiden och kollade att det var -5 och tokmörkt ute ännu,
Rantafar den fina snarkar lite glatt där uppe och jag beslutar att det får han visst göra en timme till, men sen ska jag väcka sex 10 åringen med en pöss å påminna om att vi verkligen tog en röv-are igår och lämnade ut våra nät.
Vi frukosterar och drar på oss underställ och en värmande flytoveroll och toppluva...tjooohej nu drar vi ut på havet.
Titta bara så vackert det är med lite morgonstånd....näe näe, näe... jag menar naturligtvis morgondimma...jag pratar så mycket skit...jag vet.
Men vackert, vackert och liiite kallt....

Isen börjar krypa på utefter stränderna i ån....

Och inte många båtar ligger kvar, några av dom är fulla med vatten som frusit...
eller heter det frysit till is...synd på båten, och jobb för båtägaren.

Men vi kommer oss ut på havet precis när solen börjar att krypa upp över horisonten....

Där kommer den och visst är det vackert och helt underbart vi njuter, och det är nog tur det att vi njuter denna sekund....för...
sen börjar vi håva in nätena som varit ute i natt, och vad får vi som första present från havet...
jo ett huvud av en lake + lite av innehållet men där tar det slut....
Satan....SÄLJÄVELN har varit ute å levt rövare inatt,
att vi aldrig lär oss.
Stora jävla hål i nätena....han har gått ut å in, men inte alls på samma ställe,
han har ätit upp alla fiskar vi skulle ha haft i våra nät.
Vi biter ihop så att tänderna gnisslar, nu ser vi inte alls mera allt det vackra, vi är surmulna som två barn som aldrig får som dom vill...och hatar sina föräldrar.
Jag bara hivar upp nät och påpekar att det finns många hål..."jag vill inte se..."
säger Rantafar och ror vidare och ser allmänt förbannad ut....
Vi får ett tjugotal små löjor som sälen helt har ratat...varför skulle han den stora jäkeln vilja ha något så smått, när han hade ett smörgåsbord med stora sikar och öring....
Och som sagt VARFÖR lär vi oss aldrig ????

Jag blir så innitusansfrysen att jag är alldeles stel när vi bordar Sally vid bryggan,
vi plumsade en sväng och lyckades jaga en stor kilos sik i nätet,
och det blir vår lunch idag.... + ägg och cremefrecie.
Gottigott...

Ikväll så offrade jag dom sista äpplena som jag pallade på Tomtebo....

Gjorde en superduper god äppelsmulpaj där jag uteslöt hälften av mjölet, och tillsatte Colins frukostflingor i smulpajen...
den är så fruktansvärt god att den måste ni bara pröva...
enkelt och lätt när man har fribiljett...

Jahaja vad har då söndagen lärt oss...jo att aldrig, aldrig lämna ut nät i havet över natten,
och att kyrkklockorna ringer vid elvatiden,
vi satt i båten på havet och hann inte till högmässan...
denna söndag heller !!!!

Tjingelingen, nu vet ni hur vår söndag blev...
sisådär...

" glädjen ska man fånga i flykten..."

Ett motiv-tre foton.

I dagens triss ska vi ha Ett Motiv-Tre Foton, och va tur då att jag fotade lördagens middag.
En fisksoppa på lax och räkor och en hel del annat tjofs...å gott i.
Men en klick smetana i och

Några baguettvitlöksbröd med parmesan på, som fått gå in i ugnen och bli
sådär knaprigt goda.

En god och lättsam middag en lördag kväll.
Idag har vi varit ute på havet och vittjat nät som varit ute i natt...
och med risk för enåannan svordom får det bli en ny blogg lite senare,
för detta är ju Fototrissen, där vi ska ge prov på tre foton på ett motiv, och så här blev det i min  TRISS.

Konstutställning och säljävelskrig....

I morse när vi vaknade, var det minsann fem jävla minus grader...
allt som var blött hade fryst ihop till rena rama konst.
Så jag hade utställning...men inte en enda kom...,

Jag ramade tillåmed in mina frosttavlor, för jag tyckte att dom bara var så vackra,
underbara....men vem ville komma å titta,
hela kvarteret sov, eller så sket dom totalt i att jag såg konst i den vackert frusna isen.
Kan heltåfullt förstå dom, vem fan tycker, att det är helt galet roligt, när hösten kommer med sina minusgrader.
Inte ens en helt tokig Rantamor....kan säga att...jag hatar att någon kommer att sno den varma årstiden av oss...
min kropp och jag vi gillar inte alls kyla...
men vi har samma mamma.... ***fniss***

Idag var det den dagen när bobilen skulle in i sin vintervila.....

många andra bobilar var också med om samma öde...
vi ses till våren kära älskade bobil....
jag kommer att toklängta.

När vi kom hem från bobilsvinteride, och ett besök för Rantafar på en glasögonsförsäljningsbutik...
där dom verkligen inte gick på pluss idag, det ska var det billigaste ...sa Rantafar,
inte fan tänker jag ha nå märkesbögar....bågar... som kostar en massa, åt mig duger det billigaste...
förresten är det ett påhitt att jag skulle vara blind...ser för fan månen, och längre behöver jag inte se...säger han segervisst....
och jag hör att han säger till optikern att han minsann kan läsa text-tv....
jo jag förstår...det är tabellen han menar.

Men alltså när vi kommer hem så vill jag bara ut på havet,
det är så vackert och inte en pust i trädena...

Vi puttrar ut och jag blir så heligtsalig att få ha fram min Nikon...
havet är så vackert, och så eftermiddagsskumt att jag bara ryser.
Vi slänger ut våra nät...men inte en fisk.
Men vi lämnar ut dom, så imorronbitti blir det spännande, har vi fisk eller har säljäveln hunnit före oss ???

Vi puttrar hemöver, det börjar verkligen att bli kallt, det ÄR höst och vinter i antågande.
Men vackert !!!!

Jag sitter å funderar i båten att, såg ni Skavlan igårkväll ???
Såg ni isåfall killen från Sundsvall, sjuttonår och en stjärna i Japan...
med blommor i sitt välfriserade hår, med en vacker makeup, med en klänning i rosa, så näpet vackert,
söta små strumpor i vackra rosa skor...
Han var både söt, vacker och helt ....annorlunda !!!
OM man nu varit mamma åt han, hur i helvete hade jag förklarat allt för hans faråmorföräldrar....
jag bara undrar....
när det är svårt att motivera att dom har en tatuering eller piercering....


Tjingelingen alla bloggvänner...imorronbitti ska Rantafar och jag ut å vittja nätena...
hoppas att, säljäveln hållit sig långt härifrån, för nu har vi verkligen tagit en rövare...

"de dårskaper man ångrar mest i livet,
är dom man inte begick, när man hade tillfälle...."