fredag 1 mars 2013

Fredagens barndomsminne.

Fredagens utmaning blev att leta barndomsminnen, eftersom Carina med fredagstemat,
vill att vi botaniserar fram det vi minns från barndomen.
Jag funderade lite vad jag skulle fotografera,
för att många minnen poppade upp, var ingen tvekan.
Kärleksfulla, barfota och sorglösa minnen,
men också ett å annat minne av pappas hårdhänta uppfostran,
men inte värre än att jag kunde ta, för ibland behövdes det säkert, även om jag tyckte att det var hur orättvist som helst, och det sved att bli uppfostrad som liten på femtiotalet.
Men efter att jag funderat lite, så faller mina ögon på dom söta nallarna som sitter här
i vardagsrummet och njuter sin ålderdom.
Den stora är Rantafars nalle, som han burit så mycket i örat att det lossnat.
Den mindre nallen är min, och jag vet att den nallen fick så mycket kärlek,
och jag fick den i julklapp, men kan inte komma ihåg hur gammal jag var.
Men jag kommer ihåg att den nallen har funnits i hela min barndom,
och avnjutit många hemligheter och är
lite nött och tilltufsad.
Nallen hade en knapp på magen som jag kunde trycka på så att den brummade...
ja iallafall så lät den, men inte numera, den tekniken har lagt av.
Men visst är nallen en del av min barndom och också en del av min trygghet,
den stackars nallen fick ofta bli utklädd i dockkläder och sitta med dockorna (två stycken)
och lyssna på mig när jag lekte söndagsskola för dom.
Jag predikade och sjöng psalmor för dom ,så att det osade och ekade i min lekstuga.
Och att grannarna var övertygad om att jag skulle bli präst och sluta som biskop
i något stift, det var det ingen som helst tvekan om.
Men med några år på nacken och så kom Elvis...
och sedan dom långhåriga Beatles, och så var alla präst och biskopsdrömmar putsväck.
Men nallen glömdes inte bort,
han sitter fortfarande som en kär vän och nu som sällskap till Rantafars nalle.

Detta blir mitt Barndomsminne idag och flera kan du se och läsa hos
Sinneskatten.

Tjingelingen från Rantamor.

24 kommentarer:

Susanne sa...

Kikar in och önskar dig en trevlig helg.
Kram

Leena sa...

Det var väl tur med Elvis och Beatles, speciellt med Beatles ... inte hade du haft någon framtid i alla fall i kyrkan ... fast nu är ju plats som påve ledigt? Kanske något?
Jag är lite vemodig vad gäller barndomsminnen för från min barndom finns inga konkreta minnen kvar. Vi var alltför många barn så alla leksaker - de få vi hade - gick sönder och jag har inte kvar något. Men minnen har jag och dem kan ingen ta ifrån mig.
Ha det gott!

Eva Trillian sa...

Era nallar har äktenskapstycke :) De är ju lika!

Gunnel sa...

Urgulliga nallar! Min gamle nalle bor numera hos Rasmus. Jag vet inte varför, men jag har lite svårt för att föreställa mig dig i predikstolen. Ha en skön helg.

Beppan sa...

Så lika dom är varandra era nallar. De hör ihop precis som ni!

Jag har också en liknande nalle som också kunde brumma en gång. Sönderälskad - stoppad och lagad. Pensionerad sedan länge - sitter på en hylla med huv´et på sne´.

Hade du valt prästbanan skulle nog kyrkorna varit fulla med folk... :-)

Pysselfarmor sa...

Så söta små gosingar! En pytteliten sådan hade jag, men den blev nog söndertummad för borta är den.
Ha en skön helg!

Jah Hollis sa...

Fina nallebjörnar. Sådana är vi nog många som har olika variationer på som en del av våra barndomsminnen.

Margareta sa...

Underbart med de där nallarna som garanterad ger fina barndomsminnen till många, även mig.

Bilderna är fantastiska och de närgångna är "mina".

Alla är förvånade och tror inte att du skulle passat som präst eller biskop. Biskop kanske jag håller med om men däremot är präst ett yrke jag skulle kunna se dig i. Nu förutsätter väl yrket att man också har tron och tror att det går bort hos dig, av vad jag förstått.

Jag känner många präster och de flesta av dem är både frispråkiga, humoristiska och helt fantastiska.

Vet inte varför Elvis och Beatles inte tillhör mina barndomsminnen, var kanske för barnslig när det begav sig. Men visst har jag lyssnat på dem efteråt och Elvisskivor har jag en del.

Ha en fortsatt bra kväll och jag ska lägga upp mina sydafrikaner ... förra helgens.

Apropå branden så var det ingen som kom till fysisk skada och jag har inte nöjt mig med en husbrand utan även en lägenhet har brunnit - jag kanske borde skriva, dit jag flyttar flyttar branden - hua det var dumt men jag har varit nyinflyttad båda gångerna, men med helt olika orsaker. Första gången var det öppen spisen, andra gången elen.

anemonen sa...

Vad trevligt att du har kvar dina nallar. Min lekte mina syskon sönder.

Lotta sa...

Jag har massor av bra och mindre bra barndomsminnen precis som du.Jag var lite full i rackarn så lite smällar på rumpen fick jag väl ibland men jag har inte dött av.
Ibland tyckte jag allt att livet var orättvist jag fick smäll och min kompis Lennart fick inte en tillsägelse ens när vi hade busat.

De flesta minnen har man ju inte på bild.
Jag fick en docka när jag fyllde ett år och den har jag fortfarande kvar.
Jag skulle ha sytt en ny klänning till henne men fasen jag hinner inte riktigt med.
Urgulliga nallar båda två.
Kramizzzzzz
Mysig helg på er båda

Margareta sa...

Du har sydafrkanerna på min blogg nu.

BP sa...

Åhhhhh sååååååå söta nallerna är! Å dina sitter framme, inte illa.
Jag hade också två nallar (en tjej och en kille). Har dom kvar, men de är inpackade i plast i nå'n garderob. Mamma brukade sticka (!!!) byxor och skor åt dom å sy skjortor/kjolar.
Nu gillade jag mest killen, tjejen var jag inte så förtjust i. La upp dom på bloggen för jätte länge sedan - å alla kommenterade att de var skitfula. Ja det var dom nog - nötta och gamla... å de brummade också- precis som dina.
Boohoooooooo;-)

Hantverkarglädje sa...

Lyckliga du som åtminstone har en nalle kvar. Jag har absolut inget kvar från barndomen. Vet ingen annan orsak än att jag var mellan barn så först ärvde jag från storasyster, sen använde jag och grejerna gick väl i graven sen de två yngre lekt klart med dem. Visst hade jag något eget också men tror nog att småsyskonen lekte slut på dem.

Skärgårdsbilder från Oskarshamn sa...

- Halloj i norr.
- Goa bilder på de gamla Nallarna.
Har också en sådan, som sitter ute på balkongerna och tittar på mej.
- Ha en fortsatt bra dag !!!
Hälsar Henning och Blondin-Ida...:o)

llh sa...

Måste alltså bara le stort åt era par i nallar, din och makens(?). Lika som bär, de klär varandra och har tycke. Man fattar att ni var skapta för varandra sedan barnsben. Utan tvekan :)

Ja själv hade jag en gul liten hund med bruna öron. Han hette Kim och var kanske lite svårare att hitta ett blåbär till men det gick ju det med ;)

Monica sa...

Test

Monica sa...

Underbar tolkning! Vackert skrivet! Rör mig djupt i hjärteroten!
Är i Swedala nu, men ligger lågt med Bloggeriet.
Önskar er båda en skön Helg!
Kram kram

Kakan sa...

Söta nallar...
Ha det bra!
Kram Kakan

Herr Nilssons Fru sa...

Så mysigt att ha sin nalle kvar :)
Vet att mamma har min äldsta brors nalle kvar, den sitter på hennes soffa. jag har sparat en av mina dockor men ingen nalle.

Kramiz o ge nallarna också en kram

Krönikören sa...

Vilka fina nallar. Passar bra ihop också.

Min gamla rosa nalle bor i Krusidullans rum. Båda knoddarna älskar sina nallar som de fick av sin mormor när de fyllde ett år.

Nallen verkar leva kvar som leksak, bra det. Något mjukt och gosigt att hålla om.

Ha en fin söndag!

Vitsippan sa...

Hejsan Rantamor !

Kära nån så söta de är ihop. Precis som Du och Rantafar.

Det enda jag har kvar är väl bokmärkena en och annan tallrik som vi åt på som barn.Tyvärr köde jag dem i diskmaskin, så de fina handmålade mönstret har bleknat.

Kram Mi

Vitsippan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
♥ Carina ♥ sa...

Vad roligt att läsa om dina barndomsminnen. Charmiga små nallar :)
Kram

Meta sa...

Vad gulligt du skriver och att både du och nallen fått en varsin trogen vän.
Ha en fin vecka
Kram Meta