måndag 9 juni 2014

Någon gång är vi alla tvungen att släppa taget om den vi älskar....

Att lämna en trött och sjuk och gammal Mor är inte lätt.
Hon ligger där så liten och så tunn och så bräcklig att jag bara vill omfamna henne,
och det gör jag länge, länge när vi ska åka,
tårarna rinner nedför våra kinder,
för vi vet båda att vi kanske inte träffas nästa gång.
Det kanske inte kommer någon nästa gång för oss, vi tar inte farväl,
för det vill vi inte, vi bara kramas och känner kärleken som funnits där så länge.
En Mor vill man inte mista, en Mor ska ju som alltid finnas där,
men en dag, det vet vi båda bryts våra band, och vi släpper taget.
Det är svårt att bli gammal, och att släppa taget,
men när sjukdomen blir för svår, då sitter nog där en önskan att få somna in.
Det är där min Mor befinner sig idag.

Det var svårt att lämna Mor denna gång,
men jag är så glad att jag har dom som ser till att Mor ännu kan få bo hemma,
vakna i sin egen säng och känna sig trygg i vardagen.
Tack till er alla !!

Nu är vi hemma igen i vardagen, lite resbakis ännu men har börjat se över vår
resa söderut i Sverige, och vår kryssning från Köpenhamn och upp i dom Norska fjordarna.
Rantafar har nyss kommit hem från den eländiga pizzabagaren,
som ska fixa min dator.
NEEEEEEJ...
nu är det nog snart jag som kommer att bli jagad i Sverige som pizzabagarmördare,
då hade det varit lindrigt om jag hade bara varit LilleSkuttmördare som Rantafar !!!
Följ nyhetsflödet framöver....

Tjingelingen från en resbakis och smått gring Rantamor.

26 kommentarer:

Eva Trillian sa...

Sänder en stor kram genom det enorma internätet och hoppas den kommer fram lika varm och välmenande som jag skickade den!

Nitas sa...

Mina tårar rinner då jag läser ditt inlägg , har själv suttit och gråtit idag vid en grav där en av mina vilar . Så otroligt jobbigt att mista dem man älskar så mycke // Kramar i massor

Hantverkarglädje sa...

En kram till dig Rantamor, du skriver så vackert. Bra än då att du fått krama när du ser vart det bär. Själv har jag varken hunnit krama far eller mor, slutet har varit knall o fall för båda. Svårt för oss men kanske tur för dem. Tiden läker en del.
Låter spännande med er resa så jag önskar er så trevligt.

Kerstins foto sa...

Åh, Rantamor, det här blev lite jobbigt att läsa. Känner med dig och förstår dina tankar och din sorg. Det är bara drygt ett år sedan min mamma gick bort och det gick alldeles för fort. Man vill hinna säga så mycket och få berättat så mycket men det hann vi aldrig. Hoppas att ni hunnit det under er tid tillsammans nu och jag hoppas att ni hinner ses en gång till.
Sv: ja, i sommar måste vi verkligen ses alla fyra. Ni får hålla er hemma nån gång. ;)
Kram till dig och gubben din.

BP sa...

Även från mig får du en varm styrkekram. Det är aldrig lätt att förlora sin mamma/pappa om man älskat dom. Men vi skall alla den vägen vandra som min kloka chef sa till mig när min mamma gick bort.

Personligen tycker jag att om man haft ett liv som man är nöjd med, nått en "bra ålder" och vill lämna jorden så ska det ske fort. Är man sjuk och gammal,då ska man inte behöva lida, ha ont och drömma mardrömmar...

Herr Nilssons Fru sa...

Så vackert du skriver o så sant det är. En mor vill man alltid ha kvar, men en gång är tiden slut och man måste skiljas. ´
Styrke kramar o hoppas det inte var sista gången ni sågs.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

Jaa, lilla vän så svårt det är.
Men jag är så glad mina barn var enastående både för min make och mig, när vi var inlagda, både min make och jag.

Vi vet ju att vi skall skiljas en dag ifrån varandra. Det spelar ingen roll, det bliver det ju inte lättare av.
stor kram till dig lilla vän
med de kloka orden
kram Hajan.

Hajan sa...

vad tusan hände nu då ?
Förlåt mig, vet inte vad jag gjort.

Pettas sa...

Du har min välsignelse! Baka in den där pizzabagaren i smeten en dag...:) Ska följa notiserna noggrant.

Förstår så väl! Jag har varit med om detsamma och egentligen finns det inte ord men en varm kram till dig bästa Rantamor!

S-A Sandberg sa...

Även är från södern kommer en kram.
/SA

Hyrestanten sa...

Jag gråter med dig när jag läser dina fina ord. Kram.

Susjos sa...

Här kommer också kramar via cyberspace!!! Vet hur det känns, vet aldrig om det är sista gången jag träffar pappa när jag är där och hälsar på! Det gör ont i hjärtat...
Kram kram!!!

anneli sa...

Många varma tröstekramar till dig från mig också.

Anki sa...

Ååhh... så fint skrivet... känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken...
Svårt att skiljas - extra svårt när man tror eller kanske innerst inne vet att det är sista gången man ses.
Kram

bosseliden sa...

Vackert skrivet om något som är svårt. Ingen vill missta den man älskar. Ändå vill man inte att de ska lida. Jag har varit i den tuffa situationen några gånger. Styrkekram Bosse

bosseliden sa...

Vackert skrivet om något som är svårt. Ingen vill missta den man älskar. Ändå vill man inte att de ska lida. Jag har varit i den tuffa situationen några gånger. Styrkekram Bosse

Ama de casa sa...

Så vackert skrivet!

Stora kramar till dig - och till din mor.

Gröna Anemone sa...

Det är svårt att ta avsked. Man vill ju inte mista och fast man i tanken är ack så nära känns avståndet ändå så långt. Styrkekram till dig!

Rigmor sa...

Jag förstår...jag kan nästan känna din smärta. Men du skrev något klokt, att hon känner själv att livet har nått en punkt. En gammal rar gumma sa en gång till mig "jag är färdig nu", och det tog jag verkligen med mig. Tycker det lät så vackert, att man är nöjd med det som varit, men att nu räcker det, lidandet ska också ha ett slut. Men det är aldrig rätt tidpunkt...
Men vad är det för pizzabagare då...?? Gör han annat än pizzor och lagar datorer...?? Men hoppas Rantafar kan tygla sig, så ni är två som kommer iväg på resan...
Ha det gott vännen, en stor varm kram till dig!!

Vform sa...

Förstår dig så väl!
Vilken fin bild, den av handen!
Snart två år sedan jag höll min mors hand för sista gången ... känns i hjärtat, precis som det var i går!
Livet måste gå vidare trots saknaden ...
Kramar till Dig!
/ Vivan

Maja sa...

Kram och jag hoppas du än en gång får träffa lilla mamma i livet!
Här kommer vi från Norges fjäll och fjordar och norra Sverige med överfart Torneå.... nu vill jag bara HEM :) Hoppas ni får en trevlig resa!!
Kram Maja