Det finska klimakteriehumöret svallade över......

I gårkväll drog vi iväg ut till Åstön, som ligger ute vid havet, otroligt vackert ställe.
Vi har länge pratat om att åka ut dit med bobilen, fiska och sova över.
Tur hade vi med vädret, för det blev en vacker kväll.
Vi hann bara parkera bobilen, så rusade Rantamor ut med sin Nikon....
Oj va det fanns mycket att rikta gluggen mot....
Som här en fin gammal träbåt.
Jag njöt med min kamera...medans

Rantafar satsade på att göra iordning fiskeutrustningen...
Årets första fiske skulle bli av, och vi skulle inte tacka nej till en havsöring...bara tanken fick munvattnet att rinna nedför hakan.
Fiskeutrustningen i all ära...men det var knepigare med fiske kläderna....
Va fan gör dom skjortorna av för material på fjällräven....osar Rantafar.
Ifjol slog vi på stort och köpte (på rean då) fjällrävens fiskeskjortor....och vad vi minns så var det inget fel på dom då....men efter en snörik vinter...va händer då ????
Jo den jävla skjortan går knappt att knäppa om magen på Rantafar...eller om röven på mig.
Fint och dyrt ska det vara...och märkeskläder....men inte tål dom en jävla snörik vinter uppe i Norrland....
Näe åt helvete med dessa fjollkläder, säger Rantafar....fram med den gamla jeansskjortan från Galne Gunnars tid....

Jag försöker också att fiska lite, men förstår ganska snart att min rygg vill något helt annat, så jag fortsätter med att fotografera.
Känns som att vara ett litet barn i en godisaffär.....
Vi gör upp en brasa och grillar korv och varma mackor med ost....inte så nyttigt varken för magen eller röven...men gott.
Och jösses vad vi njuter av en solig kväll vid havet...och klipporna.

När kvällen kommer traskar en nöjd Rantamor tillbaka till bobilen.
Laddar ned alla över tvåhundra foton...raderar en hel massa som ser likadana ut....
Redigerar några som ska bli min blogg på kvällen...
MEN...jag säger men...uppkopplingen räckte inte till där ute vid det vackra havet med dom fina klipporna.
Det blev ingen blogg.
Det blev bara en förbannad Rantamor...och plötsligt svallar det finska blodet...
Jag ska fanimig sluta med bloggandet, säger jag ilsket, och stänger ned skiten.
Men ta å lugna ner dig, och kryp upp å lägg dig, säger Rantafar som lessnat på mitt gnäll.



Ute på havet fanns det massor av kärlekskranka, nuppande sjöfåglar som höll låda, men jag var alldeles för arg för att ens uppskatta dom,
och förresten kan jag ge mig tusan på att dom kommer att hålla mig vaken halva natten med sitt tjatter....fiskmåsjävlan...



Och inte blev det någon fisk heller.
"Fiskesfittor" (ursäkta men det heter så) blev både jag och Rantafar.
Inte en fisk kände vi av....men trots bloggmissen, så hade vi en underbar kväll på Åstön.
Och tja....jag fick ju nedskrivet det jag hade tänkt ikväll istället....så va tusan surade jag åt igårkväll.
Måste ha varit hormonerna som spökade....äh, jag måste skärpa mig och inte visa det där klimakteriehumöret för ofta.
Tänk om Rantafar flyttar ????
Men nu är vi i allafall hemma igen, efter en vacker förmiddag på Åstön.
Allt är sig likt...Rantafar kollar fotboll och jag bloggar...

Tjingeling alla bloggvänner...måste kika in till er !!!