tisdag 20 november 2012

Svarta korpjävlarna ruvar över mig...

Helvete...jag hör mig mumla helvete
med så hårt ihopbitna käkar att det gör ont.
Jag vrider mig,
jag värjer mig och vill skrika när dom skoninglöst
kommer,
landar med sina vassa klor som gör märken i min kropp
men jag biter fortfarande ihop mina käkar,
jag vägrar att visa mig så sårbar,
herregud jag har ju varit med om allt detta
så många gånger, att jag kanske bara skulle ge upp.
När dom har landat och satt sina klor i mig,
när dom landat och redan börjat 
slita köttstycken ur min kropp,
och jag känner fruktan,
kan jag undra, att så är det nog i helvetet.
Korpjävlar...värk-korpjävlar...helvetesjävlar,
jag hatar er,
jag vänder, jag vrider min kropp,
men jag kommer inte undan i natt heller,
jag kommer....ingenstans i min värkångest,
överallt hackar dom svarta näbbarna,
och deras ögon ler ondskefullt.

Jag kliver ur min säng,
jag kliver ut i natten,
vandrar runt och småsnyftar...
tittar ut genom fönstret...i mörkret i natten.
Ett glas med vatten,
en hand med tabletter.
Jag vet att dom behövs nu,
jag vet att dom kommer att så småningom ge mig ro.
Jag lägger mig i fosterställning...
men jag ber inte,fan till vem skulle jag be,
nej...helvete, mumlar jag helvete !!!
Jag blundar.
Och dom svarta korparna ruvar över mig....


16 kommentarer:

annelie sa...

Korpjävlar!

Ronnie sa...

Korpar i taskiga drömmar låter inget vidare bättre med duvor som det ser ut att vara på bilden.

Anonym sa...

Korparna var på mig med inatt...de var väldigt hårdhänta.....men jag orkade inte gå upp och ta tabletterna......
Ta hand om dig vännen :)
Ann-Louisekram

Äventyret framtiden sa...

Hoppas dina korpjävlar har flyktat vidare nu, att du inte har så förtvivlat mycket värk och ont!
Stackars dig söta Rantamor!

Karinkram

Eva i Tyresö sa...

När jag hör hur ont du har så försvinner min benvärk till ingenting.En dubbelalvedon....puh Men det är på nätterna som sånt här tar hårda tag.
Å vad jag hoppas natten i kväll blir bättre för dig.

Gröna Anemone sa...

Det gäller att kämpa.... Tur att det finns tabletter som lindrar.
Jag hoppas du nu får dagar och nätter utan korpar och annat elände! Sköt om dig!

Oljekritan sa...

Hua dessa otäcka nätter..att de ska finnas värk och elände. Sketans korpar, hugg vingarna av dem..både i mardröm och verklighet, ska de bannlysas..stackars dig kära Rantamor..kram Karina

Hantverkarglädje sa...

Du är en tuffing, jag vet för jag har sett dig. Tror inte det minsta på att du ger efter för korparna men det gäller ju att slåss ett tag. Dessutom brukar det ju heta att verkkorparna trivs när det är ruggigt väder så håll ut inte kan detta vara för evigt, men men jag vet vilket elände det kan vara.

Fjällripan sa...

Fy för dessa korpnätter....hoppas de lämnat dej i fred nu...KRAM <3

badtant.bloggo.nu sa...

Nä fy vad hemska dessa korpar verkar vara. Skjut dom! Kram på dig.

Monica sa...

Det där jävla svart korpjävlarna, har INGET att göra på Rantamor!!! Tänker på Dig och hoppas att de börjat dra vidare...
Kram varm sådan från mig.

Rigmor sa...

Eländiga värk...å tänk, innan jag "träffade" dej så tyckte jag korpar var så vackra fåglar, inte nu längre...jag lider så med dej, och att leva på tabletter är inte heller någon lindring i längden. Kvinnokroppar, så ofta förvärkta av hårt arbete, barnafödande, märkta av livet, och ändå finns ingen bot. Önskar jag kunde skicka över lite värme, lite omslag, lindring i den mörka natten...
Ha det så gott vännen i norr. Tänker på dej, men vad hjälper det...
Kram kram

Annelie Esséus sa...

Hallå där, hackar dom ännu??? Usch, fy vad du måste ha det jävligt emellanåt, tänker på dig....♥

hundenstina sa...

Kram till dig!!!

Monica sa...

Hoppas dom flyger åt hel...e snart korpjävlarna.
Läste ditt inlägg om årets mamma håller med tål inte fjollan.
Kram

Pysselfarmor sa...

Huvvaligen...det är hopplöst den här årstiden. Bort bort ska de - pang!