fredag 11 januari 2013

Återuppståndelsens mirakel....

Det har varit lite glest med blogginlägg i veckan,
men som jag skrev, så åkte jag och Rantafar ned till Lille John och hans föräldrar i måndags.
Med fick min heldöda dator också följa, och det blev tre intensiva operationsdagar för sonen att kunna tömma datorn, och återställa allt.
Återuppståndelsensdag....
Vad som hade hänt är nog att datorn var utbränd, och behövde lite extra omvårdnad av en riktigt duktig och jädrans envis son.
Tänk att vi fått till en sådan duktig son, fast jag måste ju tillstå att han nog föddes med en tom hårddisk, och har själv fyllt på den, med mycket bra saker att kunna...
som att göra mat också....
här smakar han och lille John av en god gryta, och den lilla sa genast...mer !!!
Här står tre generationer runt köksön å fixar mat....
även om det nu är så att.... det endast var sonen som jobbade, och resten var publik och provsmakare.
Och John har tagit ett stadig grepp om farfars tröja, för att han skulle veta vars han skulle, och att han skulle stå kvar så att John fick ha lite koll över vad pappan gjorde.
Och mycke god mat fick vi, och kulmen var nog onsdag kväll när han serverade en
toast med Kalixlöjrom....
och
renytterfilè med ungsbakade rotfrukter...
och
en underbar nedkokot reducerad rödvinssås med lingonchutney.
Vi slickade tallrikarna, så jag tror inte att dom behövde passera diskmaskinen ens.... =)
Sveriges mästerkock varför i helvete har han missat att anmäla sig ????
Maten i all ära, men vi hade nog mest sett fram emot att få träffa den lilla söta killen,
som finns i Krokustretton familjen.
Och vi behövde det verkligen, det blev som en varm skön balsam för själen...
jag kände att jag verkligen behövde detta, och jag har stoppat fickorna fulla med pussar och kramar, nu kan jag bara sticka ned näven och ta för mig när jag känner att jag behöver lite extra kärlek.
Kolla Farmor va många tänder jag fått...
och så kan jag minsann knäppa foton lika bra som du kan.
Kameran har mamman haft när hon var liten, bra att spara leksaker så att dom kan gå i arv.
Och inte bara jag tankade kärlek...
kolla hur Farfar njuter av den lilla, som också njuter i famnen.
Fotot blev så suddigt och illa, men jag bara älskar det ändå, det ser ut som att kärleken omger dom båda, och verkligen syns på fotot.
För visst är det så...ni ser det väl också...eller är det bara en kollrig Farmor som kan se det ????
Nu har vi iallafall landat och är hemma igen...
och vem väntar på oss med den bistra och anklagande minen om inte vår ryska nötkråkespion.....
"va fan har ni varit..." kraxar han på sin konstiga ryska dialekt...
"vill veta...vill veta..."
Och den här spionjäveln måste det vara något fel på...allvarligt,
jag kunde stå bara ett par meter ifrån han och han flög inte iväg innan han ätit sig less.
Och just nötter gillar han...men Kalixlöjrommen vi fick av sonen,
kommer han inte åt, bara så han vet !!!!
Annars brukar ju alla fåglar bara få panik när Rantamor kommer med sin kamera,
och till slut såg det nog ut som att den ryskaspionen spottade ut snusen och flög iväg....

Här håller det på att bli fredagkväll,
min rygg är så helvetespissigtdålig att jag varvar mellan att hänga mig...
ligga på spikmattan och allt annat jag kan komma på,
men jag har en hel kyckling i ugnen, som jag har på fri hand fyllt med,
citron, äpple, plommon, russin, spiskummin, ingefära, vitlök och rosmarin....
har penslat med smältsmör, pressad citron, pressad vitlök, och min nya Bruchetta krydda
som jag köpte på Iittala av mamman.
Har ugenen bara på 150 grader så att allt ska bakainsig och bli saftigt,
vad det smakar återstår att smaka ikväll....

Tjingelingen bloggandevänner och läsande vänner,
ha nu en underbar helg,
för nu ska jag hänga mig....(i min ryggbänk).

" det är alltid på vilket sätt man ger en gåva...
som är mera värt än gåvan själv..."

14 kommentarer:

Gunnel sa...

Visst andas bilden av den lille och farfar kärlek. Men varför anmäler inte Rantamor sig till Sveriges Mästerkock? Fast det blir ju ingen spänning då. Utgången är given. Hoppas "hängningen" hjälper. Ha det så bra

Pettas sa...

Funderade på dig idag. Undrade litet hur du har det, men nu vet jag.
Bilden av farfar och lilla John är kärlek. Så enkelt är det och det är inte bara farmor som ser det. Vi andra ser nog också.
Nu önskar jag dig en riktigt bra hängning, som ser till att alla ryggonda korpar drar sin kos.
Apropå nötkråkan, så är den så där orädd av naturen. Den ser ju inte folk i Sibirien där den annars bor och förstår inte att vi är ena riktiga grobianer om det vill sig illa. Tur att du inte är en sådan grobian, utan en härlig snäll sådan

Ha en fin kväll, trots korparna
kram

Nette Cecilia sa...

Oj så god mat ,ja du berättade så jag förstår .du fick mat för alla sinnen på den resan .Ryss spionen var ju bra ,trevlig helg ,Nette

Eva Trillian sa...

Jo, men vart ska äpplet falla om inte vid äppelträdet? Grabbens mamma är ju en fena på att laga mat - det vet vi ju :) Så du har nog fört vidare talangen i generna ;)
Och visst är det kärlek i bilden! En härlig bild!
Hoppas ryggen fattar att inte missköta sig. Och det fort!
Trevligt att "ha dig" tillbaka!

Herr Nilssons Fru sa...

Så härligt att tanka kärlek från barn och barnbarn. Spara fickorna fulla av pussar och kramar att ta fram när de behövs. Underbart ❤

Oh snart blir de en till hos dig och en till hos mig - spännande ju.

Kramiz

Nette Cecilia sa...

nu har jag länkat jordbävning .borde ha gjort det men det tänder lite långsamt ,du kan också lä Vasabladet.fi

Oljekritan sa...

Åh vilken skön farfarkram..sådan kärlekspump..att tanka full tank med..'
Snygg fågel du har.'
Hoppas du mår rätt gött efter omständigheter min vän-
Kram och go helg//Karina

Marianne sa...

Sitter och nickar instämmande till Gunnels kommentar. Kram på dig.

BP sa...

Välkommen tillbaka! Har saknat dig! Nu vet jag inte var jag ska börja kommentera. Så jag gör tvärtom och säger som så:
Din dotter + son har ju också bloggar såg jag - de har ärvt din skrivstil och genre om man säger så. Dessa gener alltså;-)
Dina suddiga bilder är helt suveräna, älskar dom - de har nå't visst liksom.
Kalix löjrom + renytterfilé - ja, det har vi då bara råd med en gång per år här i Stockholm, max;-)
Å vilken söt John och t finklippt Rantafar man kunde se på bilderna:-)
Å sonen är det inget fel på heller kan jag ju säga - bortsett från tatueringen;-)

Mita sa...

Så härliga bilder fyllda av kärlek och gemenskap,jodå, visst syns det utan att du hade behövt säga nånting..**
När man tankar kärlek och värme hos barnbarnen då kan man leva ett bra tag på det,tills det är dags för nästa tankning..*L*..
Att laga mat som både ser och säkert smakar ljuvligt det måste barnen fått från mor sin,hehe...
Kramar till dig goding**

Marina sa...

Härliga bilder - som vanligt! Ha en bra helg!

Andreas Stormfjäll sa...

Mäh!! Jag skrev två kommentarer igår från paddan men dom verkar inte ha fastnat... hmmm Måste vara Rantafars virus...
Jaja, härliga dagar hade vi helt klart, middagen är jag fortfarande förvånad över hur bra den blev :)
Hoppas din rygg blir lite bättre för snart så vi kan komma å hälsa på igen, för du vet när palten kommer och drar i armen så är det bara att följa med :)

Nu ska jag duka av frukosten å peta in en pinne till i brasan, kallt som i h-vetet ute idag...

Kram kram /Ante, Em å John

Livets Guldkorn sa...

Åhhh, så härliga och vackra bilder som vanligt hos dig...så fint med tre generationer vid spisen :)))

Ja teknikens värld är förunderligt....vår TV nästan brann häromdagen...det luktade rejält bränt iaf efter en hård knall...så de blev till att inköpa en ny.....och det blir då till att lära dig allt nytt om den nya....den utvecklingen går lite för fort för mig ....

Så härligt att du är igång igen....det gläder mig :)))

Önskar dig en fin helg vännen
Ann-Louisekram

Skaparglädje sa...

Vilken liten goding ni har till barnbarn. Härligt att bli överöst med pussar och kramar!
En kram från mig också!