onsdag 2 januari 2013

Livstecken från Rantamor....

Förlåt alla kära bloggvänner, att jag bara lämnade er på nyårsafton med en
outtalad smärta i mitt modershjärta.
Vad telefonsamtalet vi fick på kvällen egentligen handlade om,
vill jag inte gå närmare inpå, men jag måste ju förtydliga mig att ,det inte hänt mig eller Rantafar något,
inte heller har vi förlorat någon närstående.
Och det väntande nya barnbarnet mår bra i sin mammas mage.
Detta som hänt tar ett tag att bearbeta, och gör fortfarande för ont, för att jag ska orka ta  tag i mitt bloggande med samma glädje som förut.
Men jag lovar att komma igen, när allt ordnat sig, för det måste det bara göra.

Och nu vill jag tacka alla ni som varit inne på min kommentarsruta,
med alla snälla ord och styrkekramar,
med en önskan om ett gott nytt år.
Ni ska bara veta att det värmer av kärlek, att vi så här i bloggvärlden finns till för varandra,
när det blåser lite kalla vindar,
och när inte livet känns så underbart som vi bara skulle vilja ha det.
Men vem har sagt att livet alltid ska vara så lätt,
och allt det svåra kommer säkert också, att markera när livet igen känns lättare,
och glädjen återvänder.

Tjingelingen från Rantamor.....

25 kommentarer:

Gunnel sa...

Vad som än har hänt så hoppas jag att det redar upp sig till det bästa. Du får ha det så bra tills vi hörs igen. Kram

Anonym sa...

Önskar dig allt gott fina bloggvän....håller fingrar och tår och önskar av hela mitt hjärta att du/ni får all medvind ni behöver så allt blir bra snarast möjligt.
Varm Kram från Ann-Louise

Eva Trillian sa...

Skickar en stooor kram över det osynliga "nätet"!

Gröna Anemone sa...

Jag hoppas att du snart ser ljuset och hoppet igen!Kram

Nette Cecilia sa...

Här är det betydligt ljusare tillvaro än igår så jag hoppas det går så för dig också ,kram Nette

Britt-Inger sa...

Jag hoppas o tror att "det" reder upp sig snarast…. Jobbigt när det gör ont :(
Kram på dej !!

Äventyret framtiden sa...

Varm styrkekram!
Håller tummarna för att allt blir allra bäst!

Skärgårdsbilder från Oskarshamn sa...

- Halloj i norr.
- Hoppas av hela hjärtat att allt
ordnar upp sig så bra som möjligt !
Hälsar Henning och Blondinen...

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...

Oj så skönt ändå att det inte var som jag trodde då,med Din Mor.
Har Du också råkat ut för en sur granne som jag gjorde sista dagen på gamla fina 2012.

Samma jävliga granne hon med hunden.Skällde än en gång på mig.Fast hon lovat då jag var in med en Saint Paula till henne för att sluta fred.

Då svor jag bort kärringen.
Det for en tavla i golvet.
Idag när jag tänkte på henne, for nästa tavla i golvet.
Nu var de bara papper+plast o.träram.Köpt på SSK:s loppis.

Kanske det hjälper, tänkte på min trollgubbe som avprogrammerade mig, kanske han kände det och gav mig lite
häxkraft åter.

Mina grannar i trappen, som sagt jag överdriver hörde henne.
Och jag som skulle vara snäll, fick skäll.

Tänker undvika henne i fortsättningen, även de andra grannarna och hennes grannar som jag annars hälsar på, som också hörde.

Nu ska jag morska upp mig till tusen. I alla fall så gott det går.

Hoppas Du får lugn och ro i Din kropp. Korpknackarna har väl inte givit sig på Dig nu igen.

Må så gott kära Rantamor, vi behöver Dig.

Kram Mi

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...


Gjorde en kalkyl på berättelsen över utskällningen, den ska de få läsa upp i mitt teatamente. Alla säger jämt att jag överdriver,förstorar upp små händelser.
Jag vet väl vad som hände. Tyvärr kunde jag inte besinna mig, utan sa (Dra åt hällvette)men det har jag sagt varenda gång och jag tror inte hon hittar dit, för hon går kvar och vaggar som en stor anka, fast det är ju synd om ankan att vara lik henne.

BP sa...

Tack för det livstecknet tjejen! Är faktiskt ändå lättad över att du, Rantafar och din mamma är ok.
Ska inte ge mig in på en gissning, men lilla Sherlock som jag är så såg jag ordet "modershjärta" - men nej man ska inte spekulera.
Ta den tid du behöver för att komma över det som har hänt!
Ger dig en kram tills vi ses igen här på bloggen!

Hantverkarglädje sa...

Ja det där låter inte som något trevligt, förstår att det är något som berör dig illa. Man behöver ju inte berätta mer än man själv vill.
Inte vet vi någonsin vad framtiden serverar oss, det är ju att ta emot och försöka stå pall oberoende hur jävligt det må vara.
Tänker på dig, hoppas det ordnar sig på något vis.

Susjos sa...

Här kommer massor av kramar via cyberrymden......♥

Trädgårds/Hage-intresserad sa...

Hoppas värkligen att allt reder ut sig, Önskar er en riktig god fortsättning på det nya året!
Styrkekram från Lena

Pysselfarmor sa...

Mamma är man alltid hela livet ut.

Många kramar från Gun

Fjällripan sa...

Ja det är jobbigt när något händer som man kanske inte kan påverka...befinner mej själv i ett sådant vakuum just nu...Men det blir nog bättre :)

Skickar kramar till dej :)

Rigmor sa...

Skönt att du skriver...visar ett livstecken...tungt att bära, men ibland måste man försöka låta saker passera som man ändå inte kan förändra, även om det gör väldigt ont...Gå ut i skogen och skrik, det brukar jag göra...
Ja du...gårdagen går nog till historien...blött om fötterna, kramp i magen av alla skratt, kände hur det fnissades bakom varenda stubbe och buske av skogens invånare.
Hoppas att livet känns lite lättare för var dag som går...
Varm Kram till vännen i norr!!

Pumita sa...

Skickar dig en varm hälsning och hoppas att allt ordnar sig till det bästa! Det brukar det göra även om det känns överjävligt innan solen skiner igen. Ta hand om dig!

Molle sa...

Sänder en STOR varm Molle kram
Det kanske lindrar det som tynger dej

Marina sa...

Oavsett vad som hänt, så hoppas jag att det ordnar upp sig. Kram

Margareta sa...

Härligt att vara här igen och njuter verkligen av din helt, helt underbart ljuvligt stämningsfulla bild.

Att vara mamma, är nog det svåraste i hela ens liv (även det mest underbara) tycker det var enklare förr, när barnen var små då gjorde de åtminstone vad de blev tillsagda till, nåja ibland i alla fall.

Norrkramarna fortsätter och ännu ett tag från söder. Vet inte riktigt när vi beger oss hemåt igen, men någon gång under nästa vecka.

Lotta sa...

Lilla gosa du vad som än har hänt så tänker jag på er när ni måste kämpa er igenom detta som har hänt.
Kramizzzar i massor och skit i bloggandet ett tag.Gå ut i skogen eller ut på ett fält och skrik ut eländet.Hoppas verkligen att det ordnar sig till det bästa.

Snäckskalsdalen. sa...

Det är inte utan att livet ibland tar sig konstiga krokar och avvägar, sådana som man kanske aldrig kunnat tänka sig, men jag hoppas att det raknar snart och att det kommer att kännas så vanligt som det bara går.

Jag tänker på er och ha det så gott som det bara går.

Agneta kramar

ansepanse sa...

<3 <3 <3
men visst är det så, vi här i bloggvärlden finns för varandra <3
hoppas och önskar att du snart ska må bättre igen, du har en så fin blogg med så vackra bilder, det är alltid en sådan glädje att få komma in här
bamsigaste styrkekramarna till dig fina bloggvän <3

Marianne sa...

Vi finns här när du kommer tillbaka. Kram till dig )