torsdag 19 maj 2011

ÄNTLIGEN fri från abbedissan.....

Efter en orolig natt i min fängelsehåla, tittar solen in genom mitt fönster.
Jag kikar ut, och ser någon smyga över gräsmattan ....
Men va nu där springer abbedissan efter för att få en sista omfamning.
Den rackarns kärringen har haft nattbesök av en friare....ojojoj.. här har hon säkert blåst i änglatrumpeten inatt...undras på att hon ser gladare ut idag.
Men varför har hon slagit mig i boja ???
Plötsligt står hon där bredbent och förklarar att.... jag skall stanna för evigt i detta land.
Nej så fan heller ....tänker jag nu ska jag hitta min kära Rantafar...sen kära bobilen och sen måste jag hem....över gränsen innan dom stänger den.
Jag passar på medans abbedissan står bredbent och slickar sig om munnen, som hon nyss hade svalt en munk....*den va bra*
Jag kilar ut genom dörren innan hon ens hunnit smälla ihop sina lår för en språngmarch.
Jag springer för livet nu ska ni veta, nu är Rantamor förbannad.
Ingen skiljer mig från min Rantafar.
Jag hittar en skyttegrav...slänger mig ned där och hämtar andan.
Hör hur abbedissan yrar omkring, och hotar med allt hon kan komma på.
Hon hotar tillåmed me ryssar...och just ryssen var jag livrädd för när jag var liten.
Hur ska jag nu klara mig......

Som om jag inte tänkt tanken färdigt, ser jag en kanon framför mig....
nu jävlar ska abbedissan få se på fyrverkeri.
Jag blir överlycklig när jag ser att kanonen är laddad.
Siktar och får korn på skrället....och fyrar av.
Jävlar i min låda...det tar fyr i kjolarna på abbedisshelvetet, ryker och luktar krut.
Nu blev det fart på`na och snart är hon bara som en liten prick borta i horisonten.

Själv pustar jag ut...sätter mig på trappan och vilar lite och funderar hur i all världen jag hamnade i denna knipa...
jag som är så snäll och godhjärtad...
ska vara för mitt språk då.
Nu längtar jag efter Rantafar....

Och plötsligt hör jag en bil...det är bobilen och Rantafar...
men var i hela friden har du hållit hus...frågar han ???
Jag står där med hans armar omkring mig och snyftar....
du skulle aldrig tro om jag berättade....
Förresten säger Rantafar...jag mötte en kärring som hade eld i röven minsann...såg du henne ???
Jajodå...men vi skiter i henne...nu vill jag hem.
Var har du varit då, frågar jag Rantafar...??
Kollat hockey säger han....du vet väl att Finland vann över Sverige??
Näe...men GRATTIS lejonen det var ni värda.
Nu lämnar vi ett segeryrt Finland...jössses vilken fest.
Men kvar på trappan står en ensam, gammal liten MOR, och vinkar med tårarna rinnande nedför kinderna.
Jag lämnar allt med vemod i mitt hjärta och händer som kramar om mitt bröst så att luften nästan inte går in eller ut....
Så länge mor lever, lämnar jag alltid en bit kvar av mig i Finland...varje gång.
Men vi åkte hem och överraskade till Morsdag.
Det känns bra.
Men nu ska vi hemöver...vi längtar hem både jag och Rantafar.

Tjingeling....Rantamor är äntligen hemma....

17 kommentarer:

susanne sa...

underbart äventyr som du har lett oss igenom!
å vilken fin överraskning för din mor att få er dit på morsdagen!
kram å ha de så bra på andra sidan gränsen!
susanne

Marina sa...

Slutet gott allting gott...ta nu och vila upp dig ordentligt efter denna häftiga upplevelse!!

Hantverkarglädje sa...

Mycket intressant läsning. Din fantasi bjuder till att läsa mer,mer. Skriv en bok vett ja, det borde ju vara hur enkelt som helst för en sådan som dig.
Du gav säkert din mor den absolut bästa presenten med att komma på besök.
Ha det så gott där på andra sidan viken.

Rigmor sa...

Vilket äventyr!! Å kära mor...vilka kontraster mot abbedissan!! Klart du ska ha kvar en bit av ditt hjärta i Finland, vem ska annars kunna berätta för barn och barnbarn?? Som ett av barnbarnen sa när hon var liten "...var allting svartvitt när du var liten...?". Näe, bara TVrutan...resten hade faktiskt färg för femtio år sen också...
Ha´det nu så gott med Rantafar och bobilen, å lilla C kanske snart...å du, jag har saknat dej som tusan!!
Kram kram

Leena sa...

Puh! Vilken tur att du blev fri från abbedissan! Men synd att du missade hockeyn, jag njöt ... både av semin och finalen :) Men Rantafar kan nog berätta om detaljerna.

Fotot med fågeln skulle bli ett underbart kort att skicka till någon som man saknar, pippin ser lite ensam ut. Helt ljuvlig bild!

Anki Nilsson sa...

Vilket äventyr..oh tårarna rinner nästan när jag läser om mor...så tungt att ha sin gamla mor så långt där borta i fjärran land...eller nä de ju ganska nära endå.

Fast jag är allt lite arg..grrr. Här har jag samlat dynamit i dagarna två, lejt in sprängfolk o dessutom skickat dem över sundet OH SÅ ÄR DU HEMMA!! Hoppas nu inte de spränger hela ön, äch de e ju ingen ö ju. Då är de nog lugnt.
Lugnar mig lite och knissla tänder, för de kan jag ju nu.
VAD SKÖNT DU ÄR HEMMA, men de var ju en himla bra story vi fick från din resa, tror inte den kunde bli bättre. När far du iväg nästa gång?? Ja vi får väl vänta med spänning. Oh alla dessa vackra, fina biler...helt otroligt.

Kramiz från Anki o Välkommen hem.

Nette Cecilia sa...

Mor fick nog den bästa gåvan av alla till morsdag ,kram Nette

ansepanse sa...

så din mamma bor i Finland, min bor här i Sverige, bra att ha henne närma nu när hon blivit ensam
gott att vara hemma igen förstår jag
ha det bäst - kramar

BP sa...

Här kan jag bara fundera: Hur kommer du att kunna slå dessa inlägg från Suomi när du kommer hem till Sverige. Det blir nog svårt, men om jag känner dig rätt så lyckas du.
Ja åsså undrar jag en sak till (igen): när ska du äntligen göra en bilderbok. Vilken höjdare det skulle vara:-)

Lotta sa...

Gud så kul detta var att läsa
Jag missade Tv.n för det.
Tack för en fantastisk underhållning.
Visst måste det kännas jobbigt att åka ifrån sin mamma.Det måste ju bli värre till gamlare hon blir.
Stackare som bor så långt ifrån varandra.
Vilken härlig överraskning för henne
Detta kommer hon att leva på långt fram i tiden.
Skönt att du är fri och hemma.
Jag ser att det är fler som tycker att du skall skriva en bok.
Kramizzzz på dig Mysig kväll!!!!!

mormia sa...

Tur att allt blev bra till slut. Hoppas ni haft en bra ledighet o mycket vila o trevlig samvaro med nära o kära. Ja det är ju så "borta bra men hemma bäst".
Önskar du får en bra dag/kramen

Fjällripan sa...

Vilken härlig historia! Otroligt bra och fina bilder därtill :) Välkommen hem nu då :)

Birgitta sa...

Jag har läst och läst och skrattat av din fina underhållning. Du är en sann historieberättare. Fortsätt med det. Vad roligt att du kunde besöka mor på dagen.
Roligt att du tittade in till mej, så jag hittade till dej. Vad synd att du inte klarar av att väva längre.
Önskar dej allt gott.
Kram Birgitta

Mimmi sa...

Det har varit otroligt härligt och underhållande att få vara med på din tur till Finland :)
du har gett mig många skratt .. ja även min make har skrattat så magen har hoppat upp och ner :)
VÄLKOMMEN hem :D
kram/Mimmi

Oljekritan sa...

Snyft....du fick mig att fälla tårar på slutet!!!! Du är ju för härlig i din fantasifulla berättarstil...hugg i hjärtat..fattar hur...
kramis Karina

Kerstin sa...

Haha, "svalt en munk"....hahaha....du är bäst.
Så glad att du är fri och att abedissan fick vad hon tålde.
Liten klump i halsen får jag när jag läser slutet. Det måste kännas tungt att lämna men antar att hon tyckte det blev den bästa mors dags-presenten man kan få. :)
Ha det gott.
Kram

nattugglan sa...

oj skitt va kul läsning..du ska skriva en bok tycker jag!!.. ja det kan jag förstå att det är tungt att ha sin mor långt borta..Jag har ju dottern i Docksta så jag vet ju "hur tungt det kan va"...ha det bra!!