onsdag 18 maj 2011

Friheten blev kort....

Kära gamla Runeberg. Tack, tack, för att jag fick en fristad hos dig.
Och ännu mera glad blev jag.. av att se att han lämnat kvar sin dator så att jag kunde blogga....
Trodde aldrig att det fanns datorer på hans tid....men se se vad man berdrar sig.
Ja hur fan skulle han annars kunnat skriva sina dikter....så dum jag är !!!!!!!
Oss poeter emellan....jag och Runeberg.
Känner redan hur orden kommer i mitt huvud, här ska jag stanna länge och dikta.
Kanske ska jag skriva min bok här.
I spåren utav Runeberg.

Här gick Runeberg och gnodde sin haka...och blev en utav Finlands största poeter.
Inte visste han då att Rantamor skulle komma på besök,
jagad av en halvgalen abbedissa, med frasande kjolar och slängande bröst.
Tänk om hon blivit kär i mig !!!!
Rantafar var är du...hjälp mig.
Tänk om Runeberg hade lämnat kvar sin mobil också, så jag kunde ringa.
Hjälp någon rör sig där utanför...kan väl inte vara Runeberg som kommer hem....

eller kan det vara abbedissan ????
Måste kika genom nyckelhålet.....
Hjälp det är det gamla skrället som står utanför å flåsar...
hon har spårat upp mig, och nu är goda råd dyra...
Här kan jag ju inte stanna, även om jag hade trivts i stugan tillsammans med Runebergs anda.
Bara att hitta en flyktväg....

Fönstret...jag tar fönstret på baksidan...
Att krångla ut hela storkroppen genom fönstret var fan inte lätt...
Jag kämpar....va tusan ska dom göra fönster så här smala..
Men till slut har jag backat ut röven... och kastar mig ut baklänges...
och landar mjukt...
i famnen på abbedissan....
Jag svär och försöker springa...men man kan inte springa ifrån en bastant, vansinnig, flinande abbedissa...
Hon har mig i sitt våld..och nu börjar den långa vandringen,
nu lämnar jag Runeberg....

Och så är jag inlåst igen.
Och här hjälper ingen gaffel.
Muren är så tjock att abbedissans lår ser riktigt smala ut i jämnförelse.
Och vägen vi gick var lång....försökte att memorera lite...för jag måste ju bara hitta min kära Rantafar.
Hur ska han nu veta var jag är för nu har jag lämnat Jakobstad...lämnat Strengbergs tobaksfabrik, där jag var inspärrad.
Lämnat Runebergs stuga där jag trodde jag var trygg....

Och kolla bakom fönstret står abbedissan på vakt....
sitter säkert å äter kakor och dricker vin...kärringjäkeln.
Nu gäller det att börja leta flyktvägar igen innan jag blir torterad av abbedissan igen..
hon pratade om nå... ave maria....men det kan hon fetglömma...
Suck...
Fortsättning följer....tur jag fick med mig Runebergs dator...
Ska nog läsa alla hans böcker när...om ...jag blir fri !!!!

Tjingelind...puss på kind...

17 kommentarer:

Rigmor sa...

Usch, nu tycker jag det här mer börjar likna en skräckroman än underhållning...Hur ska vi kunna hjälpa våran Rantamor?? Å när kommer Rantafar på sin vita springare och räddar henne?? Måtte detta få ett lyckligt slut, vi får i allafall tacka Runeberg att han lämnat kvar sin dator...
Kommer att bli ännu en sömnlös natt i paradiset, hur ska det gå för Rantamor...
Kram

äppelblomman sa...

Åhhh vilken underbar blogg o vilka underbara bilder. Va duktig du är!
Kram K

Camilla (Rantis) sa...

Hahaha...nu är Rantamor i sitt rätta esse...
Du vet verkligen hur man trollbinder dina bloggföljare....
å frågan e ju om abbedissan får tag i dig?!?!
*S*

Herr Nilssons Fru sa...

Hua...har hon fångat dig igen. Stackare..o de var inga dåliga väggar på nya fängelset, du behöver dynamit, en gaffel kommer du inte långt med där, du hinner bli väldigt gammal innan du tagit dig igen med en gaffel. Jag ska se om jag kan ordna lite dynamit till dig och skicka någon av mina finska vänner att hjälpa dig. Hoppas du har något kudde eller nått du kan gömma dig under när smällen kommer, så du inte far iväg endå längre bort ifrån oss.

Kramiz

Lotta sa...

hallå Vilken dräda otur att hamna i famnen på abbedissan.
Jag riktigt ser hur du trycker ner henne i gräset.
Lyckan var kort.
Jag hoppas verkligen att du finner en flyktväg
Gör som tomten ta skorstenen.

Vet du vad jag fick se. Du har fallit bort ur mitt register för dem jag följer.
Jag får snabbt fixa till det.Kan det ha blivit när det strulade så med Blogger.
Testa rådet men för guds skull fastna inte.
Underbar blogg med helt suveräna bilder.
Kram på dig vår egen stora författare här i bloggvärlden.

Skriv en bok jag köper den på studs men då skall den vara precis så som du skriver här.Hur kul som helst.
Kramizzz på dig

Hantverkarglädje sa...

Ja se här flödar fantasin. Du borde skriva en bok. Lycka till på din fortsatta flykt.

Bengts fotoblogg sa...

Jättebra bilder och trevlig text.

ansepanse sa...

vilka hiskeliga äventyr du är med om :) du skulle haft med mig så skulle jag översatt finskan åt dig :)
bamsekramar

Marina sa...

Läckra bilder till en ännu läckrare text...

Fjällripan sa...

Var i all sin dar har du hamnat! Spännande värre :)Du är ju fenomenal på att skriva. Fina bilder bjuder du också på...Ha det så bra som du kan...

agnetha sa...

Men var har du hamnat? Trodde du var på semester med gubben din i husbilen. Men nu blir jag tveksam. Ska jag ringa 112? Men föresten de bryr sig nog inte. Det har jag hört på nyheterna. Du får nog stå ut där i din lånta stuga. När kommer du hem igen då?
Fina foton kan du ialla fall fixa till det där du är. Å internetuppkopploíng finns det visst oxå. Ha ha ha .....

BP sa...

Läste inlägget på Roslagsbanan på vägen hem från jobbet. Måste säga att du underhöll mig hela vägen hem. Herregud du är så himla bra!!! Å dina bilder är som vanligt enastående och prick i till storyn. Du har verkligen en gåva att skriva texter där läsaren fångas i skräckblandad förtjusning. Din fantasi och förmåga att skriva är helt enkelt unik.

PS. Med detta sagt så hoppas jag att du inte får livstid - men åt andra sidan så verkar du ju har viss kontakt med omvärlden;-) DS

Unknown sa...

Ääääälskar dina bloggar! Men det visste du väl redan tidigare...

Bettan sa...

Hur ska detta sluta, väntar med spänning på fortsättningen. Hur ska det gå, bilden på abbedissan är nästan lite kuslig. Kommer jag kunna sova inatt eller kommer jag drömma om Rantamors väg tillbaka till Rantafar. I min dröm blir det i alla fall ett lyckligt slut :)

Pysselfarmor sa...

men ojdå du hann ändå ta en apelsin hos mig till mellanmål
;-)

säg abrakadabra ve å fasa så kanske tanten försvinner

Beppan sa...

Attans att du skulle landa i famnen på käringen... Eller kanske tur - för då får vi läsa mer om dina äventyr i österled...:-)

Ja du - torskfisket här skulle du gilla. Planerade för fisketur ikväll igen men fick ge upp för att det blåste för mycket för vår lilla båt Sån´t händer också.

Kerstin sa...

Jag sa det igår och jag säger det igen: Dags att skriva en bok, Ranatamor. Du har ju förmågan och ska du ändå sitta inlåst har du hur mycket tid som helst.
Oroa dig inte för språket, jag kan korrläsa. :)
Ha det gott nu och fortsätt kolla bakåt, abbedissan är nog inte att leka med.