OS elden slocknade....

Kändes ju nästa som att OS elden slocknade när slutsignalen ljöd i Tre Kronors match. Kvar satt en helt slut, och tom hockeytokig gubbe, som nyss hade jublat åt att Lejonen vunnit sin match, och nu satt å svor över en svensk förlust. Förstår att hans känslor, efter en nästan sömnlös natt, gick överstyr. Inga vackra ord. Inga långa meningar. Det kommer mera korta svenska och finska kraftuttryck, och plötsligt kliver han ur fotöljen och säger...jag går å lägger mig. Och jag förstår...okey okey...

Attans vad tyst det blev. Jag bestämmer mig för att gå en långpromenad för att inte störa DEN sömnen, litar inte på att sinnet kan rinna över om jag lyckas väcka han. Solen skiner ute och det syns inte ett spår av en förlust....livet har nog fortsatt, tack å lov.

Och när jag kommer hem har hockeygubben vaknat och ser rätt samlad ut, låter honom prata av sig..men aktar mig för att säga att det ordnar sig.....för det är ju precis det d inte gör.

Men det är rätt skönt att vi för länge sen har bestämt att man alltid vad det än är, bara får deppa en dag, sen ska man släppa det, och det för att det kommer nya bekymmer imorron.... eller kanske en glädje...

Nu skall vi kolla om det blir några medaljer ikväll, stafetten igår kväll var ju grym.

Ha en bra kväll och kom ihåg att imorron har vi slutat deppa.

Tjingeling.