fredag 19 februari 2010

Stolthet.

Stoltheten när jag blev mormor var en öveväldig , varm känsla av så många olika känslor, som exploderade och stolthet, ja jag är så stolt över att vara "mommo" till denna lilla juvel. Och stoltheten att veta att jag är "medbrottsling"...hade inte vi funnits, hade inte vår dotter funnits och inte lilla C heller.
Stoltheten har jag känt när jag hållit våra tre barn i famnen, nyfödda, skrikande och alldeles underbara.
Stolt är jag över kärleken till min Jakobstadbo.
Stoltheten när jag fiskar och lyckas drilla och landa fisken.
Jag är en stolthetens människa.

8 kommentarer:

Rantis sa...

Heja heja...
du kunde ju själv....
Bravo!!!!

Kjell E sa...

Förstår din stolthet över den klimpen.
Barnbarn är något särskilt.
Har det som kategori på min blogg.

Maria sa...

Jag förstår verkligen din stolhet till lilla C. en sån söt liten krabat:)
Ha en trevlig helg!

Husbilen Credo sa...

Hejsan!
Förstår din stolthet över dina barn och barnbarn. Man får fjärillar i magen bara av att tänka på barnbarnen. Härligt foto på lilla killen.

Tack för dina ord hos mig.
Jag har tre undebara barnbarn.
Ha en skön helg
LottaM

Marie sa...

Härligt att känna så. Lilla C är ju bedårande.

Maria Berg sa...

Vilken känsla med barnbarn och som moffa rockar loss - tur han inte hoppade.

tack för komplimanegn att min dukning kunde jämföras med nobelmiddagen.
Trevlig helg, MB

Veronica sa...

Det är verkligen något att vara stolt över !!! =)

sinneskatten sa...

Den stolthetne kan man känna rakt igenom datorn.
Men visst har man alla rätt att vara stolt över sina barn o barnbarn.