Lite söndagsfunderingar....

I gårkväll tände Rantafar den lilla lyktan, som vi gör varje år till alla helgonsdag,
och då brukar jag låta mina tankar gå till min pappa som blev en utav prostatacancerns offer.
Och i år tänkte jag på hur han var som pappa, och hur man kan vara som pappa nu år 2000.
Då när jag växte upp fanns inte mycket till närkontakt, och när det var närkontakt så
var det oftast i uppfostrings syfte.
Då skulle papporna jobba, och att göra nånting i hemmet som att städa eller göra mat,
fanns nog inte, och var nog inget jobb ansågs det, inte ens ladugårdsarbetet var ett pappa jobb.
Jag tror inte att det funderades alls på rollerna att vara pappa eller mamma,
ingen skulle den tiden gått utanför rollerna.
Det bara var så, men så här idag kan jag verkligen sakna att jag nog aldrig har känt
att pappa var närvarande under min uppväxt,
inte som dom är idag, när jag ser på sonen och deras två småkillar, hur närvarande deras pappa är, och då känner jag saknaden av att jag aldrig fått vara så nära min pappa.

Vad gjorde Rantamor mera igårkväll.
Jo bakade saffransbullar.
Rantafar beställde pizza, och när jag ändå skulle baka pizza så blev det bullar också.

Idag har det varit en mulen kulen söndag i Nordmaling,
vi tog en promenad,

och ute i skogen vid Kärleksudden hade några familjer samlats  och tänt en brasa
såg mysigt ut.

Rantafar vände och gick hemöver,
hans hosta och astma gillade nog inte det gråa tunga vädret.

Jag och Nikon fortsatte vår promenad.

Så mycket att fotografera hittade jag inte, men klart var att jag klickade upp
"en filmrulle..."

Och det roliga är att jag nästan är hemma när denna skylt visar att jag är
just på hemvägen....

Medan jag kollade mina foton.... och lade upp bloggen så kollar Rantafar
på tv-pucken, och Västertoppen vinner....GRATTIS till killarna, duktiga.

Tjingelingen från Rantamor.

"kom ihåg att ordet "spara" i en annons
är bara för att locka dig att spendera..."

PICKKALAKAN !!!!

I morse såg vår frukostfil ut sådär, med en massa goda färska bär som vi plockade igår.
Makalöst....
var det inte, för Rantafars maka var ju med vid frukosten,
men det var då underbart gott.

Efter frukosten bestämmer jag mig för att baka,
ska ju ha lite olika gäster till helgen nu, nästa vecka och därpåkommen helg.
Klart som fan att jag måste baka något gott till kaffet.

Börjar med Lejontassar,
lite stuk av kubb men ändå inte...
ska skriva recept på min Matbibel ikväll, verkligen sommarlättgjorda.

Sen degade jag till en kalldeg till bullar,
snodde ihop dom och plötsligt doftade det nybakt i Rantamors kök.
Rantafar svansade runtikring mig och tyckte att det var en bra dag,
och provsmakade gärna, alldeles som en expert jury.

I kväll grävde jag sakta och andaktfullt fram våra alldeles första "nypärer"...
alla ni som ätit dom första små, små pärer från eget land vet, hur andaktsfullt det är,
och hur man njuter....

Men nu kommer det som nog inte många i Sverige känner till,
iallafall inte till namnet på delikatessen....
"Pickkalakan"...
Ett måste med den första goda potatisen,
och det är smör och lök i en kopp, och så häller man av potatisvattnet över.
Saltar vid behov.
Ner med pärerna bara och ät med sked...
min Rantafars alldeles underbara delikatess.

Vi åt å vi njöt, och jag stekte köttfärsbiff till.
Behöver jag ens skriva att detta var makalöst....nej just d ja Rantamor var ju med,
det var underbart gott juh.

Vi tog efter Rantamors bak,
en tur ut på hjotronmossen på eftermiddagen.
Men det var så bortplockat, men vi gnidde ihopa ett par liter,
men avslutade när Rantafar tyckte att det började spänna i livmodern !!!!
av allt gående och plockande.
På kvinnor sitter ju livmodern frampå, det vet jag....

På tal om livmodern så hörde jag ett något roligt citat på tvn i dag när Norge-Island spelade,
någon utav tjejerna hade ont i nedre delen utav magen, sa reportern.
Är det i puppiluren dådå ???

Tjingelingen alla sommarmänniskor och alla mina underbara bloggläsare,
ni gör alla så att jag vill blogga vidare,
ni är makalösa....eller???