Visar inlägg med etikett Honningsvåg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Honningsvåg. Visa alla inlägg

onsdag 22 juli 2015

In i molnen och mot Nordkapp drar Kotte, Rantamor å Rantafar.

Vi fortsätter vår vackra drömresa mot Honningsvåg,
och landskap och natur blir inte sämre, men något kyligare eftersom vi närmar oss Atlanten.
Men vädret kan vi inte klaga på, och Kottebobil rullar på.
Här uppe på kalfjället finns då ingen trängsel bland dom boende,
men en otrolig utsikt har dom som bor där.
Fjorden börjar dra ihop sig med Atlanten och jag fortsätter att ta bilder genom vindrutan,
eftersom det är livsfarligt att stanna vid vägen om det inte är en rastplats.
Det är ju vägen upp till Nordkapp vi kör, och det är kolonner av husbilar, bussar, bilar och motorcyklister.
Dom många vackra sjöarna får det att svida lite extra i livmodern....
Nu tycker jag att det är på sin plats att Kottebobil får komma med på en bild,
vi är så nöjda med den "nya" bobilen och saknar inte Leffe som säkert har det bra med sin lilla familj, som förövrigt är nere i Göteborg.
Titta vilken fin liten grön ö där ute, som en tyrolerhatt !!!
Den här tunneln kallas för Nordkappstunneln och är sju kilometer lång.
Går in i ett berg och sen sluttar det rakt ned under fjorden 220 meter under vattnet.
Sen uppåt igen och in i ett nytt berg.
Märkligt hur dom kan bygga, förut åkte man bilfärja över innan tunneln byggdes.
Det går över mitt klena förstånd hur man kan bygga en tunnel under havet, i sju kilometer.
Man får inte lida av nå större fobier när man vistas på vägarna i NordNorge.
I Honningsvåg hittade vi igen en Hurtigruttfärja, där passagerare lastats
in i buss upp till Nordkapp.
Vi åker vidare upp mot vårt mål som naturligtvis också bara måste bli Nordkapp,
och vägen upp är om det går ändå smalare, och brant uppför så Kottebobil kämpar,
Rantamor kämpar...oj,oj,oj,oj orgasmerna duggar lika tätt som tonårsbrunst.
Men vad i hela friden möter vi nu ???
Moln !!
Nu är vi högt uppe må ni tro, det är så man kan höra änglarna fisa.
Och det är nu dramatiken börjar,
men upplösningen får ni vänta på till nästa blogginlägg,
nu ska jag ta en tur med Nikon och Rantafar,
Ryggen som kukat ur, behöver få sig en promenad.

Tjingelingen vänner fortsättning följer.