Från den traditionella farsdags-slipsen till pungdeo....

Måste bara ta ett kort på mitt torkade trattkantarell förråd,
Rantafar påstår att det är mitt knarkskåp...hahaha
Men nu är ju faran den, att jag bara får gå i skogen , men inte plocka nå mera trattisar,
alltså plockförbud !!
Älskar ju just det där med att traska i skogen på hösten, men hur i hela friden går man i skogen om jag måste blunda...kommer väl att gå rakt in i nån storbjörn som ännu inte vintersomnat.
Leka blindbock i skogen...är inte att leka med.

I helgen passade jag på att göra en riktig höstgryta av älgkött,
långkok i höstmörkret.

Samtidigt kokade jag lite tranbär/aroniabär chutney med lite stark chili i,
gott till kött.

Så nu finns en burk i kylen bara att servera.

Söndagen tog vi en promenad, inget trattisplock, utmed havet,
och det fuktiga höstvädret hade lämnat små pärlor i gräset.

Och så här vackert var det inte utomhus idag här i Nordmaling, det har regnat
och varit hurvigt och blåsigt, så vi bestämde en inomhus dag.
Då passade jag på att städa badrummet uppe, och plockade bort en massa onödiga "skvättar" som hade blivit kvar i badrumsskåpet.
Vad man kan samla på sig, en massa onödigt, och produkter från apoteket som redan hade ett utgångsdatum,bara att pytsa tillbaka till apoteket.
När jag hittade gamla deo`n som jag slängde,
så kom jag att tänka på vad dom pratade om på söndagen på nyhetsmorgon,
farsdagspresenter, och då handlade det inte om en slips till far utan
hör å häpnad ...
en pungdeo till far.
Jag såg genast Rantafar i en konstig ställning rolla pungen, och bröt ihop av skratt.
Nu visade det sig att det var i spray-form...men ändå jag visste inte ens att det fanns något som heter pungdeo, men nu skall jag minsann börja spana lite i hyllorna,
men jag tror ju knappast att Ica i Nordmaling saluför pungdeo !!!

I allafall så har jag ordning och reda i badrumsskåpet nu,
och plats för några nya produkter !!!
= )  = )
Tjingelingen från Rantamor.

Nu är det allt lite synd om Rantamor !!!

Det här nakna trädet, som jag idag hittade ute på myren, får nog illustrera hur jag har känt mig dom senaste dagarna.
Det har varit sådär "tycka synd om mig" dagar,
började i lördags med värk i hela storkroppen, som utlöste feberfrossa hos en klen Rantamor.
Säkert någon elak förkylningsbacill som har fastnat på mig.
Attans, attans...

Har inte ens orkat sätta mig vid datorn, eller haft lust, jag har rasat ihop vågrätt och försökt att vila igen mig, och tycka synd om mig...
Och Rantafar han drog till skogs igår och kom hem med tranbär,
så idag beslöt jag mig för att följa med och fotografera lite, medan Rantafar hoppade runt på myren.

Såg att det fanns gott om frostnupna blåbär kvar,
i år behöver inte björnarna gå i ide med tom magen iallafall.

Och så plötsligt i en rotvälta, så hittar jag ett hjärta,
jag visste ju att naturen och skogen älskade mig, och hade saknat mig.
Tack, jag blev riktigt rörd.

Frosten nyper till ordentligt just nu på nätterna, och mången bilrutor skrapas,
fingrar som frysen, och en å annan står å svär över att det är så kallt.

Och visst är det kallt, nu är det nog dags att vika ihop kortböxan och linnet,
och gräva fram dom varma kläderna och vantar och mössa.
Inte för att jag gillar det, men jag gillar heller inte att frysa.

Nu gäller det att leta reda på Rantafar...
haaaallååå... Raaantafaaaar...
ser ni en lite blå prick längst till höger, det är min fina Rantafar det som plockar tranbär.

Och det finns rätt gott om tranbär i år, nyttiga och tvärsura är dom,
men goda att koka chutney på, eller att ha på frukostfilen,
och just nu i förkylningstider är dom nog bra att gnaga på, undrar om man kunde torka dom och äta dom som godis...det måste jag googla på.

Ja nu vet ni ju varför det varit lite tyst på min blogg,
någon kanske har trott att jag var bjuden på dop i söndags när "prins Nisse" blev döpt,
näe det var ju så privat stod det i aftonbladet,
så privat att det sändes i svt tillåmed !!!
Men äsch nu ska jag inte ondgöra mig över detta med kungahuset.
Men jag hörde något kul om när Madde låg med värkar på BB
och en barnmorska kom in å frågade henne
"ha slemproppen gått???"
"näe, svarar Madde, han kommer strax, han gick bara ut till bilen och skulle hämta något..."
= )  = )
Men nu är lilla Nisseprinsen döpt, högljutt och högtidligt !!
Läste i kvällstidningen att "slemproppen" gick på Stureplan och tog sig några rejäla på söndagkvällen efter dopet...snyggt !!

Nej nu låter jag bitter och lite elak, ja det gör jag verkligen,
så jag avslutar min blogg här och nu ikväll, skall kolla vad ni andra har att skriva om idag.

Tjingelingen från en klen Rantamor.

Lite söndagsfunderingar....

I gårkväll tände Rantafar den lilla lyktan, som vi gör varje år till alla helgonsdag,
och då brukar jag låta mina tankar gå till min pappa som blev en utav prostatacancerns offer.
Och i år tänkte jag på hur han var som pappa, och hur man kan vara som pappa nu år 2000.
Då när jag växte upp fanns inte mycket till närkontakt, och när det var närkontakt så
var det oftast i uppfostrings syfte.
Då skulle papporna jobba, och att göra nånting i hemmet som att städa eller göra mat,
fanns nog inte, och var nog inget jobb ansågs det, inte ens ladugårdsarbetet var ett pappa jobb.
Jag tror inte att det funderades alls på rollerna att vara pappa eller mamma,
ingen skulle den tiden gått utanför rollerna.
Det bara var så, men så här idag kan jag verkligen sakna att jag nog aldrig har känt
att pappa var närvarande under min uppväxt,
inte som dom är idag, när jag ser på sonen och deras två småkillar, hur närvarande deras pappa är, och då känner jag saknaden av att jag aldrig fått vara så nära min pappa.

Vad gjorde Rantamor mera igårkväll.
Jo bakade saffransbullar.
Rantafar beställde pizza, och när jag ändå skulle baka pizza så blev det bullar också.

Idag har det varit en mulen kulen söndag i Nordmaling,
vi tog en promenad,

och ute i skogen vid Kärleksudden hade några familjer samlats  och tänt en brasa
såg mysigt ut.

Rantafar vände och gick hemöver,
hans hosta och astma gillade nog inte det gråa tunga vädret.

Jag och Nikon fortsatte vår promenad.

Så mycket att fotografera hittade jag inte, men klart var att jag klickade upp
"en filmrulle..."

Och det roliga är att jag nästan är hemma när denna skylt visar att jag är
just på hemvägen....

Medan jag kollade mina foton.... och lade upp bloggen så kollar Rantafar
på tv-pucken, och Västertoppen vinner....GRATTIS till killarna, duktiga.

Tjingelingen från Rantamor.

"kom ihåg att ordet "spara" i en annons
är bara för att locka dig att spendera..."

Det är allt höst i Rantamors buske...

Det brinner verkligen i busken just nu,
och det är inte Moses brinnande buske, och inte Rantamors heller,
den är bara så där lagomt ljummen för att inte framkalla någon blåskatarr.
Nej det är Aroniabuskarna som riktigt brinner ute i höstvädret,

så innan blåsten och frosten kommer och tar alla vackra löv,
så passade jag på att, trots regnet idag , att trycka in Nikon i busken.

Hade lämnat några bär kvar till koltrasten, vill ju att han ska få något
ätbart när han kommer och hoppar runt, och slänger löven omkring under buskarna.

Hittade också några nypon på hösttrötta rosbuskar.

Det är onsdag, och jag hostar å kraxar fortfarande , men inte lika mycket så
snart är jag nog på banan igen.
Rantafar sitter å tittar på damfotboll,
och kikar alltsomofta på text-tv och hockeyresultat....
Allt känns tryggt och igenkännande, som att jag upplevt allt förut.

Tjingeligen från en höstfotande Rantamor.

" dom gamla tror att dom kan allt,
dom medelålders misstror allt
 dom unga tror dom vet allt...."
=)  =)

Pippifågelfyllefest och fredagsmys....

Igår gick Rantafar och jag en promenad, inga konstigheter med det kanske,
men våra promenader brukar ju som bara vara raka spåret in i skogen, eller ut på myren,
men nu gick vi som civiliserade människor utefter havspromenaden "Puttes väg".
Fångade några vackra höstlöv som fortfarande hängde sig krampaktigt kvar,
"våga vägra släppa sig"...hahaha... ja det är ju då inte som här innomhus,
för här släpps det lite hur som haver. =)

Vi såg halvstora pippifåglar som var helt orädda...
Rantafar tror att dom kallas Tallbit...
Vackra var dom iallafall, och inte ens Rantamor lyckades skrämma dom.

Men nog kan jag tycka att november är en vemodig månad ändå...
allt bara dör i naturen, blir brunt och grått...

Men kolla där hänger visst en vita dunbollar kvar, lite sött å vackert,
lite som spunnet socker.

Men trots att allt bara dukar under för hösten och vintern, så är det bra konstigt att det ändå finns liv kvar därunder, och när våren kommer så spirar det igen,
och allt blir grönt och skönt.
Naturens under.

Har ni sett hur fåglarna bara lämnat sitt middagsbord, utan att duka av och slänga resterna,
näe dom drog nog iväg till nästa restaurang och tömde förrådet.
Och sådana massor av rönnbär som det har funnits iår så har nog sidensvansarna
(vilket konstigt ord för en fågelart..) fått äta sig mätta iår.
Kanske var bärena lite jästa, så pippifåglarna blev lite på vingen, därför det ser lite stökigt ut....

Och på en utav stenarna hittade jag en kyckling...
visst ser ni den också ????

Avslutar med ett foto från en riktigt mulen himmel från Järnäs,
gillar när det blir ovädersmoln som hänger sig hotfullt ned, och i dom där molnen döljer sig nog snö, skulle jag tro.
Nu är det fredag eftermiddag, och det ska bli fredagsmys med Colin ikväll,
ska göra lite taccobuffè, och så har jag köpt sex-pack julmust,
och ett par godispåsar slank allt med i varukorgen...så det blir fest å mums.
Colin och jag ska göra "mellodockor", och moffa ska se på hockey.

Ha nu en underbar fredagkväll alla bloggvänner, det tänker jag ha.
Tjingelingen !!!

"ett sådant underbart liv jag har levt,
jag önskar bara att jag begripit det tidigare..."