 |
| Knut, i dag är det tjugondaknut och då ska julen ut. Jag och Rantafar städade ju ut julen, och tomten, redan i fredags, men när jag kollade ut i morse, så tro om inte tomten hade tjurat ihop på trappen. Bara luvan som stod upp ur snön. Det är då inte mycket go i tomten nu för tiden, förrivärlden då plumsade dom på i djupsnön, då var det jävlaranamma, men nu när dom städas ut, ja då sätter dom sig på brokvist trappen och bara tjurar ihop. Tur han hade luva på så att vi inte skottade bort han, näe nu får jag väl ta hand om han och se till att han får komma in i värmen igen. Idag var jag ut å lufta lungorna efter allt hostande å snörvlande, och jag kom snabbt på att konditionen var nere på noll. Hade någon kommit med en mikrofon under näsan på mig, och frågat hur jag tyckte att det kändes, hade jag nog med tårar i rösten sagt som Kalla, är jag inte bättre än så här har jag inget att göra i motionsspåret..... Men det är bara att kämpa på nu, kan ju bara bli bättre. |
 |
| Det har varit upp å ned här just nu, så mycket som händer runtomkring oss som är så svårt att förstå. En människa som är mitt i livet, som bara inte finns hos oss mera. Bara så svårt att förstå. Var någonstans tappade han greppet om livet, eller när, och varför ?? Vi som var grannar borde ju ha förstått, vi borde ha sett, ett enda litet tecken på den bottenlösa förtvivlan som fanns så nära oss.... Jag hoppas det finns ett svar någonstans för hans familj, hans barn och att dom inte måste sitta där med skuld och fundera varför !! |
 |
| Så skört livet är. Och när allt kommer så nära blir man bara lessen, och så kommer tankarna , kunde vi runt omkring ha gjort något ?? Vi kanske borde bli bättre på att ta hand om varann, att verkligen se hur våra grannar mår. Men jag tror att det är svårt att se , svårt att förstå, och vi vill ju inte vara nyfikna och fråga och undra. Man vill ju tro att alla har det bra. Usch det här blev ingen trevlig blogg denna kväll, men jag tror att jag måste skriva av mig för att komma vidare. Någonstans fastnar jag ofta känslomässigt när något hemskt och ofattbart händer så nära inpå. Ta hand om varann. Tjingelingen från Rantamor. |
