Bröllopsdag, utflykt, matporr och en fundersam präst....

Så blir det höst och då blir det som också vår bröllopsdag.
47år har vi varit gifta,
år av mycket skratt och mycket kärlek, men också år av sjukdomar och motgångar.
Men vi har ju som alltid rest oss starka, och alltid, alltid funnits där för varann.
Vi tar inte varann för givet, att vi bara ska finnas där för varann alltid,
vi lever verkligen dom dagar vi finns, för ingen av oss kan garantera att vi finns här imorgon,
eller nästa vecka.
Men dom dagar vi får lever vi som att vi aldrig skulle lämna varann.
Humorn och kärleken till naturen finns där så nära oss hela tiden,

så därför också denna krispiga höstdag i mitten på november så packar vi ryggsäcken med kaffe och äggmackor och åker ut till havet.
Till Järnäsklubb där vi brukar njuta.
Och det är en så vacker dag, lite kyligt men ljuset är så otroligt vackert över havet.

Himlen och havet är verkligen i harmoni med varann denna dag.

Vi sitter länge och njuter av varann, vi njuter av stillheten över havet, av att naturen är så underbar,
sen dricker vi kaffe och äter äggmackan, det här är vi det !!
När vi börjar bli lite frössna så packar vi ihopa ryggan och vandrar till bilen och åker hemöver.

Rantafar köper röda vackra rosor till mig och en flaska vitt...

och det vita öringsvinet passar ju ypperligt till den meny som speglar vårt liv lite.
En sotad stekt havsöringsfilè , stekta morötter och en kall sås med ägg.
Heta räkor som stekt i olja och chili, och lite sikrom med picklad lök...
Som bekant tycker vi om god mat, och det här var gott,
lite bubbel rann också ned och vi satt hela kvällen och surrade gamla minnen.

Mindes bröllopet , vi var 17-18 år och gravid,
och jag kommer inte ihåg alls vad prästskrället babblade om för jag var fruktansvärt kissnödig !!
Hade på order av blivande svärmor fått på min lott att bjuda prästen på kaffe efteråt,
och jag hasplade ur mig precis det....
men sa aldrig var vi höll till,
prästen kom aldrig, och nu har han nog fått vingar...tror jag...och svävar runt och funderar vars det där jäkla kaffet och bröllopstårtan blev av ???

Så det kan bli.
Men det blev ett fint äktenskap av det hela,
tre graviditeter och tre älskade barn har vi, och nu också tre älskade barnbarn.

Tjingelingen från en kissnödig Rantamor, för nu har jag suttit här vid datorn en stund.
Väntar på "bytt är bytt" på tv, ett program jag gillar...
Ha det gott alla !!

Den som skrev att det gör ont när knoppar brista, har nog aldrig haft ryggskott.....

Känns som många dagar sedan jag öppnade datorn nu,
ja inte sen vi hade bröllopsdagen, och vi var en sväng ut i skogen för att hitta lite av höstens sista vackra trattkantareller till vår tre rättersmiddag inför lördagskvällen.
Det hela slutade inte lyckligt med en bröllopsnatt med sidenlakan precis,
utan det slutade med ett ryggskott jag aldrig varit med om.
Det däckade mig i sängen i fyra dagar, då jag hade så ont att jag skrek...
men jag fick det , jag googlade, dom första dagarna fick man skrika och svära stod det.
Igår var jag upp på benen och började min väg tillbaka,
jag har ju alla verktyg, min ryggbänk där jag hänger, min spikmatta och värmekudde,
sen har jag kört små promenader runt om i radhuset.
Så eländig man känner sig i en svettig säng när man knappt tar sig upp,
då kan man verkligen känna hur det är att vara rejält pissanödig och ha en mil till toaletten.
Alltså den som skrev..."det gör ont när knoppar brister...."
hade nog fan aldrig åkt på ryggskott.!!!
Knoppjävlar som brister....puh !!!
Att föda barn kändes som ett nöje just då, och jag tänkte verkligen klämma fram en lillebror till ungarna, men fick bara till en brakskit !!
Lika bra det för vad hade annars kommit ut, något stentroll kanske.

Men nu börjar jag vara lite på banan igen, även om det tar sin tid,
och Rantafar har tagit väl hand om mig där jag legat på övrebotten å donderat.
I världen har jag följt all ondska som fått fritt spelrum,
och det känns verkligen att ondskan håller på att gnaga hål på vår trygghet,
och vår vackra värld.
Kvar blir så mycket sorg och så mycket rädsla.

Vintern håller också på att ta sitt grepp om naturen, och runt omkring oss börjar julens
förberedelser med utegranar och julljus i fönsterna.
Ikväll ska jag börja med att läsa ikapp lite på alla bloggar,
men nu är det dags att jag går å hänger mig !!!

Tjingelingen från Rantamor.

En pissnödig Rantamor gifte sig för 45 år sen....

I går kom finaste Rantafar hem från ett bankbesök för föreningen,
och såg lurig ut och räckte fram en bukett med rosor.
Sammetsrosor för kärleken, rosor för kärleken och Rantafar för kärleken....
Suck vad detta blir bara kärlek...och lite mera kärlek.
Ni vet ju imorron är det ju just 45år av kärlek,
va konstigt egentligen, att en pissnödig Rantamor vid ett altare lovade evig kärlek till Rantafar, och hade inte en aning om vad hon lovade !!!
Inte fan visste jag vad ett långt liv var då, när jag var 17 år ung, nästan gift, nästan mamma, och nästan familj, familj jag kunde bara smaka på ordet familj och huvudet blev totalt urblåst.
Herregud en liten tjej, gravid och tokkär i en Jakobstadsbo, trevlig och rätt gullig.
Fattar ni hur livet ser ut i en liten tjejs huvud från landet,
gravid, måste absolut gifta sig,
kär som aldrig förr...inte mycket att jämföra med,
en tjej som aldrig ens haft en fylla, aldrig ens haft ett kärleksförhållande att jämföra med...
Men nu var det allvar, prästen frågade den pissnödiga lantortstjejen om hon ville älska...
klart hon ville...jaaaa (innan jag pissar på mig)

Och idag näe vänta nu, imorron är det 45 år sen.
Älskar fortfarande denna Jakobstadsbo, denna Rantafar,
som nu också är min alldeles bästa vän.

Vi kommer nog inte alltid överrens....
men vi tänker idag väldigt skrämmande lika..

Och våra intressen är ju så lika, vi njuter av samma saker.

Vi frotterar oss i fjällens otroliga natur,
där kan vi verkligen försvinna in i varandra och komma ut som en å samma människa.

Vi har verkligen knutit ihop våra liv, och håller kärleken vid liv utav våra gemensamma naturupplevelser.

Kan inte låta bli att lägga upp detta foto som jag smytog i bobilen i sommar, av ett par som jag verkligen vet att detta måste bara vara tomtefar och mor....

Kvällen avslutas med mina otroligt vackra rosor,
och nu ska ni inte tro att att Rantafar ligger här å slickar mina fötter,
nej han är uppe på övrebotten och ser hockey.
Kärleken rår inte på hockey, kärleken står tillbaka för just hockeyn...
kärleken är god men inte hockeyfri....
kärleken är inte avundsjuk, kärleken fodrar inte ett liv,
kärleken är bara underbar....
45 år är en jävla massa år, men vi trivs med varandra och kommer nog att knata på år till,
och numera är jag ju nypissad....och hockeystark !!

Tjingelingen från Rantamor....

Bara lite på kanterna....

När vi hämtade Colin på skolan i onsdags, så satt vi ute i bilen å kunde konstatera att...
oj vad dessa 7 år med Colin har gått fort.
Och första året, av många i skolan, och av studier finns framför killen,
och när han sitter i baksätet och vi åkte mot Tomtebo så frågade jag vad han vill bli när han blir stor...
"du blir nog en professor..."fyller Moffa i.
"Näe, säger Colin, jag kan inte bli någon professor, för en
professor har inget hår längst uppe på huvudet, bara lite på kanterna..."
Så nu vet vi det....bara lite på kanterna...hahaha.
"nej jag ska nog köra glassbilen...tror jag" säger killen.
Alltid något när man inte uppfyller en professorsutbildning !!!
=)  =)  =)

Måste passa på att tacka för alla gratulationerna på vår bröllopsdag,
åren går och det finns många trådar genom vårt liv,
och vi försöker att suga ut allt det gottaste, det som vi tycker gör livet stort och intressant.
Finns så mycket i livet att glädjas åt,
att vi sällan hinner ha tråkigt.

Fast ibland balanserar även vi på en smal tråd,
och beträder livet på egen risk.
Men finner man den människa, som är fullkomlig, då har man också förmodligen funnit en människa som inte talar sanning.

Ibland är vi så nyfikna på att glänta på en ny dörr,
vad finns där bakom, nya utmaningar, nya vänner och underbara upplevelser
Och skulle vi bli riktigt besvikna, så stänger vi den dörren och

kikar bara genom nyckelhålet av nyfikenhet, och så tassar vi vidare i livet,
för vidare i livet vill vi, för att få uppleva flera dagar att fira tillsammans.

Onödiga tankar, elaka tankar och alla världens orättvisor,
skulle jag bara vilja kasta i en tunna,
för det är ju sådant som blir energitjuvar i livet.

Fredagkväll på Maskros, och vi är särbos, Rantafar och jag, men när Sverige kör igång fotbollsmatchen då bli vi nog allt stugbo igen.

Tjingelingen och en trevlig kväll önskar Rantamor.

" titta aldrig ned på någon annan,
annat än om du håller på att hjälpa upp någon..."

Ensam blir jag bara till av ett kaos.....

Tänk att få rosor en dag i november...den fjortonde, och tio röda rosor så underbart vackra,
han Rantafar är då bara så underbart underbar...
samlar poäng inför kvällen...hihihihi

Som att det inte var nog med rosor så kom han med en skumpa som var bara så god,
vi började med den redan till lunch, där jag kokade en räksoppa på räkskal...
och olivbröd till å så denna goda skumpidumpa som gjorde att vi fick lite susibollen redan vid tvåtiden...men vi vilade lite inför kvällen....

och det gjorde också korken till flaskan som sprätte ut som en kanon....

Vi som hade tänkt vara ute på havet denna dag, var så glad att vi var där igår...
idag var det grått och lite regn...inte en solglimt och inte ett dugg att vi ville....
men man vet aldrig imorron, vad det blir för väder och vad vi hittar på.

Ikväll blev det en riktig gourmè middag med en rotsaksgratäng från Salmingskokbok...
och en Renfilè stekt på Rantamorsvis..
och en rödvins/svartvinbärs/sås som hade reducerat i en timme på spisen...
den var fantastiskt god (nu skryter jag allt)
en chutney till på hjortonåtranbär.....

Vinet behövdes inte skämmes för sig, dom sju synderna funkar alltid....
den åttonde synden har vi hamnat i just nu....matcoman !!!!

En bara underbar kväll, och dag, då vi har kommit underfund med att vi har fått ännu ett år tillsammans, det är inte så självklart, så mycket kan göra detta år till ett helvete,
vi kan mista varann....det allra värsta...
vi kan bli sjuk och mista varandra fastän vi finns där bredvid varann...
vi är så väl medveten om att vi har det så bra...kan sträcka ut en hand och vidröra varann,
säga att vi älskar och älska...
finnas bara för oss...
Rantafar jag älskar dig så....(nu låter jag som dom kungligavärstingar...)
och önskar så många år ännu tillsammans..

Tillsammans är vi ett stort universum
ensam skulle jag bara ha ett ben
en arm
ensam skulle jag bara bli till
av ett kaos av livsbitar...
Tillsammans är vi så starka.

Tjingelingen från Rantamor som har sin fyrtitvådje bröllopsdag...

Bröllopsdag .

Onsdagens Tema är korsande, och det passar mig bra idag,
eftersom jag och fina Rantafar har bröllopsdag idag.
42 år sen vi vandrade upp till prästen på skakande ben, minns absolut inte ett ord av vad prästen sa, men jag minns att vi båda sa ja, och så pinnade vi iväg ut ur kyrkan,
och in i vuxenlivet bara sjutton å arton år gamla, och med ett litet kärleksbarn växande i magen.
Och "gunåde" om vi inte hade gift oss då hade jag blivit deporterad till Kina...
hemska tanke, jag hade ju inte fattat ett ord av som sades,
så jag trängde in min lilla flickkropp i svärmors korsett och såg rätt kissnödig ut,
under hela bröllopscermonin.
Men trots alla elaka tungor, och flinande ansikten...så fick dom långnäsa...
Idag är vi fortfarande gifta, och jag är så glad att just Rantafar KORSADE min väg,
att vi fann varann där på dansgolvet.
Alla dagar har ju inte varit solsken, men dom flesta dagar har en glädje, och galna upplevelser som näring för vårt liv.
Man måste ju alltid hjälpa till själv för att ett liv tillsammans ska bli långt, lyckligt och med sol,
och inte sitta å vänta att någon ska ordna det,
för något sådant finns inte inskrivet i något äktenskapsförord.
Och att leva nu och inte ta ut tråkigheter förrän dom kommer , är ett motto för oss.

Tjingelingen kolla mera som korsar varann HÄR.
Nu ska Rantafar och jag fira bröllopsdag !!!
En renfilè är framtagen...hihihi

Inte ens säljäveln kunde förstöra vår dag.....

En till bröllopsdag som inte Rantafar har glömt bort....
han har provtagning...och eftersom det är bröllopsdag så slänger dom in
en influensaspruta i armen på han me....
och sen besöker han ortens blombutik....
det blir tio röda rosor...
fina Rantafar...

Men va vill du göra idag på bröllopsdagen....frågar Rantafar...
tjaaa...havet vore inte helt fel... och lite fiske....
Varför blir inte våra barn förvånde....jo för att det är 41 år sen vi gifte oss...
och jag vill minnas att det är bara en av dom dagarna vi firat med att...
sova på hotell...
Knaust i Sundsvall...
Rantis hade strött rosblad i sängen....
och ni vill inte veta var dom rosbladen fanns på morronkvisten....***gapskratt***
annorlunda och trevlig upplevelse för oss.
Men nu till dagen...
vi kom oss ut på havet...lite väl sent...men kolla ljuset så vackert det är....
och himlen...otroligt vackert och vi njuter (igen)....
slänger nätena i havet...
och vem kommer då å grattar på bröllopsdagen...
jo säljäveln...
tack dådå....

Vi snor upp nätena fortare än prästen lämnade predikstolen...
för nu ska vi i land på en liten ö och äta bröllopsmeny...
grillad korv och en rötjutsskvätt i våra nya glas...
nu ska jag bara säga att rödtjutet inte var så gott till korven...
men man tager vad man haver....som Kajsa Björn sa **fniss**

Vi sitter där på ön och kommer ihåg en massa minnen....
jag är så ödmjuk... att vi fått 41 år tillsammans...
Rantafar sitter där bredvid mig och jag kan bara sträcka ut handen och nudda vid han...
lyckliga jag....
där sitter vi med stora otympliga flytoveraller på...
men jag känner mig så fin...med fina bästa Rantafar...
vill viska i hans öra...älskar dig...så att inte säljäveln hör.....
Vi puttrar hemåt...
men kommer överrens om att vi slänger nätena än en gång...
och sedärja 10 sikar som på ett snöre...

Med fisk följer ju lite jobb...
så vi tar ett strandhugg och rensar...
och plötsligt går solen ner...
nu redan klockan är inte ens tre på eftermiddagen...
men så är det och hela himlen sprakar i otroliga färger...
jag knäpper och knäpper foto efter foto....
ett sådant skådespel....och allt medans Rantafar rensar och filèar sik....

Nu skulle detta foto komma sist av alla...
men jag rör inte till det... för då blir allt bara skit, och det slutar med att jag svär....
men detta är Rantafars farsdagspresent som barnen och jag satsat till...
MackMyran special 07....
nu är ju dessa special inte något Rantafar har öppnat på ännu....
så det som är i glaset är en helt annan wiskey....

Ikväll blev det en liten bröllopsmeny....
en hemmakokt räksoppa med bubbel i....
champi-räkor och parmesanbröd till....
tack för bubblet.. C`s mamma, det var riktigt gott, nu sitter vi här och har lite matcoma....
lite trötta efter havsturen...
men lyckliga och galna...två lyckliga dårar.
Imorron är en ny dag...
ingen bröllopsdag...en vanlig tisdag.

Tjingelingen...inte ens säljäveln kunde förstöra vår dag.....