I morron är vi barnbarnsbakis igen, men dammet kommer att ligga stilla.

Vi fick besök i helgen, och ett kärt besök.
Den här grodan fick bara följa med som sängkompis till John Vilde,
som kom tillsammans med sin bror,

Vincent Lee som hade hunden som sängkompis.

Här kollar dom Farmor å Farfars familjepoträtt,
och pekar ut pappa och sina fastrar....

Men det där med familjefotografering är nog rätt tråkigt för två
växande bröder som upplevt paddornas tid...
Nu i år blir dom 6år och 4år , två så oskiljaktiga och snälla bröder som alltid månar om varann.

Vincent tyckte det var kul att hjälpa farmor i köket,
och just farmors korvsoppa gillar dom bröderna helskarpt.
många tummar där som värmer ett farmorshjärta.

Det har varit riktigt kyligt i helgen, men mamman rastade sina små killar,
och jag skickade ut kameran så att hon fick knäppa lite bilder,
medans vi fixade middagen och sen blev det en varm mysig bastu på allt detta....

Och en snöängel fixade John Vilde till också....

Inte mycket till snö här uppe i norr men tillräckligt för att svinga iväg lite kallsnö....

Lilla Vincent Lee gillar att vara ute i snön,
och är också en riktig hejare på att bygga pussel och spela memory.
Tjingelingen här kom ett livstecken från Rantamor,
En helg då jag och Rantafar laddat mycket barnbarnkärlek.
Och så tyst det blev i huset när mamman åkte hem med dom små...
nu kommer dammet som dom skrämde upp att lägga sig igen...
det är ju därför Rantafar och jag går så försiktigt,
vi vill att dammet ligger stilla.....

Nu är klockan 02;54 och jag fick till en blogg....

Livet slingrar sig obemärkt vidare.
Väntan på besked är som att ha ett dallrande, svettigt stort troll bredvid sig
hela dagarna.
ringer det på telefonen, vilket det inte ofta gör här,
blir både jag och Rantafar rätt omsigdumomspringande,
innan vi greppar telefonen å piper fram ett hallå....
och det är ofta någon som fått för sig att vi ska ha något fantastiskt abonnemang,
eller prenumenera på det där satans Vitapro.
Jag vill ju inte bli som Stig Strand, varför vill jag bli som han ??? vill inte åka fort i backen,
vill inte ens tänka tanken att jag skulle bli som han,
jag kan ju inte ens åka slalom.
Och nu undrar jag om han Stig någonsin tagit en enda vitapro ?

I veckan plingade det på dörren.
Ett blombud,
något man inte ofta får uppleva,
Jag fick, jag har otroliga vänner i bloggvärlden ,
Vi tänker på er stod det, orden bara etsar sig fast i mig, vi tänker på er,
Tack Kerstin du är en vän som jag vet att jag har att luta mig emot,

En annan nyfunnen vän är ju denna författare,
det kom ett litet paket, med en signerad bok där texten drev ned tårar i massor.
som att inte hennes bok var nog, så fick jag en guldchoklad också.
Förstår ni att jag tror på all godhet i världen, att jag förstår att det finns själar där ute i det socialmedia som har ett stort, stort hjärta.
Tack snälla Thereze Ingmarson.

Det har snöat hos oss,
den lilla plutten på snön är en tomteluva,
under den finns en tomte.....

Eftersom jag varit lite eljest så har Rantafar handlat dom senaste veckorna,
rätt kul att skicka iväg han med en handskriven lapp,
det kommer det som står på den handskrivna lappen...men inte mer !!
Men denna vecka kom det mer,
det kom en bukett rosor.
Jag blev så glad, jag blev så full av kärlek.
Det är som när kärleken är som bäst, när man får hålla den i sin hand
och bara omfamna den.
Det är ju så jag vill behålla kärleken,
inte uträknande, inte slaviskt efter alla nya högtider,
utan spontant,
jag älskar dig , en kram och rosor,
Fattar ni hur glad jag blev, är !!!

Tjingelingen jag skriver min blogg mitt i natten 02:36,
lite smärta och skit håller mina nätter igång.
Rantafar snarkar gott där uppe, känns tryggt och rogivande.
Jag fick till en blogg
jag är så nöjd
nu ska jag lägga mig,
kanske sova en stund.
Kramar till er alla goa snälla som kommenterat på min blogg.
Godnatt !!

Tur jag inte fick ett presentkort på jula till jul....

Plötsligt kom snön, ja plötsligt var det kanske inte eftersom väderleken visade att vi kunde få en svans av snö idag.
Nu blev det lätt och kall pudersnö, eftersom det var -12 när jag hasade mig ur sängen idag,
efter en konstig natt.
Drömde så konstiga drömmar så det gick "kalla karlar" på ryggen,
men vid dålig sömn drömmer vi ju allt mer.

Rantafar hastade iväg upp till vårdcentralen för provtagning,
och jag traskade iväg på en liten promenad.
Den kalla snön band inte bra under fötterna, trots dubbade skor, så jag tog det försiktigt,
nu vill vi inte ha mera vurpor eller ryggskott.
Tyckte att fluffet på grässtråna var så ulligt mysiga idag,
innan blåsten fick allt att försvinna.

Sally har fått ett vitt täcke på magen och vilar inför vårens utflykter.
Nu har också ån fryst ihop, men ingen har prövat hållbarheten ännu, det får bli en senare upplevelser, för kölden skulle visst hålla i sig.

Med reklamen idag observerade jag detta...
rea på flyttkartonger !!!
Måste verkligen dra på munnen, för det pratas ju varje jul/nyår om att det blir flera skilsmässor efter helgerna,
och nog verkar affärskedjorna ta fasta på detta också.
Vore ju retligt att få ett presentkort på just Jula... till jul av sin partner !! Huga !!

Får väl passa på att gratulera alla i Finland till en finalplats i juniorhockey,
även om det sved i mitt svenskhjärta att se småkronorna förlora,
lite svårt med känslorna efter 42 år i Sverige, hade ju så gärna sett dom i en finalmatch.
Men nu är det historia för mig, men säkert svårt för småkronorna att ladda om.

Nej nu ska jag ta en lässtund, medan Rantafar ser mera hockey.
Tjingelingen från Rantamor.

Mot härliga Borgafjäll....

Nu Är Rantamor på plats bakom tangentbordet igen, och hoppas på att
någon saknat mig.
Vi drog ju till Borgafjäll på onsdagen förra veckan, och efter vägarna fanns det gott om renar, så det gällde att köra försiktigt.
Men vad brådska hade vi, ingen alls.
Känns lite konstigt att åka mot Borgafjäll och uppleva att det blir mer å mer snö,
vi är ju mera van att åka dit på sommaren.

Men några vintrar har vi varit där, och fått uppleva vinterparadiset.
På vägen upp hängde ett trött vinterspöke utefter berget....buhuu.

Och ju längre vi körde, ju vackrare blev det.

Mera och mera snö blev det också, och fjällen är ju så vacker med snö på,
och liksom lite mera mäktiga än sommartid.

Nu är ju inte jag någon vintermänniska, men hur skulle jag inte kunna älska denna natur även vintertid.

För visst är det vackert.

Och vädret var det heller inget att klaga på...ännu !!

Så äntligen vet vi att vi är framme när vi ser Borgahällan i snöskrud, för denna
utsikt har vi från stugan vi bor i.

Och kollar vi åt andra hållet så har vi också ett vackert fjäll, så Borgastugan ligger snyggt till,
och kolla vi har verkligen blå himmel när vi kommer fram.

I takdroppet från stugknuten har det bildats en liten gubbe som jag genast klickar på,

Känns så skönt att vara framme, för ryggen grinar verkligen illa efter att jag suttit
i lilla blå i flera timmar.
Så nu känns det bra att efter att vi packat ur bilen ta en fotopromenad,

för sen bli det inte mycket mer denna dag,
lite svamp-paj och några glas vitt till, ja och så köpte jag Skittless ,
och dom mumsade vi på, riktigt för goda,
och man blev verkligen "skit-less" när dom var slut.

Idag har vi varit fjällbakis.
Men jag har tvättat lite kläder som torkat glatt ute i finvädret,
och sen klippte jag rosbuskarna.
Och jag kan meddela till er som funderar över om mina fötter som jag behandlade innan jag åkte till fjällen....att dom fjällar för fullt, finns DNA av Rantamor överallt,
mest i sockarna.
Och ni som undrar över dammtrasan,
den fungerar inte alls, ligger där som en gammal trasa på samma ställe å tjurar.

Tjingelingen från Rantamor.
Fortsättning om fjällresan fortsätter....

Om Rantamor måste hämta andan, så stannar hon å fotograferar...

Solen tittade fram idag, och Rantamor skyndade sig ut i motionsspåret,
allt hade nog gått bra, om bara inte det hade snöat så förbannat dom senaste dagarna.
Nu bar ju inte snön, utan ho Rantamor trampte igenom hela tiden,
hon svor, hon kämpade och svettades,
ja ska jag vara ärlig så hade jag lust att ringa fjällräddningen och helikoptern,
hämta Rantamor innan hon avlider.
(nu överdriver ju Rantamor, det vet ni juh...)

Men så kom Rantamor på något mycket smart,
när man har kameran med sig kan man ju alltid låtsas fotografera...
ja en stubbe med snö kanske,
men sanningen är ju att jag bara vill hämta andan lite, vila lite, medans jag låtsas vara märkvärdig med kameran.

Sen är det bara att fortsätta kämpa på i snön,
och se vilket spår det blev efter mig !!!
Trodde det skulle gå bättre när jag stoppade ned röven i snön,
men det vart nog tvärtom...
Storkroppen fick sig en rejäl genomkörare idag, måste ju komma igång till sommarens
fjällturer, så det är bara att traska på.

Tjingelingen från Rantamor, mitt i snöriket.

Vinter och hemorrojder har en viss likhet....

Ja vad ska man skriva om dessa dagar, om man inte vistas i något varmt semesterland förstås??
Vädret är ju på var mans/kvinnas mun just nu,
och snö skottas så att ryggarna "kukar ur" och resten av kroppen värker.
Hörde att snöslungorna i Luleå var slut, och tror tusan det med den snömängd som kommit just där.
Tro om inte människorna där börjar bli rätt slut också,
ja inte dom som äger sport och snöskoter affärerna då, för dom räknar sikiner.

Bilderna jag lägger upp är ju inte av bästa kvalitè,
eftersom dom är knäppta genom bilfönstret, när vi åkte hem från killarna Stormfjäll i söndags.
Inte mycket sikte på Högakustenbron.
Och det blåste så Rantafar fick hålla hårt i ratten.

Hela vägen hem till Nordmaling var det att hålla tungan rätt i munnen,
både för Rantafar som rattade, och för Rantamor som satt bredvid med en stel kroppshållning,
och hade svårt att inte hojta till ibland när snöyran täckte bilen framför,
och jag ville ha koll på avståndet till bilen...host...host.

För att avleda den smått ipanikrantamor , så ägnade jag mig åt att just fotografera,
i farten, som ju av förklarliga skäl inte var så hög.

Nu är vi hemma igen.
Snön fortsätter att trilla ned precis då den vill.
Tog en promenad i går till "min lada" för att se hur snön har förvandlat den.

-10 och en kall blåst gjorde att jag inte hade kameran framme långa stunder,
innan jag traskade vidare och hem till Rantafar.

Nångång har jag sagt att,
"jag ska aldrig samla på muminmuggar.."
(kanske var jag inte nykter ens...)
Idag har jag nio stycken, och jag skyller fortfarande på min kära syster,
som köpte dom första till oss.
I helgen utökades samlingen med lilla My som dinglar ned i sitt papaply.
Och för att jag ska följa vårt mantra, att en in en ut, så städade jag ut en massa
onödigt porslin och glas igår ur köksskåpen.
Ska skänka till loppiset här i Nordmaling, fick en hel flyttlåda full,
och grannen som kom in på en kopp kaffe trodde vi hade bodelning... =)  =)

Vädret idag är som igår och jag kunde gott göra som John gjorde....

Säger som jag brukar att.... "vintern och hemorrojder är som lika,
ont men det är bara att genomlida.... "

Tjingelingen från Rantamor.
Såg att min kakburk va tom igen, brödet i frysen slut och strykhögen har växt....
tro om jag ska gå ut i "finvädret".
=)  =)

Massor av kärlek och massor av snö.

Har varit lite tyst på bloggen ett tag, orsaken är nog att Rantafar och Rantamor
tog lilla blå och drog ned till killarna Stormfjäll i helgen.
Mamman hade dragit iväg till fjälls och kvar var resten av familjen, som består i en triss av killar.
Två av dom minsta är riktiga busiga gokillar.
Här har dom, John och Vincent, hittat igen flygplanet i lekparken sin, i all snö.

Också rutschkanan hittades igen och pappan skottade fram den,
så att killarna kunde snöåka lite.
Jag beundrade den minsta när han skulle gå i djupsnön,
han ramlade, han kröp, han fastnade och han kämpade, men fram kom han,
han kommer att vara en kille som biter ihop och kämpar sig fram i livet. 

John som är den "stora killen" hjälpte pappan att skotta snö,
han har ju varit med om två vintrar förut då det snöat.

Och vilket snöande det var i helgen, det bara vräkte ned och yrde omkring.
Och Vincent`s handskar ville inte alls vara kvar på händerna,
och då var det ju tur att "tata" (farfar) fanns nära och hjälpte.

Sen när vi kom in blev det mycket lek och bus,
och bröderna har så mycket kul tillsammans, så dom blev fort varma efter uteleken.
Kärlek.

Mycket kärlek, mycket bus men också lite slagsmål blev det,
precis som det ska vara när man är bröder.
Men tårarna torkade snabbt, en kram och sen var allt som vanligt igen,
och leken fortsatte.

Vi har fått tanka så mycket kärlek i helgen.
Och pappan har kockat och skämt bort oss med hembakt pizza, och hemlagad pasta,
och mycket annat gott.
Han fick prova min pastamaskin, så nu har han köpt en egen.

Så har vi än en gång tagit ut på vår förmögenhet,
den enda gången det blir mer på kontot ju mer man tar ut,
barnbarnskärlek handlar det om.

Men idag är vi barnbarnsbakis igen.
Tjingelingen från Rantamor.

Rantamor gör en pudel !!

I kväll får jag börja med att göra en pudel !
I går skrev jag att jag tog på mig "runkkipukki" å gick ut.
Margareta kom med en rättelse, efter att hon pratat med sin man som behärskade språket, och med en präst ??
så direktöversatte dom det till "runktomte",
och ni förstår ju själva, att jag fick mig ett gott skratt igår kväll så tårarna rann,
Rantafar som har myntat uttrycket bara satt å log.
Naturligtvis, sen jag diskuterat med Rantafar, så ska det heta "runkkipuku",
en runkdräkt av något slag som finns hos dom finska militärerna.
Och vad och hur den används får jag lämna till er fantasi,
men det har inget att göra alls med en tomte !!!! och inte med mitt underställ heller.
Nu lämnar jag ämnet och ska inte använda mera finska ord,
jag lovar Margareta att hålla mig till det språk jag tror mig behärska.

Idag har vi haft en riktigt sursnödag, och grodjäveln ute grymtade eller
kvackade missnöjt.

Rantafar och jag tog en promenad och låtsades att det regnade, eller snöade,
och det blev ingen himmelsblå bild idag.

Måndag och det blev fisksoppa och ingen klagade.

Tjingelingen från Rantamor.